Gulhuvad mohua
| Gulhuvad mohua Status i världen: Nära hotad[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Mohuor Mohouidae |
| Släkte | Mohoua |
| Art | Gulhuvad mohua M. ochrocephala |
| Vetenskapligt namn | |
| § Mohoua ochrocephala | |
| Auktor | (Gmelin, 1789) |
| Utbredning | |
 (c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0 | |
| Synonymer | |
| Gulmohoua | |
Gulhuvad mohua[2] (Mohoua ochrocephala) är en tätting i den lilla familjen mohuor som enbart förekommer i Nya Zeeland.[3]
Utseende och läte
Gulhuvad mohua är en 15 centimeter lång gul fågel. Hanar väger mellan 28 och 32,5 gram och honor väger mellan 23 och 29,5 gram[4]. Hanne har lysande gult huvud och undersida medan ovansidan är gulbrun. Honan och ungfågeln liknar hanen men hjässan och nacken är mer brunaktiga. Hanens sång liknar en kanariefågels.[1]
Utbredning och systematik
Fågeln förekommer i Nya Zeeland, i skogar på South Island och Stewart Island.[3] Vissa inkluderar vithuvad mohua (Mohoua albicilla) som underart.[5]
Familjetillhörighet
De tre arterna i familjen mohuor har placerats i ett antal olika familjen inom åren, alltifrån australiska familjer som marksmygar, blåsmygar och taggnäbbar till gråfåglar, visslare (fåglar), mesar, timalior och Sylviidae.[6] DNA-studier visar dock att de tillsammans med de australiska sittellorna utgör en mycket gammal utvecklingslinje som utgör en basal grupp bland kråkfåglar med släktingar, med familjer som gyllingar, vangor, vireor och törnskator.[7][8] De har därför lyfts ut till en egen familj, Mohouidae.
.jpg)
Levnadssätt
Gulhuvad mohua påträffas i låglänt skog med Nothofagus fusca på flodterrasser,[9] även om den tidigare även förekom i Podocarpus-skogar[10]. Den ses ofta födosöka i ljudliga flockar högt uppe i trädtopparna. Den är huvudsakligen en insektsätare, men kan även inta frukt
Bo och häckning
Fågeln häckar i små bohål i stora och gamla träd,[11] där den oftast lägger två kullar på tre ägg[10]. Honan ruvar äggen i cirka 21 dagar och efter 6 veckor är ungarna redo att lämna boet[4].
Status och hot
Gulhuvad mohua har ett litet och krympande utbredningsområde och en mycket liten världspopulation, 2022 uppskattad till mellan 5 000 och 20 000 vuxna individer. Den har också minskat kraftigt i antal till följd av predation från råttor och hermelin. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som nära hotad (EN).[1]
Namn
Det svenska och vetenskapliga släktnamnet kommer av maoriernas Mohua, Mohuahua och Momohua för gulhuvad mohua.
Referenser
- ^ [a b c] Birdlife International 2022 Mohoua ochrocephala . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2023-2. Läst 21 december 2023.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
- ^ [a b] (på engelska) Birds of New Zealand. Auckland University Press. sid. 455. ISBN 9781869407339. Läst 14 juni 2019
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ Boles, W.E. (2007), Pachycephalidae (Whistlers), in “Handbook of the Birds of the World, volume 12, Picathartes to Tits and Chickadees”, (del Hoyo, J., A. Elliott, and D. Christie, eds.), Lynx Edicions, Barcelona, pp. 375-437.
- ^ Aggerbeck, M., J. Fjeldså, L. Christidis, P.-H. Fabre, K.A. Jønsson (2014), Resolving deep lineage divergences in core corvoid passerine birds supports a proto-Papuan island origin, Mol. Phylogenet. Evol. 70, 272-285.
- ^ Moyle, R.G., C.H. Oliveros, M.J. Andersen, P.A. Hosner, B.W. Benz, J.D. Manthey, S.L. Travers, R.M. Brown, and B.C. Faircloth (2016), Tectonic collision and uplift of Wallacea triggered the global songbird radiation, Nature Comm. 7, 12709.
- ^ Heather, B. D. and Robertson, H. A. 1997. The field guide to the birds of New Zealand. Oxford University Press, Oxford, UK.
- ^ [a b] Elliott, G. P. 1996. Productivity and mortality of Mohua Mohoua ochrocephala. New Zealand Journal of Zoology 23: 229-237.
- ^ Elliott, G. P.; Dilks, P. J.; O'Donnell, C. F. J. 1996. Nest site selection by Mohua and Yellow-crested Parakeets in beech forest in Fiordland, New Zealand. New Zealand Journal of Zoology 23: 267-278.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör gulhuvad mohua.
Wikispecies har information om Mohoua ochrocephala.- Läten på xeno-canto.org
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Francesco Veronesi from Italy, Licens: CC BY-SA 2.0
Yellowhead - New Zealand_FJ0A7148
Top - Whitehead/Pōpokotea (Mohoua albicilla). Bottom left - Yellowhead (Mohua ochrocephala). Bottom right - Brown Creeper (Mohoua novaeseelandiae).
(c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0
Yellowhead (Mohoua ochrocephala) - distribution map. Based on IUCN spatial data (see below). This map doesn't show "possibly extinct" areas as literature doesn't mention these areas to have possible distribution of the bird. Also see Mohua Charitable Trust distribution tables
96 p. 25 cm
Subjects: Birds--New Zealand--Catalogues and collections (General Subject); Silver, Stephen William, 1819-1905 (General Subject)