Gulgumpad blomsterpickare

	Gulgumpad blomsterpickare; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Blomsterpickare; Dicaeidae
Släkte	Dicaeum
Art	Gulgumpad blomsterpickare; D. chrysorrheum
Vetenskapligt namn
	§ Dicaeum chrysorrheum
Auktor	Temminck & Laugier, 1829

Gulgumpad blomsterpickare^[2] (Dicaeum chrysorrheum) är en liten asiatisk fågel i familjen blomsterpickare inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende och läte

Gulgumpad blomsterpickare är en 10 cm lång fågel med tunn, nedåtböjd näbb.^[4] Karakteristiskt är orangegul undergump, mörkt mustaschsstreck samt längsstreckat bröst^[4]. Ovansidan är olivgrön.^[4] Lätet är ett enkelt "zeet", i flykten ett upprepat "zit-zit-zit".^[5]

Utbredning och systematik

Gulgumpad blomsterpickare delas in i två underarter med följande utbredning:^[3]

Dicaeum chrysorrheum chrysochlore – förekommer från östra Himalaya (Sikkim till sydvästra Kina, Myanmar och norra Indokina)
Dicaeum chrysorrheum chrysorrheum – förekommer på Malackahalvön, Sumatra, Borneo, Java och Bali

Släktestillhörighet

DNA-studier^[6] visar att gulgumpad blomsterpickare tillhör en klad som står närmare släktet Prionochilus än typarten för Dicaeum. Detta har än så länge inte lett till några taxonomiska förändringar hos de större internationella auktoriteterna.^[3]^[7]^[5]

Levnadssätt

Gulgumpad blomsterpickare förekommer i öppen skog och skogsbryn.^[4] Där lever den av frukt från mistel och små fikonväxter, bär från Muntingia calabura, nektar och små insekter.^[5] Båda könen hjälps åt att bygga boet. Arten lägger ägg mellan april och augusti i Indien, flygga ungar har observerats i januari i södra Thaland och ungfåglar i maj och september på Malackahalvön.^[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig i Indien, ovanlig i Myanmar och på Borneo, och sällsynt i Nepal, Bhutan och Bangladesh samt på Bali och Java.^[8]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Dicaeum chrysorrheum Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
^ [a b c d] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ [a b c d] Cheke, R. & Mann, C. (2018). Yellow-vented Flowerpecker (Dicaeum chrysorrheum). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60122 2 november 2018).
^ Nyári, A.S., A.T. Peterson, N.H. Rice, and R.G. Moyle (2009b), Phylogenetic Relationships of Flowerpeckers (Aves: Diceaidae): Novel Insights into the Evolution of a Tropical Passerine Clade, Mol. Phylogenet. Evol. 53, 613-619.
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
^ Cheke, R. A.; Mann, C. F.; Allen, R. 2001. Sunbirds: a guide to the sunbirds, flowerpeckers, spiderhunters and sugarbirds of the world. Christopher Helm, London.

Externa länkar

Wikispecies har information om Dicaeum chrysorrheum.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör tornfalk.
Bilder & media
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Dicaeum chrysorrheum Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30

[CC-3] [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

[Indian-4] [a b c d] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[hbw-5] [a b c d] Cheke, R. & Mann, C. (2018). Yellow-vented Flowerpecker (Dicaeum chrysorrheum). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60122 2 november 2018).

[6] Nyári, A.S., A.T. Peterson, N.H. Rice, and R.G. Moyle (2009b), Phylogenetic Relationships of Flowerpeckers (Aves: Diceaidae): Novel Insights into the Evolution of a Tropical Passerine Clade, Mol. Phylogenet. Evol. 53, 613-619.

[IOC-7] Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.

[8] Cheke, R. A.; Mann, C. F.; Allen, R. 2001. Sunbirds: a guide to the sunbirds, flowerpeckers, spiderhunters and sugarbirds of the world. Christopher Helm, London.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler