Guldspett

Guldspett
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHackspettartade fåglar
Piciformes
FamiljHackspettar
Picidae
SläkteColaptes
ArtGuldspett
C. auratus
Vetenskapligt namn
§ Colaptes auratus
Auktor(Linnaeus, 1758)
Utbredning

Guldspett[2] (Colaptes auratus) är en mestadels marklevande fågel i familjen hackspettar, vanligt förekommande i Nordamerika samt delar av Centralamerika och Västindien.[3] Den uppträder i två former som tidigare, och i viss mån återigen, behandlades som egna arter.

Utseende

Guldspetten är en rätt stor hackspett med en kroppslängd på 28-31 centimeter. Den är mestadels brun med en tydligt vit övergump, svart halsband ovan en prydligt svartprickig beige buk, brungrå ovansida med svartbandning, svart stjärtovansida samt och en lång, något nedåtböjd näbb. I övrigt skiljer sig olika populationer åt enligt följande:

  • Guldspettar i östra och norra Nordamerika samt på Kuba och Caymanöarna har grårosa huvud, hals och övre delen av bröstet, med grå hjässa och röd fläck i nacken. Hanen har ett svart mustaschstreck. På vingarnas undersidor och undersidan av stjärten är den gul.[4]
  • De i västra Nordamerika och västra Mexiko (cafer-gruppen) har istället blekgrått på huvud och hals, gråbrun hjässa och saknar nackfläck. Hanens mustaschstreck är rött och under vingarna och stjärten är den istället röd.[5] Nyligen urskilda guatemalaspetten (C. mexicanoides) är röd under vingar och stjärt likt de i cafer-gruppen, men har kastanje- eller kanelbrunt på hjässa och nacke, samt hos honan i ett mustaschstreck på grått ansikte. Ryggen är vidare tätare bandad.[6]
  • Hane av auratus-gruppen
    Hane av auratus-gruppen
  • Hona av auratus-gruppen
    Hona av auratus-gruppen
  • Hane av cafer-gruppen
    Hane av cafer-gruppen
  • Hona av cafer-gruppen
    Hona av cafer-gruppen

Utbredning och systematik

Guldspett delas in i åtta underarter med följande utbredning:[3]

  • Colaptes auratus chrysocaulosus – förekommer på Kuba
  • Colaptes auratus gundlachi – förekommer på Grand Cayman
  • auratus-gruppen
  • cafer-gruppen
    • Colaptes auratus cafer – förekommer från södra Alaska och British Columbia till norra Kalifornien
    • Colaptes auratus collaris – förekommer i sydvästra USA, nordvästra Baja och västra Mexiko (Durango)
    • Colaptes auratus rufipileus – förekom tidigare på Guadalupeön, Mexiko. Försvunnen, senast rapporterad 1906.
    • Colaptes auratus mexicanus – förekommer i västra Mexiko (Durango till San Luis Potosí och Oaxaca)

Vissa urskiljer även underarten nanus med utbredning från västra Texas till nordöstra Mexiko.[3]

Tidigare behandlades cafer-gruppen som en egen art. Sedan 2014 urskiljer Birdlife International och naturvårdsunionen IUCN den återigen. De urskilde då även guatemalaspetten som egen art, vilket följdes av tongivande IOC 2024.[3]

Guldspetten i Europa

Guldspetten är en mycket sällsynt gäst i Europa, med bland annat tre fynd i Azorerna och ett av en hona vid Ålborg i Danmark 18 maj 1972.[7]

Levnadssätt

Habitat

Guldspetten hittas i öppna skogsmarker, fält med spridda träd och parker. I bergstrakterna i väst ses den i de flesta skogstyper upp till trädgränsen. Den förekommer också i fuktiga miljöer som åskogar, träskmarker och skogsnära våtmarker.[8]

Föda

Till skillnad från de flesta andra hackspettar födosöker guldspetten mest på marken, efter skalbaggar och myror. När den väl befinner sig bland träd ses den snarare sitta upprätt på horisontella grenar än klättra uppför stammen. Den kan också inta ryggradslösa djur som flugor, fjärilar, malar och sniglar, vintertid även frukter, bär och frön.[8]

Häckning

På hackspettsmanér häckar guldspetten i trädhål, men olikt de flesta arter kan den återanvända gamla bohål. Den har till och med rapporterats använda före detta bohål tillhörande backsvala eller bälteskungsfiskare. Boet placeras två till fem meter ovanför marken, tillfälligtvis upp till 30 meter. Guldspetten lägger fem till åtta vita ägg som ruvas i elva till 13 dagar. Ungarna är flygga efter 24-27 dagar.[8]

Namn

Av svenskarna i Nya Sverige kallades arten hittock eller piut.[9]

Status och hot

Guldspetten är en vanlig och vida spridd art, men minskar i antal, mellan 1966 och 2015 med nästan 50%.[8] Internationella naturvårdsunionen IUCN, som bedömer hotstatus för cafer-gruppen, och övriga underarter var för sig, anser inte att populationerna minskar tillräckligt kraftigt för att någon av dem ska betraktas som hotade, varför de kategoriseras som livskraftiga (LC).[1][10]

Noter

  1. ^ [a b] Birdlife International 2014 Colaptes auratus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b c d] Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi :  10.14344/IOC.ML.14.2.
  4. ^ Winkler, H., Christie, D.A. & Kirwan, G.M. (2018). Yellow-shafted Flicker (Colaptes auratus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/56268 20 september 2018).
  5. ^ del Hoyo, J., Collar, N. & Christie, D.A. (2018). Red-shafted Flicker (Colaptes cafer). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/467472 21 september 2018).
  6. ^ del Hoyo, J., Collar, N. & Christie, D.A. (2018). Guatemalan Flicker (Colaptes mexicanoides). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/467473 20 september 2018).
  7. ^ Tarsiger.com Fynd av guldspett i västpalearktis
  8. ^ [a b c d] Northern Flicker Faktablad om guldspett på allaboutbirds.org
  9. ^ Pehr Kalm, Pehr Kalms resa till Norra Amerika, Helsingfors 1904, del 2, sid. 35.
  10. ^ Birdlife International 2017 Colaptes cafer . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.3. Läst 10 december 2017.

Externa länkar

Katalogdata
​ • Arkive: colaptes-auratus, northern-flicker/colaptes-auratus​​​​​ • GBIF: 2478259​​​ • Inaturalist: 18236​ • ITIS: 178154​ • IUCN: 22726404​ • NCBI: 51355​ • Fossilworks: 129808​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​ • Avibase: 756009696D15E8A0​​​ • Xeno-canto: Colaptes-auratus​​​​​​

Media som används på denna webbplats

NorthernFlicker-male.jpg
Författare/Upphovsman: Greg Hume, Licens: CC BY-SA 3.0
Male northern flicker - taken in Cincinnati, OH.
Colaptes auratus FWS.jpg
Colaptes auratus(cropped image)

A Northern flicker pokes its head from its nesting area before taking flight in the Deschutes National Forest located in Oregon.

Northern Flicker on Seedskadee National Wildlife Refuge (25906541634).jpg
A female Northern (red-shafted) flicker on Seedskadee National Wildlife Refuge. Photo: Tom Koerner/USFWS
Northern Flicker-rangemap.gif
Approximate range/distribution map of the Northern Flicker (Colaptes auratus). In keeping with WikiProject: Birds guidelines, yellow indicates the summer-only range, blue indicates the winter-only range, and green indicates the year-round range of the species.
Colaptes auratus MP2 NR.jpg
Författare/Upphovsman: Cephas, Licens: CC BY-SA 3.0
Northern Flicker, Réserve naturelle des Marais-du-Nord, Quebec, Canada.
Northern Flicker.jpg

Yellow-shafted northern flicker (female) (Colaptes auratus), Cabin Lake viewing blinds, Deschutes National Forest, near Fort Rock, Oregon
Northern Flicker Yosemite National Park.ogg
A recording of a Northern Flicker in Yosemite National Park, California