Guldrummet

Den femringade guldhalskragen från Färjestaden från Färjestadens gård i Torslunda sockenÖland från folkvandringstiden.

Guldrummet utgör en del av Historiska museet i Stockholm. Det innehåller guldföremål, men även silverföremål, från forntid till 1600-talet. I Historiska museets samlingar finns sammanlagt 52 kg guld och mer än 200 kg silver, och mycket är utställt i Guldrummet.

I Guldrummet finns tre unika guldhalskragar från folkvandringstiden (350-500 e.Kr.), silverhängen från vikingatiden, ädelstensbeprydda relikskrin från medeltiden. Här finns både Sveriges största samlade guldskatt, Timboholmsskatten samt Vitteneskatten som är Sveriges till vikten tredje största guldskatt. Den senare består av fyra och en halv guldring på sammanlagt 1,9 kg och den upphittad vid Vittene, Norra Björke socken, i Trollhättans kommun söder om Hunneberg.

Guldrummet skapades 1994 tack vare bidrag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Guldrummet ligger i museets källarplan där ett stort betongvalv har sprängts ner under den stora gården. Man har använt inhemska material, till exempel skurad kalksten och skuren diabas i golv och pelare.

Bilder (urval)

Elisabethrelikvariet som visas i utställningen i guldrummet

Elisabethrelikvariet eller Stockholmsrelikvariet med skål av agat och guldinfattade ädelsten från Würzburg i Bayern.

Elisabethrelikvariet är tillverkat av flera delar med olika ursprung. Det har silver, guld, ädelsten och pärlor. Det består av en agatskål från senantik tid (300–600-tal), hänklar, pärl- och ädelstensbesatta kantbeslag från 1000-talet och slutligen delar av två kungakronor samt fot på 1200-talet. Relikvariet föll i den svenska härens händer år 1632 i samband med erövringen av befästningen Marienberg i Würzburg.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Uppåkrabrakteaten 2.jpg
Författare/Upphovsman: Hedning, Licens: CC BY-SA 3.0
Uppåkra brakteate, found in Uppåkra, Scania, Sweden.
Ulvsundabrakteaten, SHM, 14481.jpg
Författare/Upphovsman: Fotograf: Ulf Bruxe, Statens historiska museum, 1993-07-28., Licens: CC BY 2.5
Ulvsundabrakteaten (B-typ), Statens historiska museum, föremålsnummer 108908, fotografinummer 14481. Guldbrakteaten, ett ensidigt präglat hängsmycke från folkvandringstiden 400-549 e.Kr., påträffades 1945 vid schaktning i kvarteret Jästsvampen nr 1 vid Stångjärnsvägen i Johannesfredsområdet i Ulvsunda, Bromma, Stockholm.
Ållebergskragen SHM 492.jpg
Författare/Upphovsman: Sören Hallgren, Statens historiska museum., Licens: CC BY 2.5
Ållebergskragen. Statens historiska museum, inventarienummer 492.
Guldbrakteat från trakten av Vadstena.jpg
Författare/Upphovsman: Upphovsman: Ulf Bruxe, 1993-08-16, SHM Upphovsrätt: SHM Licens: CC-BY., Licens: CC BY-SA 2.5
Guldbrakteat från trakten av Vadstema, Östergötland, brukad 400 e.Kr. - 549 e.Kr. i Vadstena (i trakten av), Vadstena. Brakteaten blev stulen 1938 från Historiska museet i Stockholm och har ännu inte återfunnits. Bilden visar en kopia, utförd av museet.
Elisabethrelikvariet.jpg
Författare/Upphovsman: photo: Ola Myrin, Licens: CC BY 2.5
Elisabethrelikvariet, agat
Blekingeguldskålen SHM 330320.jpg
Författare/Upphovsman: Ulrik Skans SHM, Licens: CC BY 2.5
Blekingeguldskålen
Mariedammbrakteaten SHM 12762.jpg
Författare/Upphovsman: Ulf Bruxe, Statens historiska museum, Licens: CC BY 2.5
Mariedammbrakteaten. Statens historiska museum, inventarienummer 12762.
Golden necklace from Färjestaden, Sweden.jpg
Författare/Upphovsman: Mararie, Licens: CC BY-SA 2.0
Guldhalskragen från Torslunda utanför Färjestaden. Daterad till folkvandringstid. Fotografi från Guldrummet på Historiska museet i Stockholm. Inventarienummer SHM 2766.
Timboholmsskatten.jpg
Författare/Upphovsman: Historiska museet, Licens: CC BY 2.5
Timboholmsskatten
Brakteat von Djupbrunns.jpg
Folkvandringstida guldbrakteat av C-typ med runinskrift och swastika från Djupbrunns, Hogräns socken, Gotland, Sverige. Runinskriften går från höger till vänster och lyder "alu" skrivet med urnordiska runor. Brakteaten hittades under några stenar i "Hobergsåker" i Djupbrunn liggande i en koppardosa tillsammans med ytterligare en guldbrakteat och två silverringar. Fyndet inlöstes 1873 av Statens Historiska Museum och har där inventarienummer SHM 4877. Möjligen är fyndplatsen identisk med RAÄ-nummer Hogrän 102, som enligt en karta från runt år 1700 kallades "Hoborg" eller "Hoborgz".