Guldglansgök
Guldglansgök Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
I Queensland i Australien | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Gökfåglar Cuculiformes |
Familj | Gökar Cuculidae |
Släkte | Chalcites |
Art | Guldglansgök C. lucidus |
Vetenskapligt namn | |
§ Chalcites lucidus | |
Auktor | (Gmelin, 1788) |
Utbredning | |
![]() | |
![]() Ungfågel med larv |
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/Chrysococcyx_lucidus_MHNT.ZOO.2010.11.150.22.jpg/250px-Chrysococcyx_lucidus_MHNT.ZOO.2010.11.150.22.jpg)
Guldglansgök[2] (Chalcites lucidus) är en fågel i familjen gökar inom ordningen gökfåglar.[3]
Utseende och läte
Guldglansgöken är en liten glansigt grönaktig fågel kraftigt tvärbandad på strupe, bröst och stjärt. Den skiljer sig från mulgaglansgöken genom att sakna mörkt ögonstreck. Lätet beskrivs som en snabb och stigande vissling, "coo-ee", som framförs upprepat med två visslingar per sekund. Fraser med grövre, långsammare och fallande "tsee-ew" kan blandas in.
Utbredning och systematik
Guldglansgök delas in i fyra distinkta underarter:[4]
- harterti – förekommer i Salomonöarna (Rennell och Bellona)
- layardi – förekommer i Nya Kaledonien, Loyautéöarna, Vanuatu, Banksöarna och Santa Cruzöarna
- lucidus – häckar i Nya Zeeland, övervintrar i norra Melanesien
- plagosus – häckar i South Australia och Tasmanien, övervintrar i norra Melanesien
Släktestillhörighet
Guldglansgök och dess släktingar placerades tidigare i släktet Chrysococcyx. Dessa har dock lyfts ut till ett eget släkte, Chalcites, baserat på osteologiska avvikelser, minimal könsdimorfism och andra skillnader i både adult och juvenil dräkt. Detta stöds också av genetik och biogeografi.[3]
Levnadssätt
Guldglansgöken hittas i skogsområden, i blötare och tätare skog än mulgaglansgöken. Den boparasiterar på sångsmygar.
Status
Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]
Noter
- ^ [a b] Birdlife International 2012 Chalcites lucidus . Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2023-2. Läst 21 december 2023.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi : 10.14344/IOC.ML.14.2.
- ^ Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör guldglansgök.
Wikispecies har information om Chalcites lucidus.
- Läten på xeno-canto.org
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 4.0
Egg of shining bronze-cuckoo in a clutch of fan-tailed gerygone ; collection of Jacques Perrin de Brichambaut.
Författare/Upphovsman: Michal Klajban, Licens: CC BY-SA 4.0
Chrysococcyx lucidus or Chalcites lucidus - distribution map
Författare/Upphovsman: Duncan McCaskill, Licens: CC BY 3.0
A Shining Bronze Cuckoo at Mulligans Flat Nature Reserve, Canberra, Australia. It has a caterpillar in its beak.
Författare/Upphovsman: Aviceda, Licens: CC BY-SA 3.0
Shining Bronze Cuckoo Chrysococcyx lucidus, Dayboro, SE Queensland, Australia