Gul flodabborre

Gul flodabborre
Golden perch.JPG
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningAbborrartade fiskar
Perciformes
FamiljPercichthyidae
SläkteMacquaria
ArtM. ambigua
Vetenskapligt namn
§ Macquaria ambigua
AuktorRichardson, 1845[1]
Hitta fler artiklar om djur med

Gul flodabborre (Macquaria ambigua) är en sötvattensfisk i ordningen abborrartade fiskar som finns i Australien.

Utseende

En avlång fisk med hög kropp, tydligt konkav panna och mun med underbett. Färgen varierar från bronsfärgad, olvgrön till brunaktig på ovansidan med gul buk. Som mest kan den bli 76 cm lång och väga 23 kg; normalt är den dock mellan 40 och 50 cm lång och väger 5 kg.[2] Stjärtfenan är tvärt avhuggen. Ungfiskarna är mera silverfärgade med gråspräckliga sidor.[3]

Vanor

Även om den gula flodabborren föredrar varma, långsamma, grumliga vattendrag och djupa vattenhålor med rikligt med gömställen förekommer den i alla flodtyper, från långsamma till klara, snabbflytande. Den tål temperaturer från 4° till 35°C och är mycket salttålig. Födan består av kräftor, speciellt arten Cherax destructor, fisk och blötdjur. Högsta konstaterade ålder är 20 år.[4]

Fortplantning

Hanarna blir könsmogna vd en ålder av 2 till 3 år (20 till 30 cm), honorna vid 4 år (40 cm). Lektiden infaller under tidig vår till senhöst, under vilken arten vandrar långa vägar (2 000 km har konstaterats) uppströms i vattendragen för att leka. Parningen sker nattetid i lugnvatten nära ytan. Äggen, som svävar nära ytan, kläcks efter 1 – 1,5 dygn.[4]

Utbredning

Den gula flodabborren är en australiensisk art som finns i Murray-Darlings flodsystem, Eyresjön och Bulloofloden i Victoria och New South Wales samt Dawson-Fitzroys flodsystem i sydöstra Queensland. Den har dessutom inplanterats i ett flertal vattendrag i Queensland och New South Wales.[4]

Kommersiell användning

Arten är en uppskattad matfisk som är föremål både för sportfiske, fiskodling och kommersiellt fiske. Den anses vara godast som ung, eftersom äldre fiskar ofta samlar på sig en hel del fett. Den förekommer dessutom som akvariefisk som bäst hålles ensam på grund av sin aggressiva natur.[5]

Referenser

  1. ^ Macquaria ambigua Richardson, 1845” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=641895. Läst 5 maj 2012. 
  2. ^ ”Golden Perch, Macquaria ambigua (på engelska). New South Wales Department of Primary Industries. Arkiverad från originalet den 27 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120327115543/http://www.dpi.nsw.gov.au/fisheries/recreational/freshwater/fw-species/golden-perch. Läst 5 maj 2012. 
  3. ^ Mark McGrouther (23 mars 2010). ”Golden Perch, Macquaria ambigua (Richardson, 1845)” (på engelska). Australian Museum. http://australianmuseum.net.au/Golden-Perch-Macquaria-ambigua. Läst 5 maj 2012. 
  4. ^ [a b c] Binohlan, Crispina B. (15 november 2011). Macquaria ambigua Richardson, 1845 Golden perch” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/Macquaria-ambigua.html. Läst 5 maj 2012. 
  5. ^ ”Golden perch” (på engelska). Native Fish Australia. Arkiverad från originalet den 16 juni 2005. https://web.archive.org/web/20050616041524/http://www.nativefish.asn.au/golden.html. Läst 5 maj 2012. 

Media som används på denna webbplats

Golden perch.JPG
Författare/Upphovsman: Codman, Licens: CC-BY-SA-3.0
A large female Golden perch Macquaria ambigua. The belly heavily distended with roe (eggs), the dorsal spines (unfortunately partially obscured by a rock), and the fishing lure in its mouth. Golden perch from impoundments are deeper-bodied and more heavily built than river fish due to greater food resources.
Golden perch 2.JPG
(c) Codmanengelska Wikipedia, CC BY-SA 3.0
A wild Golden perch (Macquaria ambigua) about to be released. Caught in an upland river on a lure equipped with barbless hooks. Note the much leaner, slimmer shape of wild specimens compared to stocked impoundment specimens, and intense golden colouration. Infestations of individual Lernaea, an introduced parasite, can be seen in the form of red spots at the start of the spiny dorsal fin, and the end of the soft dorsal fin.Codman (talk) 10:16, 11 March 2008 (UTC)