Gul feflugsnappare

	Gul feflugsnappare; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Feflugsnappare; Stenostiridae
Släkte	Culicicapa
Art	Gul feflugsnappare; C. helianthea
Vetenskapligt namn
	§ Culicicapa helianthea
Auktor	Wallace, 1865
Synonymer
	Citronsolflugsnappare;

Gul feflugsnappare^[2] (Culicicapa helianthea) är en fågel i familjen feflugsnappare inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende och läte

Gul feflugsnappare är en liten (11,5 cm) olivgul flugsnapparliknande fågel. Karakteristiskt är ett tydligt mörkt öga med ljus ögonring som sticker ut i ett i övrigt otecknat ansikte, olivgrön ovansida och helgul undersida. Den skiljs från systerarten gråhuvad feflugsnappare genom gult på hakan och avsaknad av grått på huvud och bröst. Sången som är enkel och ljus stiger först och faller sedan. Även ett kort drillande "ti-tip" hörs.^[4]

Utbredning och systematik

Gul feflugsnappare återfinns i Filippinerna och på Sulawesi med kringliggande öar. Arten delas in i fem underarter:^[3]

Culicicapa helianthea septentrionalis – förekommer på nordvästra Luzon i norra Filippinerna
Culicicapa helianthea zimmeri – förekommer på Luzon och Catanduanes i Filippinerna
Culicicapa helianthea panayensis – förekommer på öarna Panay, Negros, Cebu, Leyte, Mindanao, Biliran och Palawan
Culicicapa helianthea mayri – förekommer på öarna Bongao och Tawitawi i Suluhavet
Culicicapa helianthea helianthea – förekommer i Sulawesi, Salayar, Banggaiöarna och Sulaöarna

Familjetillhörighet

Fågeln fördes tidigare till familjen monarker, men DNA-studier^[5]^[6] visar att den tillhör en liten grupp tättingar som troligen är avlägset släkt med bland annat mesar. Dessa har nyligen urskiljts till den egna familjen Stenostiridae.

Levnadssätt

Fågeln ses enstaka eller i par sittande upprätt i undervegetation i skog och plantage i både låglänta områden och bergstrakter. Den följer ofta med artblandade kringvandrande flockar. Födan är dåligt känd, men tros bestå av små ryggradslösa djur, framför allt flugor. Fåglar i häckningstillstånd har noterats i april och maj, medan ungar har hittats i juni och juli.^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Culicicapa helianthea Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 25 juli 2015.
^ Sveriges ornitologiska förening (2015) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter. Del 1: Icke-tättingarna Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine. (Version 1, 11 februari 2015), <www.sofnet.org Arkiverad 26 december 2014 hämtat från the Wayback Machine.>, läst 2015-07-25
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b] Clement, P. (2020). Citrine Canary-Flycatcher (Culicicapa helianthea), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.citcaf1.01
^ Johansson, Ulf S.; Fjeldsa, J; Bowie, RCK (2008). ”Phylogenetic relationships within Passerida (Aves: Passeriformes): A review and a new molecular phylogeny based on three nuclear intron markers”. Molecular Phylogenetics and Evolution 48 (3): sid. 858–876. doi:10.1016/j.ympev.2008.05.029. PMID 18619860. http://www.nrm.se/download/18.7d9d550411abf68c801800015111/Johansson+et+al+Passerida+2008.pdf. Arkiverad 9 september 2021 hämtat från the Wayback Machine.
^ Barker, F. Keith; Cibois, Alice; Schikler, Peter A.; Feinstein, Julie; Cracraft, Joel (2004). ”Phylogeny and diversification of the largest avian radiation”. Proceedings of the National Academy of Sciences 101 (30): sid. 11040–11045. doi:10.1073/pnas.0401892101. PMID 15263073.

Externa länkar

Wikispecies har information om Culicicapa helianthea.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Culicicapa helianthea.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Culicicapa helianthea Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 25 juli 2015.

[2] Sveriges ornitologiska förening (2015) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter. Del 1: Icke-tättingarna Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine. (Version 1, 11 februari 2015), <www.sofnet.org Arkiverad 26 december 2014 hämtat från the Wayback Machine.>, läst 2015-07-25

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[BOW-4] [a b] Clement, P. (2020). Citrine Canary-Flycatcher (Culicicapa helianthea), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.citcaf1.01

[5] Johansson, Ulf S.; Fjeldsa, J; Bowie, RCK (2008). ”Phylogenetic relationships within Passerida (Aves: Passeriformes): A review and a new molecular phylogeny based on three nuclear intron markers”. Molecular Phylogenetics and Evolution 48 (3): sid. 858–876. doi:10.1016/j.ympev.2008.05.029. PMID 18619860. http://www.nrm.se/download/18.7d9d550411abf68c801800015111/Johansson+et+al+Passerida+2008.pdf. Arkiverad 9 september 2021 hämtat från the Wayback Machine.

[6] Barker, F. Keith; Cibois, Alice; Schikler, Peter A.; Feinstein, Julie; Cracraft, Joel (2004). ”Phylogeny and diversification of the largest avian radiation”. Proceedings of the National Academy of Sciences 101 (30): sid. 11040–11045. doi:10.1073/pnas.0401892101. PMID 15263073.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

Navigation

Navigering

Temaportaler