Gudrun Brost

Gudrun Brost
FöddGudrun Lisa Johanna Brost [1]
6 april 1910 [1]
S:t Petri församling [1], Malmö
Död28 juni 1993 (83 år) [1]
Kungsholms församling, Stockholm[1]
MakeSven Forssell
(1946–1951; skilda)
BarnJohannes Brost
IMDb SFDb

Gudrun Lisa Johanna Brost, född 6 april 1910 i Malmö, död 28 juni 1993 i Stockholm,[1] var en svensk skådespelerska.

Biografi

Gudrun Brost växte upp i Veinge, Halland, där hennes föräldrar hade gästgiveri. Hennes far invandrade som barn med sina föräldrar till Malmö ifrån Verden, Niedersachsen. Farföräldrarna arbetade i Malmös tobaksindustri.[2] Hon utbildade sig till sjukgymnast och praktiserade detta yrke ett par år i Tyskland innan hon åter bosatte sig i Sverige. Väl tillbaka började teaterintresset att ta fart och hon började medverka i lokalrevyer i Laholm och Halmstad. Därefter kom hon via Oscar Winge till Hippodromteatern i Malmö. Parallellt med detta började hon även göra en del mindre filmroller.

Under andra världskrigets början kom hon till Stockholm och blev där engagerad först vid Vasateatern och sedan vid Södra Teatern, där hon fick sitt genombrott som revyskådespelare. En hektisk tid i Stockholm följde (under Karl Gerhards engagemang) innan Ingmar Bergman tog henne till Malmö Stadsteater 1954, där hon blev kvar till 1976. Därefter återvände hon till Stockholm och Stockholms Stadsteater, där hon gjorde sin sista roll 1982 i August Strindbergs Fadren.[3]

Hon var en tid gift med författaren Sven Forssell och var mor till skådespelaren Johannes Brost, som hon var ensamstående mor till efter skilsmässan med Forssell.[3]

Gudrun Brost ligger begravd på Veinge kyrkogård.[4]

Filmografi

TV-produktioner

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1936FlorenceHan som ville bli bedragen
Fernand Crommelynck		Per LindbergVasateatern[5]
1937MelodiflickaMelodien som kom bort
Kjeld Abell		Per LindbergVasateatern[6]
Axel i sjunde himlen
Paul Morgan, Hans Schütz och Ralph Benatzky		Max HansenVasateatern[7]
1939MedverkandeHonnör för 39, revy
Kar de Mumma		Victor BernauSödra Teatern[8]
1943LenaHerr Blink går över alla gränser
Lars-Levi Laestadius		Per LindbergVasateatern[9]
1947MedverkandeTrivsel-Sverige, revy
Karl Gerhard		Gösta TerserusOscarsteatern[10]
1948Elisabeth TossetFettpärlan
Gösta Sjöberg		Harry Roeck-HansenBlancheteatern[11]
1952MedverkandeKyss mej Katie
Karl Gerhard		Per GerhardChinateatern[12]
CélestineDen eviga kärleken
Armand Salacrou		Per GerhardVasateatern[13]
Madeleine LonantPappa, mamma, barn
André Roussin		Per GerhardVasateatern[14]
I kväll i Samarkand
Jacques Deval		Per GerhardVasateatern[15]
1954Gina EkdahlVildanden
Henrik Ibsen		Lars-Levi LaestadiusMalmö stadsteater
1955JordemodernLea och Rakel
Vilhelm Moberg		Ingmar BergmanMalmö stadsteater[16]
1956Ornifle
Jean Anouilh		Yngve NordwallMalmö stadsteater
Fruar på vift
Georges Feydeau		Yngve NordwallMalmö stadsteater
1957KäringenPeer Gynt
Henrik Ibsen		Ingmar BergmanMalmö stadsteater[17]
Eurydike
Jean Anouilh		Lars-Levi LaestadiusMalmö stadsteater
1958Månfåglarna
Marcel Aymé		Yngve NordwallMalmö stadsteater
MarthaUr-Faust
Johann Wolfgang von Goethe		Ingmar BergmanMalmö stadsteater[18]
1964Bernardas hus (La casa de Bernarda Alba)
Federico García Lorca		Eva SköldMalmö stadsteater
1965Karmelitersystrarna (Les Dialogues des Carmélites)
Georges Bernanos		Andris BlekteMalmö stadsteater
1967Å, vilken härlig fred!
Hans Alfredson och Tage Danielsson		Jan LewinMalmö stadsteater
1968Kvinnorna från Shanghai eller Ett fall av hjärntvätt
Tore Zetterholm		Per SiweMalmö stadsteater
Mutter Courage och hennes barn
Bertolt Brecht		Jan LewinMalmö stadsteater
1969Mor CourageMor Courage och hennes barn
Bertolt Brecht		Torsten SjöholmNorrköping-Linköping stadsteater[19]
1971Vår i luften (Boeing Boeing)
Marc Camoletti		Egon LarssonMalmö stadsteater
1973Leva loppan
Georges Feydeau		Andris BlekteMalmö stadsteater

Källor

Fotnoter

  1. ^ [a b c d e f] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Brost, Gudrun Lisa Johanna
  2. ^ blogg.slaktingar/skadespelaren-johannes-brosts-slakt/
  3. ^ [a b] ”Gudrun Brost”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=60163&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dgudrun+brost%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 9 augusti 2012. 
  4. ^ Begravda i Sverige, CD‐ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.: Brost, Gudrun Lisa Johanna
  5. ^ ”Han som ville bli bedragen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14199&pos=393. Läst 28 april 2016. 
  6. ^ ”'Melodien' som kom tillbaka”. Dagens Nyheter: s. 16. 28 februari 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-02-28/57/16. Läst 27 augusti 2015. 
  7. ^ ”Teater Musik Film: Vasans premiär”. Dagens Nyheter: s. 9. 29 december 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-12-29/353/9. Läst 1 maj 2016. 
  8. ^ Esq. (2 januari 1939). ”Nyår i revyernas tecken: 'Honnör för 39' stor succé på Södran”. Svenska Dagbladet: s. 11. https://www.svd.se/arkiv/1939-01-02/17. Läst 4 februari 2017. 
  9. ^ ”Herr Blink går över alla gränser”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14112&pos=431. Läst 3 maj 2016. 
  10. ^ ”'Trivsel-Sverige' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 32. 8 februari 1947. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-02-08/37/32. Läst 15 augusti 2015. 
  11. ^ ”Fettpärlan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22239&pos=147. Läst 24 april 2016. 
  12. ^ S. B-L (1 mars 1952). ”Karl Gerhard på China”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1952-03-01/60/22. Läst 27 december 2019. 
  13. ^ ”Den eviga kärleken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14101&pos=460. Läst 5 maj 2016. 
  14. ^ Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. sid. 162. Libris 7407145. ISBN 91-518-1680-6 
  15. ^ ”I kväll i Samarkand”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14105&pos=462. Läst 5 maj 2016. 
  16. ^ ”Lea och Rakel”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/lea-och-rakel. Läst 17 oktober 2015. 
  17. ^ ”Peer Gynt”. Ingmar Bergman Face to face. http://ingmarbergman.se/verk/peer-gynt. Läst 15 oktober 2015. 
  18. ^ ”Ur-Faust”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/ur-faust. Läst 19 oktober 2015. 
  19. ^ ”Gudrun Brost hoppar in som Courage”. Dagens Nyheter: s. 12. 27 januari 1969. https://arkivet.dn.se/tidning/1969-01-27/25/12. Läst 6 augusti 2018. 

Externa länkar

Auktoritetsdata