Guangzhous tunnelbana
 | Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2022-12) Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
 Guangzhous tunnelbana | |||
 Nanhai God Temple station | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Plats |  Guangzhou/Foshan, Kina | ||
| Antal linjer | 17 | ||
| Antal hållplatser | 275 | ||
| Antal passagerare | 8,2 milj / dag (2018) | ||
| Organisation | |||
| Invigd | 28 juni 1997 | ||
| Tekniska fakta | |||
| Banlängd | 652 kilometer | ||
| Spårvidd | 1435 millimeter (normalspår) | ||
| Elektrifierad | Strömskena: 4,5,6,14,21,APM Luftledning: 1,2,3,7,8,9,13,18,22,GF,F2 | ||
| Matning | 1 500 V DC samt 600 V AC för APM | ||
| |||
Guangzhous tunnelbana (广州地铁; Guǎngzhōu dìtiě) betjänar kinesiska storstaden Guangzhou (och staden Foshan som ingår i Guangzhous storstadsområde). Tunnelbanan förbereddes under 1980-talet, och hade byggstart 1993 och trafikstart på den första linjen den 28 juni 1997, och var den femte kinesiska tunnelbanan (exklusive Taipeis tunnelbana på Taiwan) efter tunnelbanan i Peking, Hongkong (tillhörande Storbritannien före 1 juli 1997), Tianjin och Shanghai. Tunnelbanan började liksom övriga kinesiska tunnelbanor att byggas ut drastiskt omkring decenniumskiftet 2010, och har nu vuxit till världens tredje största tunnelbana (till banlängden), efter Shanghais och Pekings tunnelbana, med en banlängd av omkring 650 kilometer.
Huvudlinjen på den Y-formade linje 3 är världens längsta trafiktunnel, med en längd av 68,5 kilometer.
Linjer
 |
| Linje | Sträckning | Öppnad | Senast utbyggd | Längd (km) | Stationer |
|---|---|---|---|---|---|
| Linje 1 | Guangzhous östra järnvägsstation ↔ Xilang | 1997 | 1999 | 18,5 | 16 |
| Linje 2 | Jiahewanggang ↔ Guangzhous södra järnvägsstation | 2002 | 2010 | 31,8 | 24 |
| Linje 3 | Airport North (Terminal 2) / Tianhe Coach Terminal ↔ Panyu Guangchang | 2005 | 2018 | 68,5 | 30 |
| Linje 4 | Nansha Passenger Port ↔ Huangcun | 2005 | 2017 | 60 | 23 |
| Linje 5 | Jiaokou ↔ Wenchong (planeras byggas ut till Huangpu Passenger Port[uppföljning saknas]) | 2009 | — | 31,9 | 24 |
| Linje 6 | Xunfenggang ↔ Xiangxue | 2013 | 2016 | 41,7 | 31 |
| Linje 7 | Meidi Dadao ↔ Universitetsstaden södra (planeras byggas ut till Shuixibei[uppföljning saknas]) | 2016 | 2022 | 32 | 17 |
| Linje 8 | Jiaoxin ↔ Wanshengwei | 2003 | 2020 | 33,9 | 27 |
| Linje 9 | Fei'eling ↔ Gaozeng | 2017 | – | 20,1 | 11 |
| Linje 13 | Yuzhu ↔ Xinsha | 2017 | – | 28,3 | 11 |
| Linje 14 | Jiahewanggang / Xinhe ↔ Dongfeng / Zhenlong | 2017 | 2018 | 75,4 | 22 |
| Linje 18 | Xiancun ↔ Wanqingsha (förväntas byggas ut Huachengjie–Xiancun) | 2021 | – | 58,3 | 8 |
| Linje 21 | Yuancun ↔ Zengcheng Guangchang | 2018 | 2019 | 61,5 | 21 |
| Linje 22 | Chentougang ↔ Panyu Guangchang | 2022 | – | 18,2 | 4 |
| APM | Canton Tower ↔ Linhexi | 2010 | 3,9 | 9 | |
| Guangfo | Xincheng Dong ↔ Lijiao | 2010 | 2018 | 39,6 | 25 |
| F2 | Nanzhuang ↔ Guangzhous södra järnvägsstation | 2021 | 32,4 | 17 | |
| Totalt: | ~652 | 275 | |||
| Linjer under byggnad: | |||||
| Linje 10 | Xilang ↔ Shipaiqiao | 25,46 | 14 | ||
| Linje 11 (ringlinje) | Chishaqiao ↔ Guangzhous järnvägsstation ↔ Guangzhous östra järnvägsstation ↔ Chishaqiao | 43,2 | 32 | ||
| F3 | Foshans universitet, Campus Xianxi ↔ Shundegang | 69,5 | 37 | ||
Referenser
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Guangzhous tunnelbana.- Guangzhou Metro, officiell webbplats
Media som används på denna webbplats
An outdated clock with a serious icon
Författare/Upphovsman: Terramorphous, Licens: CC BY-SA 3.0
Guangzhou metro evolution
Författare/Upphovsman: Nissangeniss, Licens: CC BY-SA 4.0
广州地铁南海神庙站
Författare/Upphovsman: Tim Wu, Licens: CC BY-SA 4.0
Guangzhou & Foshan metro system map, includes metro, intercity railways and tram lines in operation.
Författare/Upphovsman: Alan Fan Pei, Licens: CC BY-SA 4.0
Guangzhou Metro Network