Gruvsta

Gruvsta
Kaivoksela (finska)
Stadsdel
Stad	Vanda
Storområde	Myrbacka storområde
Folkmängd	5 314 (2019)
Stadsdelens nummer	16
Språk
- finska	78,7 %
- svenska	3,7 %
- övriga	17,7 %
Vandakarta med Gruvsta markerat
Källa: Aluesarjat

Gruvsta (finska Kaivoksela) är en stadsdel i Vanda stad i landskapet Nyland.

Gruvsta ligger i västra Vanda, öster om Myrbacka. Tavastehusleden går genom stadsdelen som avgränsas av Vanda å och Rutiån. År 1971 hade Gruvsta nästan 5 000 invånare, medan det idag bor cirka 5 300 människor i stadsdelen. Stadsdelens areal är 2,3 km². Till kulturlandskapet i Gruvsta hör Rutiåns dal med bland annat gårdarna Abrams och Djupbäck från 1900-talets början samt gruvschakten från 1700- och 1800-talet.

I västra Gruvsta finns Vandas äldsta höghusförort som byggdes åren 1961-1965. Förorten är glest bebyggd och består av små tornhus samt av murar av hus som följer terrängens former. På 1990-talet byggdes nya höghus. På båda sidorna av Tavastehusleden ligger stora industriområden, med bland annat flera bilaffärer. I Gruvsta finns det en kyrka, skola, rådgivning, daghem och ett litet köpcentrum. Kyrkan som byggdes år 1969 totalförstördes i en anlagd brand 15 oktober 2006, men kommer troligen att byggas upp. Kyrkoverksamheten kommer dock inte att fortsätta.

Sillböle järngruva

Stadsdelen har fått sitt namn av en gammal järngruva som finns strax väster om höghusområdet. Gruvverksamheten pågick från år 1744 till slutet av 1800-talet med vissa avbrott. Det var gruvmästaren Magnus Linder som upptäckte järnmalmen år 1744 och gruvan var tidvis den mest produktiva i Finland. Då gruvan var i användning bröt man malmen genom att hetta upp bergväggen med eld i 8-10 timmar. Sillböle järngruva är numera fredad enligt lagen om fornminnen och representerar den äldsta industriella verksamheten i Vanda. Gruvverksamheten har lämnat kvar 15 gruvschakt, varav de längsta gångarna är 300 meter långa och 50 meter djupa. Gruvorna ligger i ett friluftsområde och lockar människor att kasta ner skräp och bråte i dem.^[1]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från finskspråkiga Wikipedia.

Noter