Grundig
Grundig AG är ett elektronikföretag från Nürnberg i Tyskland. Grundig grundades av Max Grundig.
Historia
1930 startade Max Grundig tillsammans med en kompanjon Radio-Vertrieb Fürth, Grundig & Wurzer, Handel mit Radiogeräten (RVF) som handlade med radioapparater. De hade sitt huvudkontor i norra Bayern.[1] Framgångarna kom snart då radioapparaterna började bli var mans egendom (se Volksempfänger). Under andra världskriget förlades produktionen ute på landet då Fürth och Nürnberg bombades av allierat flyg. När man inte längre kunde nytillverka reparerade man radioapparater. Då det förbud som efter kriget utfärdats av de allierade mot radioapparater hävdes kunde Grundig snabbt sälja apparater och lade grunden till de nya framgångarna.
Efter kriget breddade man utbudet och fick framgångar både inom professionell och konsumentorienterad elektronik. På radio och TV för hemmen blev företaget ett av de ledande märkena i Europa. Under 1970-talet följde sämre tider då man gjorde felsatsningar och fick hård konkurrens från asiatiska tillverkare. Försök till allianser med asiatiska tillverkare och det egna videosystemet misslyckades. 1984 sålde Max Grundig företaget till Philips och lämnade företaget en kort tid därefter.
2015 firade Grundig "70 years of the Grundig brand" (dock tillhör varumärket Grundig sedan april 2003 det turkiska "Koç Holding").
Referenser
Fotnoter
- ^ ”Grundig History - From The Foundations To Present”. Grundig.co.uk. https://www.grundig.co.uk/about-grundig/history. Läst 14 maj 2019.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Phrontis, Licens: CC BY-SA 3.0
Grundig Kofferradio "melody boy 400" (um 1971)
Författare/Upphovsman: Phrontis, Licens: CC BY-SA 3.0
Grundig TK42 reel-to-reel tape recorder (circa 1962)
Författare/Upphovsman: Hannes Grobe 21:36, 5 November 2006 (UTC), Licens: CC BY-SA 2.5
Portable audio tape TK1 LUXUS by Grundig.
The TK1 was manufactured in 1960-1963, as a portable, battery-powered entry-level tape model - alongside with the "serious" mains-powered TK25/TK30..etc line. The TK1 weighed merely two kilograms (without batteries). Single speed 9.5 cm/s, around 15 minutes playback from the tiny reels. The TK1 had seven semiconductor devices and one subminiature vacuum tube - the DM71 "magic eye" indicator. The high voltage for the tube was generated via a winding of the bias/erase oscillator (sort of a "free" DC-DC converter). The batteries were strictly low-voltage, 6V for the electronics and 3V for the motor.