Grovbladig gråbo

Grovbladig gråbo
Aicao.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKorgblommiga växter
Asteraceae
SläkteMalörtssläktet
Artemisia
ArtGrovbladig gråbo
A. argyi
Vetenskapligt namn
§ Artemisia argyi
AuktorH.Lév. & Vaniot
Synonymer
  • Artemisia chiarugii Pamp.
  • Artemisia handel-mazzettii Pamp.
  • Artemisia nutans Nakai
  • Artemisia nutantiflora Nakai ex Pamp.
Hitta fler artiklar om växter med
Växtindex

Grovbladig gråbo[1] (Artemisia argyi) är en flerårig ört art i släktet malörter och familjen korgblommiga växter. Den beskrevs av Augustin Abel Hector Léveillé och Eugène Vaniot.[2]

Beskrivning

Arten är en upprätt, gråaktig ört, omkring meterhög, med korta grenar och krypande jordstam. Bladen är flikiga med tjock behåring undertill och glesare ovanpå. Blommorna är gula och nickande.[3] Hela växten är starkt aromatisk.[4]

Utbredning

Grovbladig gråbo förekommer ursprungligen i Kina, Korea, Mongoliet, Japan och östligaste Ryssland, i Amur oblast och Primorje kraj.[3][5]

Habitat

Denna malört är xerofil och växer på torra bergssluttningar, branta flodbanker, i utkanten av ekskogar, kustnära buskmarker, ödemark och längs vägar och järnvägar.[3] Växten klarar sig bättre och blir mer aromatiska när den växer på mager torr mark.[6]

Användning

Arten har länge använts inom traditionell kinesisk medicin.[7] Den används också som smak- och färgsättare inom det kinesiska köket.

Noter

  1. ^ Mora Aronsson (31 januari 2017). ”Art: Artemisia argyi - grovbladig gråbo”. SLU - Statens LantbruksUniversitet - Dyntaxa - Svensk taxonomisk databas. https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/219960. Läst 2 mars 2019. 
  2. ^ ”Artemisia argyi”. Plants of the World Online. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:179226-1. Läst 14 november 2022. 
  3. ^ [a b c] AgroAtlas
  4. ^ Flora of China
  5. ^ Flora of China Vol. 20-21 Page 697 ai Artemisia argyi H. Léveillé & Vaniot, Repert. Spec. Nov. Regni Veg. 8: 138. 1910.
  6. ^ Genders. R. Scented Flora of the World. Robert Hale. London. 1994 ISBN 0-7090-5440-8
  7. ^ Acupuncture Today

Media som används på denna webbplats

Aicao.jpg
Författare/Upphovsman: Original uploader was 竹围墙 at zh.wikipedia, Licens: CC BY-SA 3.0
艾草竹围墙自拍。