Grottsvala

Grottsvala
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSvalor
Hirundinidae
SläktePetrochelidon
ArtGrottsvala
P. fulva
Vetenskapligt namn
§ Petrochelidon fulva
AuktorVieillot, 1807
Utbredning

Grottsvala[2] (Petrochelidon fulva) är en fågel i familjen svalor inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läten

Grottsvalan är en rätt liten (12–14 cm) men kompakt svala med kort, tvärt avskuren stjärt. I fjäderdräkten är den mycket lik stensvalan: blåsvart vingovansida med ljusa hängslen, rostfärgad undergump, smutsvit undersida, ljust enfärgade vingundersidor, fläckade undre stjärttäckare samt mörk hjässa men ljus panna och nacke. Grottsvalan har också ljust rostrött på strupe och kind, ej svartaktig strupe och mörkröd kind. Pannan är rostfärgad, ej vit, men mexikanska stensvalor har också rött i pannan.[4][5]

Lätet beskrivs i engelsk litteratur som ett mjukt, stigande "pwid", mer likt ladusvala än stensvala. Sången består likt stensvalan av en blandning av locklätet och nasala skallrande och fräsande ljud.[4]

Utbredning och systematik

Grottsvala förekommer i tre geografiskt skilda områden: Västindien, sydligaste USA och nordöstra Mexiko samt på Yucatánhalvön. Den delas in i sex underarter i tre grupper med följande utbredning:[3]

Sydamerikanska rostnackad svala (Petrochelidon rufocollaris) har tidigare behandlats som underart, men urskiljs numera allmänt som egen art.

Levnadssätt

Grottsvalan ses födosöka över fält och vattensamlingar. Den häckar i kolonier, till skillnad från stensvalan långt in i en skyddande grotta eller under en kulvert. Boet är öppnare än stensvalans och fästs på en vertikal vägg.[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Referenser

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Petrochelidon fulva Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b c] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 291. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ Turner, A. (2019). Cave Swallow (Petrochelidon fulva). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57765 28 november 2019).

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Cave Swallow (24145023757).jpg
Författare/Upphovsman: Becky Matsubara from El Sobrante, California, Licens: CC BY 2.0
Uxmal Ruins, Yucatan, Mexico
Petrochelidon fulva map.svg
Författare/Upphovsman: Cephas, Licens: CC BY-SA 4.0
Range map of Cave Swallow (Petrochelidon fulva)
 
Breeding
 
Year-round
Petrochelidon fulva.jpg
Författare/Upphovsman: Alan Schmierer, Licens: CC0
Cave Swallow (Petrochelidon fulva), south of Rocksprings, Edwards Co, Texas