Gropavall
En gropavall, även kallad gropvall, vallgrop eller jorddikargärde, är en äldre hägnad som består av en jordvall invid ett parallellt dike. Jordvallen kan vara stenblandad och är ofta stensatt på den brantare sidan mot diket. Oftast är diket på den sida av vallen som vetter mot utmarken där boskapen gick när gropavallen anlades. Syftet med denna typ av hägnad var att djuren gick ned i diket först och därför fick svårare att ta sig över den stensatta jordvallen, som även kan ha haft ris eller enbuskar ovanpå, så kallat rishag. Hägnadens höjd brukade förr räknas från dikets botten och man räknade även med eventuellt rishag ovanpå vallen. I de fall en gropavall hindrar djur från båda hållen så brukar den ha diken på båda sidor.[1]
Utbredning
Gropavallen är vanlig i Västergötland och är i Fornminnesregistret främst registrerad i Falköpings kommun, men hägnadstypen finns även registrerad i Halland (främst i Halmstads kommun) och Skåne (främst i Örkelljunga kommun), samt i enstaka fall i Småland, Blekinge och Bohuslän.[2] Troligtvis är gropavallar långt mycket vanligare än vad som är registrerat. Gropavallar anlades fram till mitten av 1800-talet.
I nordvästra Skåne kallas hägnadstypen för jorddikargärde.[3][4][5] Ibland kan även gropavallar gå under beteckningen halvmur.[6] Även ordet vångadike kan ibland syfta på något i stil med en gropavall.[7]
Karta över huvudsaklig utbredning av gropavallar (orange) registrerade i Fornminnesregistret 2015.
Mer detaljerad karta över utbredningen av gropavallar (olika orange toner) registrerade i Fornminnesregistret 2015. Orange är registrerade som "gropavall", rödorange som "gropvall", medan gulorange som "hägnadsvall" men har dike.
Mått
Vanligen är gropavallar 3-4 m breda om man räknar både vall och dike. Vallens höjd och dikets djup varierar med bevarandeförhållandena, men vallen är vanligen 0,5 m hög och diket åtminstone 0,5 m djupt.
Se även
Referenser
- ^ Gunnar Arnborg, Stenmur'n: Odlarmöda i Västergötland (1980) sidan 38.
- ^ Fritextsökningar på "gropavall" och "gropvall" i FMIS Fornsök Arkiverad 1 juli 2016 hämtat från the Wayback Machine. 2015-06-19 gav totalt 233 träffar i Sverige. Av dessa är 143 träffar i Västra Götalands län, varav 96 i Falköpings kommun (41 % av de totala träffarna), 14 i Vara kommun, 14 i Skara kommun, 10 i Tidaholms kommun, två i Alingsås kommun, en i Borås kommun, en i Tanums kommun, samt en i Ulricehamns kommun, vidare 60 i Skåne län (varav 23 i Örkelljunga kommun och 12 i Höörs kommun), 26 i Hallands län (varav 13 i Halmstads kommun), två i Kronobergs län, en i Jönköpings län och en i Blekinge län. Observera att det är fråga om sökträffar och inte antal gropavallar då majoriteten inte är registrerade.
- ^ Erica Elmberg, "Förfäders möda dagens kulturskatt", Helsingborgs Dagblad 2006-07-06.
- ^ Erica Elmberg, "Gärdsgårdar värda att bevaras", Helsingborgs Dagblad 2008-07-25.
- ^ Länsstyrelsen i Skåne län, Bilaga 2: Förslag till skötselplan för naturreservatet Bjärekusten, Torekov - Lervik, Båstads kommun, Skåne län (2008).
- ^ "Vad menas med stenmur? - Det finns många varianter", Norrköpings tidningar
- ^ Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket (1862-1867) sidan 823.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Gunnar Creutz, Licens: CC BY-SA 4.0
Huvudsaklig utbredning av gropavallar i Sverige. Gropavallen är en äldre typ av hägnad som främst förekommer i Västergötland, Halland och Skåne i Sverige. En gropavall består av ett dike och en uppkastad jordvall, som kan vara stensatt eller stenblandad. Gropavallens syfte var att förhindra betesdjur att komma in på brukad mark. Kartan visar den huvudsakliga utbredningen av registrerade gropavallar i Sverige. Den huvudsakliga utbredningen av i FMIS Fornsök registrerade gropavallar i södra Sverige visas här med orange. Sverige är grönt, grannländerna (Norge, Danmark och Finland) är grå, medan hav och sjö är ljusblå. Uppgifterna tagna ur FMIS Fornsök och gäller registreringsläget där 2015-06-19.
Författare/Upphovsman: Gunnar Creutz, Licens: CC BY-SA 3.0
En gropavall, som utgör gränsen mellan gårdarna Hendenestorp och Kårholmen i västligaste delen av Trävattna socken, Vilske härad, Falköpings kommun, f.d. Skaraborgs län, Västergötland, Västra Götalands län, Sverige. Bilden är tagen 350 m SSV om Hendenestorp, 280 m NÖ om Kårholmen och drygt 100 m VSV om flyttblocket Gungesten eller Rullstenen (RAÄ-nr Trävattna 18:1). En gropavall består av en vall med längsföljande dike. Gropavallen på bilden är sedd från norr mot söder och har diket väster om vallen. Till vänster på Hendenestorps mark växer granskog (Picea abies), medan till höger på Kårholmens mark växer det gles tallskog (Pinus sylvestris).
En gropavall i genomskärning. Gropavallen är en äldre typ av hägnad som främst förekommer i Västergötland och ner till norra Skåne i Sverige. En gropavall består av ett dike och en uppkastad jordvall, som kan vara stensatt eller stenblandad. Gropavallens syfte var att förhindra betesdjur att komma in på brukad mark. Teckning av Gunnar Creutz.
.jpg)
Författare/Upphovsman: Gunnar Creutz, Licens: CC BY-SA 4.0
Utbredning av gropavallar i Sverige. Gropavallen är en äldre typ av hägnad som främst förekommer i Västergötland, Halland och Skåne i Sverige. En gropavall består av ett dike och en uppkastad jordvall, som kan vara stensatt eller stenblandad. Gropavallens syfte var att förhindra betesdjur att komma in på brukad mark. Kartan visar utbredningen av registrerade gropavallar i Sverige (alla benämnda "gropavall", "gropavallar", "gropvall" eller "gropvallar", samt några hägnadsvallar med dike). Utbredningen av i FMIS Fornsök registrerade gropavallar i södra Sverige visas här med orange. De benämnda "gropavall" är orange, medan de benämnda "gropvall" är rödorange och hägnadsvallar med dike är gulorange. Sverige är grönt, grannländerna (Norge, Danmark och Finland) är grå, medan hav och sjö är ljusblå. Uppgifterna tagna ur FMIS Fornsök och gäller registreringsläget där 2015-06-25.
Här är en lista över de gropavallar som ligger utanför huvudområdena i Västergötland, Halland och Skåne.
Götaland
- Skåne: (några i utkanterna av huvudområdet) RAÄ-nr Brunnby 331, RAÄ-nr Brösarp 174 , RAÄ-nr Saxtorp 63, RAÄ-nr Skegrie 39:1, RAÄ-nr Sövestad 87
- Blekinge: RAÄ-nr Ronneby 887, RAÄ-nr Rödeby 69, RAÄ-nr Ysane 41.
- Småland: RAÄ-nr Bergunda 80:1, RAÄ-nr Hamneda 87:1, RAÄ-nr Hamneda 321:1, RAÄ-nr Lönneberga 6:1, RAÄ-nr Vederslöv 598, RAÄ-nr Vetlanda 343
- Norra Halland: RAÄ-nr Hanhals 74:1.
- Bohuslän: RAÄ-nr Tanum 1787:1, RAÄ-nr Ytterby 241.
- Västergötland: (några i utkanterna av huvudområdet) RAÄ-nr Hemsjö 279, RAÄ-nr Hemsjö 327, RAÄ-nr Hyringa 44:1, RAÄ-nr Lekåsa 84, RAÄ-nr Levene 130, RAÄ-nr Norra Åsarp 296, RAÄ-nr Rångedala 268, RAÄ-nr Skara 130, RAÄ-nr Sparlösa 102, RAÄ-nr Söne 9:1, RAÄ-nr Ulricehamn 122, RAÄ-nr Varnhem 146:3, RAÄ-nr Örslösa 7:1.
Svealand
- Närke: RAÄ-nr Kräcklinge 87:1, RAÄ-nr Mosjö 61:1, RAÄ-nr Örebro 365, RAÄ-nr Örebro 375.
- Södermanland: RAÄ-nr Kjula 53:1, RAÄ-nr Tuna 263.
- Västmanland: RAÄ-nr Linde 631.
- Uppland: RAÄ-nr Ärentuna 98:2.
- Dalarna: RAÄ-nr Ludvika 434:1.
Författare/Upphovsman: Gunnar Creutz (Achird), Licens: CC0
En gropavall (även kallat jorddikargärde) från Humlamaden, Veberöds socken, Torna härad, Lunds kommun, södra Skåne, Sverige. En gropavall består av en vall med längsföljande dike. Gropavallen på bilden är sedd från väster mot öster och har diket söder om vallen. Till vänster i bild ses själva vallen och till höger diket. Det yngre fårstängslet är placerat i övergången mellan vallen och diket. Lövverk av bok (Fagus sylvatica) syns i bildens överdel och marken är helt täckt av bokollon. I bakgrunden syns björkar (Betula pendula). Huset till vänster är Humlamadens scoutstuga.