Greta Johansson

Greta Johansson
Greta Johansson 1912.jpg
Greta Johansson 1912.
FöddAnna Teresa Margareta Johansson
9 januari 1895
Ulrika Eleonora församling[1][2][3]
Död18 januari 1978 (83 år)
San Mateo, Kalifornien, USA USA
NationalitetSverige Svenska
Medborgare iSverige
SysselsättningSimhoppare
Simmare
Redigera Wikidata

Anna Teresa Margareta "Greta" Johansson, gift Brandsten,[4] född 9 januari 1895, död 18 januari 1978, var en svensk simhoppare och simmare. Johansson vann vid OS 1912 Sveriges första kvinnliga OS-guld.[5] Hon tävlade för Stockholms KK.[5]

Biografi

Uppväxt

Greta Johansson växte upp i Stockholm på Hantverkargatan 1, kvarteret Eldkvarn, där Stockholms stadshus står idag. Hennes far arbetade som portvakt. Hon gick sju år på Klara folkskola, där hon var en duktig elev, hon var bland annat en av få elever i Stockholm som läste ettårig engelska. Hon började tidigt visa intresse för simning och simhopp. 1905 fick hon sin första badbiljett av skolan[5] till Strömbadet, beläget vid Norrström, strax norr om Riddarholmen. Hon tränades av Lisa Regnell i simhopp, och redan 1908 vann hon sin första simhopptävling.[5]

Kort elitkarriär

Johansson vann guld i damernas höga raka trampolinhopp[6] (10 meter) i olympiska sommarspelen 1912[7] i Djurgårdsbrunnsviken och blev därmed Sveriges första kvinnliga olympiska guldmedaljör.[8] Mot slutet av sitt liv skrev hon i ett brev om hur hon på somrarna 1902–1912 tränade och lärde sig simning och simhopp. Det fick ske genom "trial and error" eftersom de kvinnliga idrottarna inte hade någon tränare till hjälp.[9] 1913 försörjde hon sig som lärare i simning och simhopp och förlorade därmed sin amatörstatus. Hon slutade därmed sin aktiva karriär.

Efter karriären

Greta Johansson emigrerade till USA 1914 efter att hon gift sig med den professionella simhopparen och tränaren Ernst Brandsten.[5][8] Tillsammans var paret en aktiv del av simhoppningens utveckling i USA.

Dokumentären Guld-Greta - en hisnande kärlekshistoria från 2016 följer Johanssons liv och karriär.

Meriter

  • Svensk mästare på 100 meter frisim 1910 och 1911.[8]
  • Svensk mästare i raka hopp 1911 och 1912.[8]
  • Olympisk mästare i höga hopp 1912.[8]
  • Olympisk 4:a med Sverige på 4x100 meter frisim 1912.[8]
  • Utslagen på försöken på 100 meter frisim vid olympiska spelen 1912[8]
  • Tilldelad hederspris skänkt av grevinnan Casa Miranda[8]
  • Invald i International Swimming Hall of Fame 1973[7]

Källor

  1. ^ Kungsholms kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0011/C I/21 (1895-1896), bildid: 00026610_00005, födelse- och dopbok, s. 2, läs onlineläs online, läst: 26 april 2018, ”11,(jan),9,,1...Anna Teresia Margaretha 4? 988, Johanson Carl Fredrik Mjölnaren och h.h. Belin Eva Gustava Johanna.... 3 Femminggatan...”.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, omnämnd som: Anna Teresia Margareta, f. 1895 i Kungsholm Stockholms stad, läs onlineläs online, läst: 26 april 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, omnämnd som: Anna Teresia Margareta, f. 1895 i Kungsholms Stockholms stad, Springflicka, läs onlineläs online, läst: 26 april 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Greta Johanson”. ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/greta-johansson. Läst 2 juli 2013. 
  5. ^ [a b c d e] Borgkvist Ljung, Karin (27 juni 2013). ”Sveriges första kvinnliga olympiska mästare”. Riksarkivet. https://riksarkivet.se/sveriges-forsta-kvinnliga-olympiska-mastare. Läst 20 december 2014. 
  6. ^ ”Greta Johansson”. Stockholmskällan. http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=24588. Läst 20 december 2014. 
  7. ^ [a b] ”Greta Johansson Brandsten (Swe)” (på engelska). International Swimming Hall of Fame. Arkiverad från originalet den 20 december 2014. https://web.archive.org/web/20141220143952/http://www.ishof.org/Honorees/73/73gbrandsten.html. Läst 20 december 2014. 
  8. ^ [a b c d e f g h] Sporten i dag 2000-2001. Semic. Läst 19 juni 2023 
  9. ^ Wiell, Karolina (2012). Kvinnorna gör entré: Simning som kvinnlig OS-gren 100 år. sid. 75-93 

Vidare läsning

Externa länkar

Media som används på denna webbplats