Grekisk-ortodoxa kyrkan
 Grekisk-ortodoxa kyrkan Ἑλληνορθόδοξη Ἐκκλησία Hellēnorthódoxē Ekklēsía | |
 Grekisk-ortodoxa kyrkans flagga. | |
| Region och utbredning | Östra medelhavsområdet |
|---|---|
| Säte | Istanbul, Turkiet |
| Medlemmar | 23-24 000 000 |
| Officiella språk | Koine |
| Ansluten till | Östortodoxa kyrkan Östkyrkan |
Grekisk-ortodoxa kyrkan eller Grekiska ortodoxa kyrkan (grekiska: Ἑλληνορθόδοξη Ἐκκλησία/Hellēnorthódoxē Ekklēsía) syftar på varje grekisk hierarkisk kyrka inom den större gruppen av ömsesidigt erkända östortodoxa kyrkor.
Kyrkor
Varje kyrka som använder koinegrekisk liturgi och är östortodox, kan betraktas som grekisk-ortodox. De autonoma kyrkor som är grekisk-ortodoxa innefattar:
- Konstantinopels ekumeniska patriarkat som leds av patriarken av Konstantinopel, som är primus inter pares inom samtliga östortodoxa kyrkor.
- Greklands kyrka, som är autokefal sedan 1833, och inom landet leds av en ärkebiskop.
- Cyperns kyrka, som leds av en ärkebiskop.
- Sinais ortodoxa kyrka
- Ortodoxa kyrkan av Alexandria
- Grekisk-ortodoxa kyrkan av Jerusalem
- Grekisk-ortodoxa kyrkan i Antiokia
- Albansk-ortodoxa kyrkan, autokefal sedan 1937.
Termens historia
Historiskt har termen ''grekisk-ortodox'' använts för att beskriva alla östortodoxa kyrkor, eftersom "grekiska" i "grekisk-ortodox" refererar till det "grekiska arvet" i det Bysantinska riket.[1][2][3] Under åtta århundraden av kristen historia har den mest betydande intellektuella, kulturella och sociala utvecklingen i den kristna kyrkan ägt rum inom riket under kyrkan av Konstantinopel eller dess intressesfär,[3][4][5] så flertalet av liturgins delar, traditioner och praxis antogs av alla, och är fortfarande det grundläggande mönstret i samtida ortodoxi.[6][7][8] Beteckningen "grekiska" övergavs av slaviska och andra nationella östortodoxa kyrkor i samband med dessa folks nationella uppvaknanden[9][9][10][11][12] från så tidigt som 900-talet e.Kr.
Grekisk-ortodoxa kyrkor i Sverige
I Sverige finns flera, sinsemellan oberoende grekisk-ortodoxa samfund.
Exempel på kyrkobyggnader som numera nyttjas av grekisk-ortodox församlingar är Sankt Georgios kyrka i Stockholm och Grekisk-ortodoxa kyrkan i Uppsala.
Grekisk-ortodoxa kyrkor (urval)
Helige Gregorios Palamas kyrka i Thessaloniki.
Heliga Treenighetens kyrka i Pireus.
Panagia Varabakyrkan i Markópoulo.
Referenser
- ^ Byzantium in Encyclopedia of historians and historical writing Vol. 1, Kelly Boyd (ed.), Fitzroy Dearborn publishers, 1999 ISBN 9781884964336
- ^ Edwin Pears, The destruction of the Greek Empire and the story of the capture of Constantinople by the Turks, Haskell House, 1968
- ^ [a b] Millar, Fergus (2006). A Greek Roman Empire : power and belief under Theodosius II (408-450). University of California Press. sid. 279 pages. ISBN 0520247035
- ^ Tanner, Norman P. The Councils of the Church, ISBN 0824519043
- ^ The Byzantine legacy in the Orthodox Church by John Meyendorff - 1982
- ^ Hugh Wybrew, The Orthodox liturgy: the development of the eucharistic liturgy in the Byzantine rite - 1990
- ^ The Christian Churches of the East, Vol. II: Churches Not in Communion with Rome by Donald Attwater - 1962
- ^ J Meyendorff, Byzantine Theology: Historical Trends and Doctrinal Themes (1987)
- ^ [a b] Joan Mervyn Hussey, The Orthodox Church in the Byzantine Empire, 1990
- ^ A. P. Vlasto, Entry of Slavs Christendom - 1970
- ^ Andreĭ Lazarov Pantev, Bŭlgarska istorii︠a︡ v evropeĭski kontekst - 2000
- ^ A. P. Vlasto, Entry of Slavs Christendom - 1970
Vidare läsning
Wikimedia Commons har media som rör Grekisk-ortodoxa kyrkan.Arentzen, Thomas (2015). Ortodoxa och österländska kyrkor i Sverige. SST :s skriftserie ; Nr 5. Stockholm: Nämnden för statligt stöd till trossamfund. Libris 18572112. ISBN 978-91-980611-9-2. http://www.sst.a.se/download/18.74c06ab154d183618378996/1464078027009/Ortodox_februari16%2C+hela.pdf Arkiverad 10 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine.- Karlsson, Ingmar (2005). Korset och halvmånen : en bok om de religiösa minoriteterna i Mellanöstern och i Sverige (Rev. och utök. utg). Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 76-83. Libris 9709776. ISBN 91-46-20386-9
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Hegvald (talk) 10:18, 9 January 2009 (UTC), Licens: CC BY 3.0
The Greek-Orthodox Metropolitan Church of Saint George in Stockholm (Sankt Georgios grekisk-ortodoxa metropolitkyrka), located at the address Birger Jarlsgatan 92, at the crossing of the streets Birger Jarlsgatan and Odengatan. The church was originally built in 1889-1890 for the Stockholm Catholic-Apostolic (Irvingite) congregation. After the Catholic-Apostolic congregation had mostly died out, it was taken over by the Greek-Orthodox church in the 1970s. The architect was A. G. Forsberg. Information from here.
Greek Orthodox cross
Flag used by the Greek Orthodox Church, in use since ca. the 1980s. Also it is the flag of Mount Athos[1] Literature: The Flag Bulletin 27. Flag Research Center. 1988. p. 105.
Författare/Upphovsman: C messier, Licens: CC BY-SA 4.0
The small byzantine church of Panayia Varaba near Markopoulo, Attica.
Författare/Upphovsman: Vysotsky, Licens: CC BY-SA 4.0
Chapel of the Greek Orthodox Church, at Uppsala Cemetery (Sweden)
Författare/Upphovsman: A.Savin, Licens: CC BY-SA 3.0
Church of Holy Trinity in Piraeus (Attica, Greece)
Författare/Upphovsman: Leandro Neumann Ciuffo from Rio de Janeiro, Brazil, Licens: CC BY 2.0
Metropolitan Church of Saint Gregorius Palamas. Thessaloniki, Greece