Gregorios av Nyssa
Gregorios av Nyssa | |
Född | Kayseri |
---|---|
Död | Nevşehir, Turkiet |
Sysselsättning | Teolog[1], präst, författare[2] |
Befattning | |
Biskop (371–) | |
Föräldrar | Basileios den ældre Emmelia af Caesarea |
Släktingar | Basileios den store (syskon) |
Redigera Wikidata |
Gregorios av Nyssa, född cirka 330, död cirka 395, var en grekisk biskop och kyrkofader; helgon inom Romersk-katolska kyrkan med festdag 9 mars och i Rysk-ortodoxa kyrkan 10 januari. Tillsammans med sin äldre bror Basileios den store och Gregorios av Nazianzos bildar han de kappadokiska fäderna.
Biografi
Han föddes i Caesarea i Kappadokien och fick en utmärkt utbildning i Aten, blev retoriker och gifte sig. Efter att ha blivit besviken på sin tjänst som retoriklärare blev han präst kring år 362. Det är osäkert om han även blev munk och huruvida hans fru dog eller blev nunna. 371 blev han biskop i Nyssa, en utpost av broderns provins, men saknade förmågan att stödja sin brors sak. 381 var han en av huvudfigurerna vid första konciliet i Konstantinopel. Därefter levde han ett liv som kringresande predikant.[3]
Gregorios kan beskrivas som intellektuell och hans skrifter till stöd för Nicaea mot arianismen och hans asketiska skrifter är hans främsta källor till berömmelse. Idag ses han som en viktig förmedlare av Origenes' läror till senare generationer och en religiös författare med stort djup och stor auktoritet.[3]
Skrifter på svenska
- Mose liv. (De vita Moysis.) Översättning av Sten Hidal. Artos 1991.
- Den heliga Makrinas liv & Om själen och uppståndelsen. (Vita Sanctae Macrinae, De anima et resurrectione.) Översättning av Sten Hidal. Artos 1999.
- Kateketiska föreläsningar, översättning av Olof Andrén 2012.
Bilder
- Gregorios av Nyssa.
- De virginitate.
Referenser
Media som används på denna webbplats
Gregory of Nyssa by Theophan the Greek, in Anapausas Meteora, Greece.
Tou en agiois patros emon Gregoriou episkopou Nusses Peri parthenias. D. patris Gregorii Nysseni antistitis De virginitate liber. - Antuerpiae : ex officina Christophori Plantini, architypographi regij, 1574.