Graviditetsdiabetes
| Graviditetsdiabetes | |
| Latin: diabetes mellitus gravidarum | |
 Den internationella symbolen för diabetes är en blå cirkel.[1] | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | O24 |
| ICD-9 | 648.8 |
| DiseasesDB | 5195 |
| Medlineplus | 000896 |
| MeSH | svensk engelsk |
Graviditetsdiabetes är ett tillstånd där kvinnor som inte tidigare fått diagnosen diabetes utvecklar höga blodsockervärden under graviditeten (hyperglykemi). Det kallas ibland också havandeskapsdiabetes eller gestationsdiabetes.
Symtom, behandling och komplikationer
Graviditetsdiabetes upptäcks i regel genom provtagning under graviditeten eftersom tillståndet oftast medför få eller inga symtom. Vid mycket höga blodsockernivåer kan dock samma symtom uppträda som vid annan obehandlad diabetes: främst trötthet, törst och stora urinmängder. Slumpmässiga blodsockervärden tas på alla gravida inom mödravården .[2] Diagnosen graviditetsdiabetes ställs med hjälp av glukosbelastning, vilket innebär att den gravida dricker en sockerlösning och blodsockervärden kontrolleras före och efter. Riktlinjerna kring screening för graviditetsdiabetes ser olika ut i olika regioner i Sverige, samt internationellt, men generellt görs glukosbelastning vid högt slumpmässigt blodsocker eller om någon riskfaktor för graviditetsdiabetes föreligger[3][4].
Barn som föds av mödrar med graviditetsdiabetes har ökad risk för komplikationer. Sannolikheten är större än normalt att barnen har högre födselvikt (något som kan medföra svårigheter vid förlossningen) och lågt blodsocker (hypoglykemi). Kvinnor med graviditetsdiabetes har ökad risk för att utveckla diabetes typ 2 efter havandeskapet, och deras barn har ökad risk för barnfetma samt diabetes typ 2 senare i livet.
Graviditetsdiabetes går att behandla och riskerna kan minskas väsentligt genom att hålla nere blodsockernivåerna. De flesta patienter behandlas endast med kost och motion. Om det är otillräckligt ges läkemedel i form av Metformin eller insulin [5].
Tidigare användes oftast ett gränsvärde med glukosbelastning på 75 g, och graviditetsdiabetes förelåg om antingen blodsockret fastande var >5,5 mmol per liter eller blodsockervärdet var >9.0 mmol per liter två timmar efter glukosbelastning.[6]. Socialstyrelsen rekommenderar sedan 2015 [7] följande gränsvärden vid 75 g glukosbelastning: Fasteglukos ≥ 5.1 mmol/l, ≥ 10.0 mmol/l en timme efter glukosbelastning eller ≥ 8.5 mmol/l två timmar efter.
Orsaker
Under en graviditet utsöndrar moderkakan hormoner som bland annat minskar moderns känslighet för insulin. Kroppen kräver därför större mängder insulin för att reglera blodsockernivåerna. Om bukspottkörteln inte kan producera tillräckliga mängder uppträder graviditetsdiabetes.[8]
Risken för graviditetsdiabetes är högre för kvinnor som har föräldrar eller syskon med diabetes, som har haft graviditetsdiabetes tidigare, är överviktiga eller om de har fött barn som har vägt mer än 4,5 kilo.[2]
Andel drabbade
Graviditetsdiabetes uppträder i 3–10 % av alla graviditeter i USA, med skillnader som beror på vilken population som undersöks. Där har till exempel kvinnor av afrikanskt, indianskt eller asiatiskt ursprung en förhöjd risk[9]. I Sverige utvecklar cirka 1,7 % av alla gravida kvinnor graviditetsdiabetes och i Finland 4–7%. Kriterierna för diagnosen varierar dock mellan olika länder.[10][11]
Referenser
- ^ ”Diabetes Blue Circle Symbol”. International Diabetes Federation. 17 mars 2006. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070805042346/http://www.diabetesbluecircle.org/.
- ^ [a b] ”1177 om graviditetsdiabetes”. Arkiverad från originalet den 15 november 2009. https://web.archive.org/web/20091115162045/http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=37520. Läst 3 oktober 2009.
- ^ ”Graviditetsregistrets årsrapport 2021”. Graviditetsregistret. 26 oktober 2022. https://www.medscinet.com/GR/uploads/hemsida/dokumentarkiv/GR%20%C3%85rsrapport%202021_3.0.pdf. Läst 12 mars 2023.
- ^ Hillier, Teresa A.; Vesco, Kimberly K.; Pedula, Kathryn L.; Beil, Tracy L.; Whitlock, Evelyn P.; Pettitt, David J. (2008-05-20). ”Screening for Gestational Diabetes Mellitus: A Systematic Review for the U.S. Preventive Services Task Force” (på engelska). Annals of Internal Medicine 148 (10): sid. 766. doi:. ISSN 0003-4819. http://annals.org/article.aspx?doi=10.7326/0003-4819-148-10-200805200-00009. Läst 12 mars 2023.
- ^ Sandu, Camelia; Bica, Cristina; Salmen, Teodor; Stoica, Roxana; Bohiltea, Roxana; Gherghiceanu, Florentina (2021-01-01). ”Gestational diabetes ‑ modern management and therapeutic approach (Review)”. Experimental and Therapeutic Medicine 21 (1): sid. 1–1. doi:. ISSN 1792-0981. PMID 33363592. PMC: PMC7725034. https://www.spandidos-publications.com/10.3892/etm.2020.9512. Läst 12 mars 2023.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 november 2018. https://web.archive.org/web/20181117022301/http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=7992. Läst 16 november 2018.
- ^ http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2015/03/Socialstyrelsen-foreslar-sankta-gransvarden-for-graviditetsdiabetes/
- ^ Palmér, Mats. ”Graviditetsdiabetes”. Novo Nordisk. Arkiverad från originalet den 1 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090701040153/http://www.alltomdiabetes.se/WebSite/Content/Living-With-Diabetes/For-Dig-med-typ-1/Graviditet_/Graviditetsdiabetes.aspx. Läst 3 oktober 2009.
- ^ Thomas R Moore, MD m. fl. (21 maj 2009). ”Diabetes Mellitus and Pregnancy”. eMedicine. http://emedicine.medscape.com/article/127547-overview. Läst 3 oktober 2009.
- ^ Persson, Margareta m.fl. (6 november 2007). ”Sverige saknar enhetliga riktlinjer rörande graviditetsdiabetes”. Läkartidningen. Sveriges Läkarförbund. https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/2007/11/sverige-saknar-enhetliga-riktlinjer-rorande-graviditetsdiabetes/. Läst 3 oktober 2009.
- ^ ”Diabetes, God medicinsk praxis, rekommendationer”. Finska Läkarföreningen Duodecim. http://www.kaypahoito.fi/kh/kaypahoito?suositus=gvr00001. Läst 4 oktober 2009.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Ivon19, Licens: CC BY-SA 4.0
una de las imagenes mas hermosas de la vida del ser humano
The blue circle is the global symbol for diabetes, introduced by the International Diabetes Federation with the aim of giving diabetes a common identity, supporting existing efforts to raise awareness of diabetes and placing the diabetes epidemic firmly in the public spotlight.