Grand Hôtel, Stockholm

Grand Hôtel
Hotell
Grand Hôtels huvudbyggnad
Grand Hôtels huvudbyggnad
LandSverige Sverige
LänStockholms län
OrtStockholm
AdressSödra Blasieholmshamnen 8
ArkitektAxel Kumlien
ÄgareThe Grand Group
Antal rum300
 - varav sviter70
Byggstart1872
Färdigställande1874 (150 år sedan)
Utmärkelser Kunglig hovleverantör
Webbplats: Grand Hôtel

Grand Hôtel är ett femstjärnigt lyxhotell beläget på Blasieholmen i centrala Stockholm, grundat 1874.

Hotellet disponerar flera angränsande fastigheter och har 300 rum, varav 70 sviter och 9 signatursviter, 24 konferens- och festvåningslokaler, 6 restauranger varav två drivs av den välkände kocken Mathias Dahlgren. Hotellet har även en spa-avdelning Nordic Spa & Fitness.

Hotellet är Kunglig hovleverantör och det enda svenska medlemshotellet i "The Leading Hotels of the World" och ägs via The Grand Group av FAM AB.

Historik

"Grand Hôtel".
Grand Hôtels huvudbyggnad 2007 med grönt tak samt tillhörande byggnader Bolinderska palatset och Burmanska palatset till höger.

Efter Stockholmsutställningen 1866 då Stockholm och Sverige blev allmänt känt nere i Europa insåg man att Stockholm hade för dålig hotellkapacitet för att möta den ökade tillströmningen av internationella gäster och ett riktigt storhotell av högsta klass saknades. Fransmannen Jean-François Régis Cadier som hade anlänt till Stockholm 1852 blev den som fick uppdraget att fundera på ett nytt exklusivt storhotell i Stockholm. Som arkitekt valde han Axel Kumlien. De första ritningarna var klara i februari 1872. Byggarbetena utfördes av byggmästaren Hans Jacob Hallström och påbörjades i mars 1872. På försommaren 1874 kunde hotellet ta emot de första gästerna.

1889 förvärvades det närliggande Bolinderska palatset som införlivades med hotellet. 1899 påbyggdes hotellet och fick en ny fasad gestaltad av Ludvig Peterson och Ture Stenberg. I samband därmed hade Aktiebolaget Nya Grand Hotel bildats, med ändamål: "att i egendomarne nr 16—18 i kvarteret Blasieholmen; Stockholm, drifva hotell- och annan därtill hänförlig rörelse." Bolagsordning antogs den 10 januari och 7 februari 1898. Aktiekapitalet uppgick 1901 till 1 339 000 kronor.[1] År 1909 tillkom Grand Hôtel Royal med Vinterträdgården, byggt som ett annex till det ursprungliga hotellet under Wilhelmina Skoghs ledning. 1926 genomfördes en om ombyggnad och modernisering där byggnaden fick en fasad utformad av arkitekten Ivar Tengbom.

Efter andra världskriget, då resandeströmmen till Sverige tog fart på allvar, fattade Marcus Wallenberg intresse för hotellbranschen. Han började med att köpa 50% av aktiestocken i Carlton Hotell. Hans nästa stora hotellinvestering blev Grand Hôtel då han den 1 januari 1968 via Carlton Hotell förvärvade hotellet. Nyheten blev en smärre sensation att det ”lilla” hotellet Carlton skulle gå in som ägare, med stor oro bland hotellets personal. Faran över blåstes dock när det kom framkom att det var Marcus Wallenberg som låg bakom det hela. Marcus Wallenberg blev vid övertagandet hotellets styrelseordförande. Idag ägs Grand Hôtel av Investor AB[2] som kontrolleras av familjen Wallenberg. 2004 förvärvades det intilliggande Burmanska huset, som införlivades med hotellet och lanserades 2006 som Burmanska palatset.

En omfattande renovering och ombyggnad av huvudbyggnadens fasad skedde 2017-2018 då byggnaden fick en ny fasad. I arbetet deltog bland annat Stockholms tidigare stadsarkitekt Per Kallstenius. Fasaden är inspirerad av husets tidigare fasader.[3]

Byggnader

Grand Hôtels verksamhet bedrivs i fyra olika angränsande byggnader på Blasieholmen:

Historiska bilder

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Svenska aktiebolag och enskilda banker : handbok för affärsvärlden, sammanställd av Karl Key-Åberg, Norstedt & söner, Stockholm 1902, s. 161
  2. ^ Investorab.com Arkiverad 6 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Langert, D. Se bilderna på Grand Hotel – förr och i framtiden. Hämtad 2018-06-02 från https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/grand-gar-tillbaka-till-rotterna-med-ny-fasad

Webbkällor

Vidare läsning

  • Jarnhammar, Lennart (1999). Grand hôtel Stockholm. Stockholm: Grand Hôtel Holdings. Libris 2867014 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Blasieholmen 1893.jpg
Vy från Skeppsbron mot Blasieholmen med Grand hotell
Strommen 2007.jpg
Författare/Upphovsman: Holger Ellgaard Redigera dessa strukturerade data på Commons, Licens: CC BY-SA 3.0
Grand Hôtel i Stockholm.
Grand Hotel June 2018 01.jpg
Författare/Upphovsman: Arild Vågen, Licens: CC BY-SA 4.0
Grand Hôtel, Stockholm. The facade was renovated and remodeled 2017-2018.
Grand Hotel Stockholm 1901.jpg
Grand Hotel, Blasieholmen, Stockholm 1901. Motorfordon vid denna tid är sällsynta. Alla tyngre transporter sker med häst och vagn eller med enkla dragkärror.
Stockholms innerstad - KMB - 16001000222044.jpg
Notera Av dokumentationsskäl har originalbeskrivningen från Riksantikvarieämbetet behållits. Tillrättalägganden och alternativa beskrivningar bör införas separat från nedanstående information.
Felaktigheter kan även anmälas till denna sida.
Gand Hotel, KAK, Blasieholmen.

Motiv: Stockholms innerstad
Nyckelord: Riksintressen

Kategori: Stadsmiljö, Hotell
Grand Hôtel, Stockholm, 2017.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Grand Hôtel, Stockholm, neonskylt
Bååtska palatset 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Bååtska palatset på Blasieholmen i Stockholm
En-skål-för-Skålklubben-utbringas-352033308723.jpg
En skål för Skålklubben utbringas, från vänster ordföranden Mr R. A. Smyrk, London, fru Dagny Thor, direktör Erik Thor, Stockholm, samt grundaren av Skålklubben M. Florimond Volekaert.