Granatådergnejs
Granatådergnejs är en bergartstyp som bildades då äldre bergarter deformerades och omvandlades, när berggrunden för cirka två miljarder år sedan utsattes för en bergskedjeveckning.
Grundfärgen är grå, med upp till 5 centimeter stora, röda granater av almandin, vita, nålformade kristaller av sillimanit och blå korn av kordierit.[1]
Granatådergnejs är Södermanlands landskapssten.[2]
Bergarten bildades av skiffer genom att denna omvandlades, bland annat genom veckning, på stora djup under hög temperatur för 1 850 till 1 900 miljoner år sedan. Skiffern skapades i sin tur för ungefär två miljarder år sedan genom att lera, sand och organiskt material sedimenterade.[1]
Noter
- ^ [a b] ”Landskapsstenar i Svealand”. Sveriges geologiska undersökning. https://www.sgu.se/om-geologi/berg/sveriges-berggrund/landskapsstenar/landskapsstenar-i-svealand/. Läst 8 maj 2018.
- ^ ”Södermanlands landskapssymboler”. Arkiverad från originalet den 30 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160530213715/http://www.lansstyrelsen.se/Sodermanland/Sv/om-lansstyrelsen/om-lanet/Pages/landskapssymbolet.aspx. Läst 19 februari 2011.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Photo: Anders Damberg, Geological Survey of Sweden SGU from Sweden, Licens: CC BY 2.0
Södermanlands landskapssten är granatådergnejs. På få ställen i landet är granatådergnejsen så praktfull som i Södermanland.
För två miljarder år sedan avsattes lösa sediment av bland annat lera, sand och organiskt material. Sedimenten omvandlades till en skiffer som genom veckning och andra rörelser sänktes ner till stora djup i jordskorpan och värmdes upp för mellan 1850 och 1900 miljoner år sedan.
Av skiffern bildades den gråa, kristallina, sliriga, kvarts-fältspat-glimmergnejsen med vita nålar av sillimanit, blå korn av cordierit och de upp till fem centimeter stora rödvioletta granater (almandin) vi ser idag. Kolet från det organiska materialet bildar nu grafit och järnsulfiden förekommer som magnetkis.