Grön skratthärfågel

	Grön skratthärfågel; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Härfåglar och näshornsfåglar; Bucerotiformes
Familj	Skratthärfåglar; Phoeniculidae
Släkte	Phoeniculus
Art	Grön skratthärfågel; P. purpureus
Vetenskapligt namn
	§ Phoeniculus purpureus
Auktor	(J.F. Miller, 1784)

Grön skratthärfågel^[2] (Phoeniculus purpureus) är en vanligt förekommande afrikansk fågel i familjen skratthärfåglar inom ordningen härfåglar och näshornsfåglar.^[3]

Utseende

Grön skratthärfågel är en stor (upp till 44 centimeter lång) och långstjärtad mörk fågel med lång och tunn, röd, nerböjd näbb. Den är metalliskt mörkgrön med purpurfärgad rygg och en väldigt lång diamantformad stjärt. Vita inslag på vingar och stjärt är mycket tydliga i flykten. Könen är lika medan ungfågeln har svart näbb.^[4]

Utbredning och systematik

Grön skratthärfågel delas in i sex underarter med följande utbredning:^[3]

Phoeniculus purpureus guineensis – Senegal och Gambia till norra Ghana, Nigeria, Tchad och Centralafrikanska republiken
Phoeniculus purpureus senegalensis – södra Senegal och Gambia till södra Ghana
Phoeniculus purpureus niloticus – Sudan till västra Etiopien och nordöstra Demokratiska republiken Kongo
Phoeniculus purpureus marwitzi – östra Uganda och Kenya till centrala och östra KwaZulu-Natal, två observationer från Somalia
Phoeniculus purpureus angolensis – Angola till västra Zambia, västra Zimbabwe, Namibia och Botswana
Phoeniculus purpureus purpureus – Sydafrika (östra Västra Kapprovinsen till södra och centrala KwaZulu-Natal)

Levnadssätt

Grön skrattfågel är en kooperativt häckande fågel och ett vanligt inslag i skogsområden och trädgårdar i större delen av Afrika söder om Sahara. Den ses i grupper om upp till ett dussintal fåglar, med endast ett häckande par. Den häckande honan lägger två till fyra ägg i ett hål i ett träd och ruvar dem i cirka 18 dagar. Hon och ungarna matas av resten av gruppen, även efter ungarna är flygga och har lämnat boet. Gruppen försvarar ungarna aggressivt mot inkräktare. Arten boparasiteras av svartstrupig honungsvisare (Indicator indicator) och mindre honungsvisare (Indicator indicator).^[5]

Föda

Fågeln är en insektsätare som livnär sig mest på marken, på termitstackar eller på trädstammar. Dess specialiserade klor gör att den lätt kan klamra sig fast på undersidan av grenar medan den söker efter insekter i barken.^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal på grund av skogsavverkning, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som mycket vida spridd och ofta lokalt ganska vanlig eller vanlig.^[6]

Bilder

Sydafrika
San Diego Zoo
North Carolina Zoo
Nyligen flygg ungfågel med svart näbb i ett gammalt barbettbo.
P. p. angolensis
Zambezifloden, Zimbabwe
P. p. marwitzi
Baringosjön, Kenya

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Phoeniculus purpureus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b] Birds of The Gambia by Barlow, Wacher and Disley, ISBN 1-873403-32-1
^ Chittenden, H. 2007. Robert's Bird Guide. A comprehensive field guide to over 950 bird species in southern Africa. The Trustees of the John Voelcker Book Fund, Cape Town.
^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 2001. Handbook of the Birds of the World, vol. 6: Mousebirds to Hornbills. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar

Wikispecies har information om Phoeniculus purpureus.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör grön skratthärfågel.
Bilder & media
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Phoeniculus purpureus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[gambia-4] [a b] Birds of The Gambia by Barlow, Wacher and Disley, ISBN 1-873403-32-1

[5] Chittenden, H. 2007. Robert's Bird Guide. A comprehensive field guide to over 950 bird species in southern Africa. The Trustees of the John Voelcker Book Fund, Cape Town.

[6] Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 2001. Handbook of the Birds of the World, vol. 6: Mousebirds to Hornbills. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

Navigation

Navigering

Temaportaler