Gråmaskad mestimalia

	Gråmaskad mestimalia; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Timalior; Timaliidae
Släkte	Mixornis
Art	Gråmaskad mestimalia; M. kelleyi
Vetenskapligt namn
	§ Mixornis kelleyi
Auktor	(Delacour, 1932)
Synonymer
	Macronous kelleyi; Macronus kelleyi;

Gråmaskad mestimalia^[2] (Mixornis kelleyi) är en fågel i familjen timalior inom ordningen tättingar.^[3] Den förekommer i Indokina i Sydostasien. Arten minskar i antal, men beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende

Gråmaskad mestimalia är en 14 cm fågel, lik gråkindad mestimalia (Mixornis flavicollis) men större och ej överlappande i utbredning. Den har rostfärgad hjässa, brun ovansida och ljusgrått på ansiktet och sidan av halsen. Undertill är den ljusgul med svartaktiga spolstreck från haka till bröst.^[4]

Utbredning och systematik

Fågelns utbredningsområde är skogar i södra Laos, centrala och södra Vietnam och Cochinchina.^[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

Arten placerades tidigare i Macronus/Macronous (se artikeln om korrekt stavning). Studier visar dock att arterna urskilda i Mixornis står närmare Timalia.^[5]^[6]

Levnadssätt

Arten hittas i nedre delarna av städsegrön lövskog, upp till 1165 meters höjd i Vietnam. Födan består troligen av insekter och vissa vegetabilier. Häckningstid ses den enstaka eller i par, resten av året i smågrupper, då ofta med andra fågelarter.^[4]

Häckning

Fågeln häckar från februari till mars i Laos. Boet är en slarvig sfär byggd av torra bananblad och andra kvistar och löv. Det placeras tre till 15 meter upp i en bananplanta, klängväxt eller längst ut på en trädgren. Däri lägger den fyra ägg.^[4]

Status och hot

Arten har ett litet utbredningsområde och tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar William Vallandigham Kelley (1861–1932), en amerikansk filantrop sponsrat en expedition till Indokina 1929.^[7]

Referenser

^ [a b c] Birdlife International 2016 Mixornis kelleyi Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
^ [a b c] Del Hoyo, J, A Elliott, and D Christie, eds. 2007. Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8496553422
^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
^ Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Mixornis kelleyi.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
cuculatus Läten på xeno-canto.org

Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2016 Mixornis kelleyi Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01

[hbw-4] [a b c] Del Hoyo, J, A Elliott, and D Christie, eds. 2007. Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8496553422

[5] Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.

[6] Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.

[7] Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler