Gråkindad bambusångare

Gråkindad bambusångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljLövsångare
Phylloscopidae
SläktePhylloscopus
ArtGråkindad bambusångare
P. poliogenys
Vetenskapligt namn
§ Phylloscopus poliogenys
Auktor(Blyth, 1847)
Utbredning
Synonymer
Seicercus poliogenys

Gråkindad bambusångare[2] (Phylloscopus poliogenys) är en asiatisk fågel i familjen lövsångare inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läten

Gråkindad bambusångare är en 10-11 cm lång fågel. Den har vit ögonring, grått huvud och ett svagt markerat ögonbrynsstreck. Ovansidan är olivgrön, undersidan gul. Jämfört med liknande glasögonbambusångaren är den grå på örontäckare och tygel, medan hakan är vit. Glasögonbambusångaren har istället gröna örontäckare samt gul tygel och haka. Sången består av korta strofer med varierade visslande toner.[4][5]

Utbredning och systematik

Arten förekommer i bergsskogar från norra Indien till sydvästra Kina, Myanmar och Indokina.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Fågeln är nära släkt med glasögonbambusångaren (P. intermedius). Studie av mitokondrie-DNA visar att populationen i Himalaya kan utgöra en annan art än den i Yunnan i Kina respektive södra Vietnam, de senare två också väl differentierade genetiskt.[4]

Släktestillhörighet

Bambusångarna placeras traditionellt i släktet Seicercus. DNA-studier[6] visar dock att arterna i Seicercus inte är varandras närmaste släktingar, där vissa arter istället står närmare arter i Phylloscopus. Olika auktoriteter hanterar detta på olika vis. De flesta expanderar numera Phylloscopus till att omfatta hela familjen lövsångare[3][7], vilket är den hållning som följs här. Andra flyttar ett antal Phylloscopus-arter till ett expanderat Seicercus[8].

Familjetillhörighet

Lövsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[9] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Phylloscopidae. Lövsångarnas närmaste släktingar är familjerna cettior (Cettiidae), stjärtmesar (Aegithalidae) samt den nyligen urskilda afrikanska familjen hylior (Hyliidae).

Levnadssätt

Gråkindad bambusångare häckar i frodig undervegetation i övre delen av den varma tempererade lövskogszonen. Den födosöker nära marken efter insekter. Fågeln häckar mellan april och juni i Himalaya och åtminstone i april och maj i Vietnam. Arten är stannfågel, men flyttar till lägre regioner vintertid.[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt vanlig.[10]

Noter

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Phylloscopus poliogenys Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  4. ^ [a b c] Alström, P. (2018). Grey-cheeked Warbler (Phylloscopus poliogenys). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58919 11 november 2018).
  5. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  6. ^ Per Alström, et al. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141–152. doi:10.1016/j.ympev.2018.03.031. 
  7. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
  8. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  9. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
  10. ^ Baker, K. 1997. Warblers of Europe, Asia and North Africa. Princeton University Press, Princeton.

Externa länkar

Katalogdata
​​​​​​ • GBIF: 10337417​​​​​ • IUCN: 22715433​ • NCBI: 298994​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​ • Avibase: C8AB31F296D81DD2​​​ • Xeno-canto: Phylloscopus-poliogenys​​​​​​

Media som används på denna webbplats

Gray-cheeked Warbler - Bhutan S4E1013 (19271375181).jpg
Författare/Upphovsman: Francesco Veronesi from Italy, Licens: CC BY-SA 2.0
Grey-cheeked Warbler - Bhutan_S4E1013