Grå tofsmes

	Grå tofsmes; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Mesar; Paridae
Släkte	Tofsmesar; Lophophanes
Art	Grå tofsmes; L. dichrous
Vetenskapligt namn
	§ Lophophanes dichrous
Auktor	(Blyth, 1844)
Synonymer
	Parus dichrous;

Grå tofsmes^[2] (Lophophanes dichrous) är en fågel i familjen mesar inom ordningen tättingar, en asiatisk systerart till den europeiska tofsmesen.^[3]

Utseende

Grå tofsmes är en 12 centimeter lång fågel. Den har grå tofs och grå ovansida, ett vitaktigt halsband och orangebeige undersida.^[4]

Utbredning och systematik

Grå tofsmes förekommer från Kashmir till södra Kina och delas upp i fyra underarter med följande utbredning:^[3]

Lophophanes dichrous kangrae – förekommer i barrskogar från Kashmir till norra Indien (Uttar Pradesh)
Lophophanes dichrous dichrous – barrskogar från västra Nepal till Arunachal Pradesh och södra Tibet
Lophophanes dichrous dichroides – nordöstra Tibet till sydvästra Kina (norra Sichuan, Qinghai, Gansu och Shaanxi)
Lophophanes dichrous wellsi – nordöstra Myanmar och södra Kina (västra Sichuan och nordvästra Yunnan)

Vissa erkänner även underarten izzardi med utbredning från östra Nepal till sydvästra Kina (sydöstra Xizang).^[5]

Släktestillhörighet

Tofsmesarna placerades tidigare i släktet Parus, men detta har delats upp i ett antal mindre släkten efter genetiska studier.^[6]^[7]

Levnadssätt

Grå tofsmes förekommer i löv- och blandskog mellan 2000 och 4240 meters höjd,^[1] i Himalaya med ek och rhododendron. Den livnär sig mest av ryggradslösa djur och larver. Fågeln är rätt skygg och diskret, och ses i par eller små grupper. Den häckar från april till åtminstone juni och bygger ett bo av mossa, djurhår och fjädrar tre till sju meter ovan mark i ett trädhål. Arten är stannfågel eller kortflyttare i höjdled.^[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde med stabil populationsutveckling.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen är inte uppskattad men rapporteras vara vanlig i östra Himalaya, ovanlig i västra Himalaya, sydöstra Tibet och sydvästra Kina men väldigt talrik i norra Sichuan.^[8]

Referenser

^ [a b c d] Birdlife International 2012 Lophophanes dichrous Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 20 december 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ [a b] Gosler, A. & Clement, P. (2017). Grey-crested Tit (Lophophanes dichrous). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från http://www.hbw.com/node/59879 24 oktober 2017).
^ Gill, F.B., B. Slikas, and F.H. Sheldon (2005), Phylogeny of titmice (Paridae): II. Species relationships based on sequences of the mitochondrial cytochrome-b gene, Auk 122, 121-143.
^ Johansson, U.S., J. Ekman, R.C.K. Bowie, P. Halvarsson, J.I. Ohlson, T.D. Price, and P.G.P. Ericson (2013), A complete multilocus species phylogeny of the tits and chickadees (Aves: Paridae), Mol. Phylogenet. Evol. 69, 852-860.
^ Harrap, S.; Quinn, D. 1996. Tits, nuthatches and treecreepers. A&C Black, London.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör grå tofsmes.
Bilder & media
Wikispecies har information om Lophophanes dichrous.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2012 Lophophanes dichrous Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 20 december 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01

[Indian-4] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[hbw-5] [a b] Gosler, A. & Clement, P. (2017). Grey-crested Tit (Lophophanes dichrous). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från http://www.hbw.com/node/59879 24 oktober 2017).

[Gill-6] Gill, F.B., B. Slikas, and F.H. Sheldon (2005), Phylogeny of titmice (Paridae): II. Species relationships based on sequences of the mitochondrial cytochrome-b gene, Auk 122, 121-143.

[7] Johansson, U.S., J. Ekman, R.C.K. Bowie, P. Halvarsson, J.I. Ohlson, T.D. Price, and P.G.P. Ericson (2013), A complete multilocus species phylogeny of the tits and chickadees (Aves: Paridae), Mol. Phylogenet. Evol. 69, 852-860.

[8] Harrap, S.; Quinn, D. 1996. Tits, nuthatches and treecreepers. A&C Black, London.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler