Gränsen mellan Danmark och Tyskland

Hertigdömena Schleswig, Holstein och Lauenburg 1864

Gränsen mellan Danmark och Tyskland är på landsidan i Region Syddanmark omgiven av de danska kommunerna Tønder, Aabenraa och Sønderborg och de tyska distrikten Nordfriesland och Schleswig-Flensburg samt staden Flensburg i förbundslandet Schleswig-Holstein. Landgränsen är ca 68 km lång.

Historik

Gränsen mellan Danmark och Tyskland (eller tyska områden före 1871) har flyttats åtskilliga gånger. 811 bestämdes Ejderen som gräns mellan Danmark och Frankerriket. Vikingarna byggde från 700 Danevirke som gränsbefästning mot söder. Senare kom Jyllands sydligare del att få namnet Sønderjylland, Slesvig, resp. Schleswig. Schleswig/Sønderjylland blev från medeltiden ett danskt län, medan Holstein var ett tyskt län. Bägge hertigdömena blev efter 1490 regerade av den danska kungen i personalunion (i Holstein bara som hertig/vasall, i Schleswig också som konung/länsherre).

Efter Wienkongressen 1814 och 1815 (avbruten av Napoleon I:s återkomst som fransk kejsare) fick Danmark Sachsen-Lauenburg i ersättning för Norge. Lauenburg införlivades aldrig, men tillhörde Danmark. Den statsrättsliga dansk-tyska gränsen gick fram till 1864 längs floden Ejderen, eftersom Schleswig var ett danskt län och Holstein ett tyskt sådant. Den danska helstatens sydliga gräns gick då strax väster om det självständiga Lübeck och ända ned till staden Altona, som nu är en stadsdel i Hamburg, således gick gränsen söder om själva Jylland.

Holsten var nära nog 100% tysktalande medan Slesvig i huvudsak var dansktalande. Bland den tysktalande befolkningen uppstod missnöje med att vara en dansk provins. År 1848 slog Danmark dock framgångsrikt ned ett tyskt försök att flytta gränsen norrut. Men 1863 ville det danska nationalistiska partiet införliva Slesvig i själva Danmark och ge Holsten självständighet, det så kallade Ejderenprojektet uppkallat efter vattendraget som utgjorde gräns mellan Slesvig och Holsten. Preussen och det gamla Kejsardömet Österrike hävdade dock att Slesvig och Holsten var heligt förenade, något som ansågs vara ett svepskäl för att förklara krig. Då Danmarks försvar byggde på att hålla Dybbøls skansar (nära Sønderborg i nuvarande Danmark), och dess vallgravar frös till is vintern 1864 valde danska hären att dra sig tillbaka. Detta ledde till att Preussen och Österrike erövrade båda områdena och efter ett krig mellan dessa båda f.d. förbundna år 1866 blev hela Schleswig-Holstein preussiskt område, och tyskt efter Kejsardömet Tysklands bildande 1871. 200 000 danskar bodde i Schleswig under den preussiska staten^[1]^[2]^[3].

Efter första världskriget, våren 1920, hölls två folkomröstningar, först i norra Schleswig, vilken gick till Danmarks fördel med stort övertag, medan Tyskland behöll södra Schleswig. Danmark gjorde likväl krav på staden Flensburg (danska Flensborg), där den övervägande massan varit dansktalande år 1864. De danska invändningarna hjälpte dock inte, men Nordslesvig (numera vanligen benämnt Sønderjylland, lite geografiskt tveksamt) återgick till Danmark i juli 1920, då kung Kristian X red över den tidigare gränsen Kongeån strax söder om Kolding.

Den 9 april 1940 besatte Tyskland på några få timmar hela Danmark, men Hitler avstod ovanligt nog att åter införliva Nordslesvig. Försommaren 1945, strax efter andra världskrigets slut, erbjöds Danmark av den brittiska ockupationsmakten att få överta södra Schleswig, men bara under förutsättning att Danmark tog hand om ett par hundra tusen tyska civila flyktingar. Detta fick den nya danska regeringen att tacka nej. Idag bor fortfarande runt 50 00 dansktalande i Sydslesvig ^[4], varav drygt hälften i staden Flensburg, där bland annat den danskspråkiga dagstidningen Flensborg Avis utkommer.

År 2001 gick Danmark med i Schengenområdet vilket gjorde att alla gränskontroller upphörde vid denna gräns. År 2016 återinfördes gränskontroller via en undantagsregel i Schengenregelverket. Under år 2019 sattes ett 1,5 meter högt stängsel upp längs hela gränsen, formellt för att hindra afrikansk svinpest från att drabba den viktiga grisuppfödningen i Danmark.^[5]^[6]

Gränspassager

Danskt vägnamn^[7]	Tyskt vägnamn^[7]	Typ av passage^[7]	Kännetecken^[8]	Tullhus^[8]	Position^[7]
Slusevej	-	Väg	-	-	54°54′40″N 8°38′19″Ö / 54.91115°N 8.63868°Ö / 54.91115; 8.63868
Siltoftvej	Norddeich/Rickelsbüller Koog	Väg	Gränssten (Tysklands nordligaste landgräns) mitt i vägkorsningen	-	54°54′41″N 8°40′11″Ö / 54.91131°N 8.6696°Ö / 54.91131; 8.6696
Rudbølvej	Rosenkranzer-Straße	Väg	Nationell hastighetsskylt	Ja	54°53′48″N 8°45′01″Ö / 54.89669°N 8.75033°Ö / 54.89669; 8.75033
Møllehusvej	(L6) Landesstraße 6	Väg	Nationell hastighetsskylt	-	54°54′22″N 8°49′56″Ö / 54.90608°N 8.83231°Ö / 54.90608; 8.83231
Bramming-Tønder-banen	Marschbahn	Järnväg	-	-	54°53′58″N 8°52′22″Ö / 54.89938°N 8.87289°Ö / 54.89938; 8.87289
11 Sønder Løgum Landevej	Bundesstrasse 5	Väg	Nationell hastighetsskylt	Ja	54°54′14″N 8°54′37″Ö / 54.90385°N 8.91034°Ö / 54.90385; 8.91034
Vindtvedvej	-	Väg	Liten skylt som visar kommun	-	54°54′00″N 8°57′46″Ö / 54.89996°N 8.96273°Ö / 54.89996; 8.96273
Beierskrovej	Beyersweg	Väg	Liten skylt som visar kommun	-	54°53′23″N 8°59′49″Ö / 54.88975°N 8.99681°Ö / 54.88975; 8.99681
Pebersmarkvej	(L313) Pepersmarker Weg	Väg	Nationell hastighetsskylt	Ja	54°52′18″N 9°04′44″Ö / 54.87165°N 9.07882°Ö / 54.87165; 9.07882
Grænsevejen	Bögelhuus	Väg	Nationell hastighetsskylt	-	54°52′23″N 9°08′31″Ö / 54.87303°N 9.14207°Ö / 54.87303; 9.14207
Sofiedalvej	Zur Fehle	Väg	Nationell hastighetsskylt	-	54°50′59″N 9°14′25″Ö / 54.84984°N 9.24032°Ö / 54.84984; 9.24032
Kristiansmindevej	Wilmkjerweg	Väg	Liten skylt som visar kommun	-	54°48′11″N 9°17′25″Ö / 54.80309°N 9.29032°Ö / 54.80309; 9.29032
E 45 Sønderjyske Motorvej	Bundesautobahn 7	Motorväg	Nationell hastighetsskylt	Ja	54°48′21″N 9°19′41″Ö / 54.80574°N 9.32817°Ö / 54.80574; 9.32817
Industrivej (Padborg)	(L17) Landesstraße 17	Väg	Nationell hastighetsskylt	Ja	54°48′58″N 9°21′40″Ö / 54.81615°N 9.36112°Ö / 54.81615; 9.36112
Vamdrup-Padborg-banen	Bahnstrecke Fredericia–Flensburg/Neumünster–Flensburg	Järnväg	-	-	54°48′55″N 9°21′47″Ö / 54.81525°N 9.36301°Ö / 54.81525; 9.36301
Haraldsvej	-	Gångväg	-	-	54°49′02″N 9°21′49″Ö / 54.8172°N 9.36373°Ö / 54.8172; 9.36373
Rønsdamvej	-	Gångväg	Röd-vit bom	-	54°50′02″N 9°22′33″Ö / 54.8338°N 9.37583°Ö / 54.8338; 9.37583
-	-	Gångväg	-	-	54°50′20″N 9°23′07″Ö / 54.83876°N 9.38521°Ö / 54.83876; 9.38521
243 Flensborgsvej (Kruså)	Bundesstraße 200	Väg	Nationell hastighetsskylt	Ja	54°50′22″N 9°24′16″Ö / 54.83956°N 9.40443°Ö / 54.83956; 9.40443
Madeskovvej	Teichweg	Gångväg	-	-	54°50′32″N 9°24′26″Ö / 54.8422°N 9.40712°Ö / 54.8422; 9.40712
Skomagerhusvej	Dammweg	Gångväg	-	-	54°49′55″N 9°25′13″Ö / 54.83198°N 9.42032°Ö / 54.83198; 9.42032

Dansk färjehamn^[7]	Tysk färjehamn^[7]	Typ av passage^[7]
Havneby	List på Sylt	bilfärja
Rødbyhavn	Puttgarden	bilfärja med tågtrafik
Gedser	Rostock	bilfärja
Rønne	Sassnitz	bilfärja

Det finns även flygtrafik mellan länderna.

Se även

Referenser

Noter

^ Undervisningsministeriet Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
^ Henning Brinckmann og Jens Aage Poulsen: Vejen mod Europa, København 2009, side 38
^ Niels Finn Christiansen og Olaf Olsen: Gyldendal og Politikens Danmarkshistorie, bind 12, København 2004, side 235
^ Sydslesvigsk Forening
^ Vildsvinehegn langs grænsen vedtaget
^ Nu sættes vildsvinehegn op ved grænsen
^ [a b c d e f g] Google Maps för respektive koordinat
^ [a b] Google Street View för respektive koordinat

[1] Undervisningsministeriet Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.

[2] Henning Brinckmann og Jens Aage Poulsen: Vejen mod Europa, København 2009, side 38

[3] Niels Finn Christiansen og Olaf Olsen: Gyldendal og Politikens Danmarkshistorie, bind 12, København 2004, side 235

[4] Sydslesvigsk Forening

[5] Vildsvinehegn langs grænsen vedtaget

[6] Nu sættes vildsvinehegn op ved grænsen

[:0-7] [a b c d e f g] Google Maps för respektive koordinat

[:1-8] [a b] Google Street View för respektive koordinat

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler