Grängesbergs gruvor

Grängesbergs gruva och den numer vattenfyllda skärningen sedd från Norra tippen. Byggnaderna (de som når över trädtopparna) är från vänster räknat: Pelletsverket (GP-verket) i Lomberget, Centralschaktets lave, Jakobina lave och Gruvkontoret.

Grängesbergs gruvor var en rad järnmalmsgruvor med malmbehandlingsverk i Grängesberg, 16 kilometer sydsydväst om Ludvika. Verksamheten lades ner år 1989. I några av gruvans gamla byggnader finns idag kulturell verksamhet som "Filmarkivet i Grängesberg", "Mojsen Gruvcentrum" och konstutställningar i gamla maskinhuset. Grängesbergs gruvor ingår i Ekomuseum Bergslagen.

Grängesbergs malmfält som huvudsakligen ligger i Grangärde socken indelas i flera olika gruvfält: Lombergsfältet (inom Örebro län), Östra och Västra Ormberget, Södra och Norra Grängesberg, samt Strandberget och Risberget.^[1]

Historik

Brytningen i Grängesberg påbörjades på 1500-talet och var fram till nedläggningen 1989 Sveriges tredje största järnmalmsgruva. Malmen anrikades i Grängesberg. Grängesbergs malmfält var det största i Bergslagen och innefattade ett flertal malmkroppar som tidvis brutits som enskilda gruvor. Den största enheten var det cirka en kilometer långa Exportfältet, bestående av ett flertal malmer. Längre söderut i samma stråk finns Ormbergs- och Lombergsfälten och mot norr Risbergsfältet.

Sedan 1700-talets slut överfördes kraften att driva pump- och uppfordringsverk av upp till sju konsthjul, bland dem det rekonstruerade Lombergshjulet. Men Grängesberg var också platsen där man för första gången framgångsrikt lyckades överföra växelström över längre sträckor. Från ett nybyggt vattenkraftverk i Hällsjön, 15 kilometer bort, fördes strömmen sedan 1893 till gruvorna i Grängesberg och övertog därmed stånggångarnas arbete. Det var världens första kommersiella kraftöverföring för växelström över en längre sträcka.^[2]

På 1800-talet bestod Grängesbergs gruvor av cirka 200 dagbrott och gruvor. Den engelske finansmannen sir Ernest Cassel investerade i både järnväg och gruvor samt lät uppföra Cassels donation, ett kultur- och konserthus i Grängesberg. Området ansågs vara en av Europas främsta fyndigheter av järnmalm.^[3]

I mitten av 1960-talet hade 1 600 personer sitt arbete här. I början av 1970-talet bröts upp till fyra miljoner ton per år i gruvan och därefter sjönk produktionen successivt fram till nedläggningen 1989. I januari 1990 gick det sista malmtåget från Grängesberg till Oxelösund.

Malmerna var rika på mineralet apatit och till övervägande delen magnetitmalmer, men ungefär en femtedel utgörs av hematitmalmer. Malmerna ligger i ett stråk av omvandlade, natriumrika vulkaniska bergarter som tillhör leptitformationen.

Historiska bilder

Dagbrottet ca 1895
Bredsjöbrottet ca 1900
Gruvarbetare vid gruvan i Grängesberg ca 1900
Välkomman och Skärningen ca 1900
Karl Johnas gruvstuga ca 1910

Nystart

Det finns planer på att åter öppna Grängesbergs gruva. Det är företaget Grängesberg Iron AB som vill bryta järnmalm i den gamla gruvan. I maj 2013 beviljades bolaget bearbetningskoncession av Bergstaten.^[4] Bolaget hoppas att verksamheten kan komma igång år 2016.^[5] 23 september 2013 ansökte bolaget om företagsrekonstruktion vid Falu tingsrätt, med hänvisning till likviditetsbrist.^[6]^[7] Rekonstruktionen beviljades, inleddes i september 2013 och avslutades i maj 2014.^[8]

Nutida bilder

Byggnader

Gruvområdet 2009
Gruvans byggnader 2009
Maskinhuset 2012
Filmarkivet (närmast) och Mojsen Gruvcentrum 2014
Gamla gruvkontoret 2014

Maskinhallen, interiör

Maskinhallen
Lintrummor
Manöverplatsen för bergspelet
Manöverskåpet för bergspelet
Nivåindikator

Kulturverksamhet

Filmarkivet i Grängesberg

Byggnaden för gruvarbetarnas omklädningsrum är sedan år 2003 arkiv för Filmarkivet i Grängesberg. För att rädda den svenska smalfilmen startade Filminstitutet på regeringens uppdrag en riksomfattande räddningsaktion, och ett nationellt filmarkiv inrättades på Grängesbergs gruvområde. Här hamnar filmer från perioden mellan 1930 och 1980. Materialet kommer från bland annat föreningar, företag, kommuner, museer och privatpersoner.

Filmerna bevaras i klimatkontrollerande utrymmen, som garanterar deras hållbarhet. År 2011 tog Kungliga Biblioteket (KB) över verksamheten.^[9]

Maskinhusets konstutställningar

I gruvans gamla maskinhus visas sedan år 2012 under sommarmånaderna varierande konstutställningar. Konstverken är placerade mitt i anläggningens industrimiljö med hissmaskinerier och instrumentskåp. Själva maskinhuset räknas som "funkispärla" i Bergslagens industriarv. Maskinhuset ingår i ett mindre samarbete med Avesta Art och meken i Smedjebacken som kallas Konstrum Bergslagen.^[10]

Mojsen Gruvcentrum

Mittemot maskinhuset ligger ”Mojsen”, som var gruvarbetarnas personalmatsal. Här invigdes sommaren 2008 ett gruvhistoriskt upplevelsecenter och ett gruvmuseum. Museet illustrerar bland annat gruvarbetets villkor och samhället som växte upp runt gruvan. Det sker i form av tillfälliga och permanenter utställningar. I anslutning till museet ligger en mindre besöksgruva med miljön och installationer som visar arbetet i en gruva och gruvarbetarens vardag.^[11]

Övrigt

Grängesbergs gruvor besöktes den 14 juli 1900 av Oscar II och den 28 juni 1906 av kronprinsen Gustaf (sedermera Gustaf V). En minnessten med deras namnteckningar vid gamla gruvkontoret, Bergsmansvägen 37, påminner härom.

Bilder, konstutställning och gruvmuseum

Konst i maskinhallen, 2014
Konst i maskinhallen, 2014
Gruvmuseet "Mojsen", 2014
Gruvmuseet "Mojsen", 2014
Gruvmuseet "Mojsen", 2014

Se även

Cassels donation, ett kultur- och konserthus i Grängesberg
Lokmuseet vid Grängesbergs malmbangård
Lombergshjulet vid södra infarten till Grängesberg

Referenser

^ Uppfinningarnas bok band V, s. 171-172.
^ Tekniska museet: Kraftöverföringen Hellsjön – Grängesberg 1893. Arkiverad 9 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
^ Ekomuseum Bergslagen: Grängesbergs gruvområde.
^ ”Kungörelsedelgivning av beslut om bearbetningskoncession Grängesberg K nr 1 i Ludvika kommun, Dalarnas län”. Bergsstaten. 14 maj 2013. http://www.bergsstaten.se/kungorelser/kungorelse-grangesberg.pdf. Läst 21 oktober 2013.
^ Sveriges television: Gruvan i Grängesberg närmare öppning, publicerad 15 maj 2013. Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ ”Grängesberg Iron AB har ansökt om, och beviljats, företagsrekonstruktion”. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131021091150/http://www.grangesberg.com/reconstr1309.php. Läst 21 oktober 2013.
^ ”Grängesberg Iron skyddas mot konkurs”. DT. 25 september 2013. http://www.dt.se/nyheter/ludvika/1.6314851-grangesberg-iron-skyddas-mot-konkurs. Läst 21 oktober 2013.
^ Grängesberg Iron AB, pressmeddelande 29 maj 2014: Rekonstruktionen för Grängesberg Iron framgångsrikt avslutad Arkiverad 6 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 23 augusti 2014
^ Filmarkivet i Grängesberg. Arkiverad 26 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine.
^ ”Ludvika kommun: Gör ett besök i Maskinhuset Grängesberg.”. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140826113534/http://www.ludvika.se/upplevagora/kultur/maskinhuset.4.51feb10e13805d7db71ff3.html#.U_iYpfnV8zI. Läst 23 augusti 2014.
^ ”Mojsen Gruvcentrum.”. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140826115726/http://www.mojsen.se/. Läst 23 augusti 2014.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Grängesbergs gruvor.
Bilder & media
Filmarkivet i Grängesberg: Grängesberg (1908). Bilder från Grängesbergs gruvor.
SVT 1987. Om nedläggningen av Grängesbergs gruva.

[1] Uppfinningarnas bok band V, s. 171-172.

[2] Tekniska museet: Kraftöverföringen Hellsjön – Grängesberg 1893. Arkiverad 9 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.

[3] Ekomuseum Bergslagen: Grängesbergs gruvområde.

[4] ”Kungörelsedelgivning av beslut om bearbetningskoncession Grängesberg K nr 1 i Ludvika kommun, Dalarnas län”. Bergsstaten. 14 maj 2013. http://www.bergsstaten.se/kungorelser/kungorelse-grangesberg.pdf. Läst 21 oktober 2013.

[5] Sveriges television: Gruvan i Grängesberg närmare öppning, publicerad 15 maj 2013. Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[6] ”Grängesberg Iron AB har ansökt om, och beviljats, företagsrekonstruktion”. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131021091150/http://www.grangesberg.com/reconstr1309.php. Läst 21 oktober 2013.

[7] ”Grängesberg Iron skyddas mot konkurs”. DT. 25 september 2013. http://www.dt.se/nyheter/ludvika/1.6314851-grangesberg-iron-skyddas-mot-konkurs. Läst 21 oktober 2013.

[8] Grängesberg Iron AB, pressmeddelande 29 maj 2014: Rekonstruktionen för Grängesberg Iron framgångsrikt avslutad Arkiverad 6 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 23 augusti 2014

[9] Filmarkivet i Grängesberg. Arkiverad 26 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine.

[10] ”Ludvika kommun: Gör ett besök i Maskinhuset Grängesberg.”. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140826113534/http://www.ludvika.se/upplevagora/kultur/maskinhuset.4.51feb10e13805d7db71ff3.html#.U_iYpfnV8zI. Läst 23 augusti 2014.

[11] ”Mojsen Gruvcentrum.”. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140826115726/http://www.mojsen.se/. Läst 23 augusti 2014.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

Navigation

Navigering

Temaportaler