Grängesberg

Grängesberg
Tätort
Gruvarbetarbostäder vid Stora Hagen.
Gruvarbetarbostäder vid Stora Hagen.
LandSverige Sverige
LandskapDalarna
LänDalarnas län
KommunLudvika kommun
DistriktGrängesbergs distrikt
Koordinater60°4′27″N 15°0′34″Ö / 60.07417°N 15.00944°Ö / 60.07417; 15.00944
Area253 hektar (2020)[2]
Folkmängd2 188 (2020)[1][2]
Befolkningstäthet8,6 inv./hektar
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
TätortskodT6556[3]
Beb.områdeskod2085TB107 (1960–)[4]
Geonames2711256
Ortens läge i Dalarnas län
Ortens läge i Dalarnas län
Ortens läge i Dalarnas län
Wikimedia Commons: Grängesberg
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Grängesberg är en tätort i Grängesbergs distrikt i Ludvika kommun i Dalarnas län. Orten är utbredd och har av SCB 2015 avgränsats till tre tätorter: Grängesberg, Grängesberg västra och Hörks hage i söder med totalt cirka 3 400 invånare.

Malmbrytningen i Grängesbergs gruvor påbörjades på 1500-talet och var fram till nedläggningen 1989 Sveriges tredje största järnmalmsgruva.

Historia

Orten dominerades tidigare av järnmalmsbrytningen vid Grängesbergs malmfält som pågick från 1500-talet fram till 1989. I januari 1990 gick det sista malmtåget från Grängesberg till Oxelösund.

Grängesbergsbolaget hade under en lång period världens största järnmalmsflotta och vid sekelskiftet 1899-1900 var Grängesbergsbolaget Sveriges mest lönsamma företag. Under denna period växte Grängesberg mycket snabbt, under tio år tredubblade samhället sin befolkning. Malmfältet i Grängesberg var Bergslagens största och den största enheten var det en kilometer långa Exportfältet.

I början av 1900-talet drevs gruvdriften under jord och i början av 1970-talet bröts i Grängesberg upp till fyra miljoner ton malm per år. Gruvdriften resulterade i sprickbildning i marken närmast dagbrottet och i tiden fram till tidigt 1970-tal genomförde man en flytt av samhällets centrum cirka 500 meter österut. Likaså flyttades järnvägen ett par hundra meter åt öst och fick ett högre läge. Det nya stationshuset för Grängesberg C stod klart 1940. Byggnaderna väster om järnvägen försvann successivt. Grängesbergs kyrka var ett tag den sista utposten västerut men ersattes 1974 av en ny vid östra utfarten (riksväg 50). 1976 flyttades den gamla kyrkan och återuppbyggdes i Orsa. Husgrunderna från samhällets tidigare centrum, i folkmun kallat Gamla Grängesberg, ligger nu till stor del bakom avspärrningar.

Ortnamnet

Ortnamnet innehåller i första leden en äldre version av by- och sockennamnet Grangärde, Gränge, som finns upptecknat redan på medeltiden och som antagligen är en uttalsförenkling av namnet Grænughe sior, den "graniga sjön", ett äldre namn på Bysjön vid Grangärde. Det namnet skilde sjön från en annan sjö i närheten som heter Björken. Efterleden i ortnamnet är -berg, som betyder "bergverk, gruvfält".[5]

Historisk elkraftöverföring

Grängesbergs gruvor blev även internationellt kända för överföring av trefasväxelström. Världens första kommersiella kraftöverföring genomfördes i Sverige 1893 mellan Hällsjön och Grängesberg, en sträcka av cirka 15 kilometer. Elkraften drev lampor, pumpar och motorer. Det var en helt ny teknik – innan dess kunde man bara överföra kraft mekaniskt över kortare sträckor med hjälp av stånggångar.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Grängesberg 1950–2020[6][7]
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1950
  
5 934
1960
  
5 879
1965
  
5 822
1970
  
5 959
1975
  
5 887
1980
  
5 266
1990
  
4 545778
1995
  
4 223781
2000
  
3 788781
2005
  
3 532782
2010
  
3 481772
2015
  
2 146249
2020
  
2 188253
Anm.: 2015 delades tätorten upp i tre, denna, Grängesberg västra, väster om gruvan och Hörks hage i söder

Historiska bilder

  • Wollraths schakt, Grängesbergs gruvor 1890-talet.
    Wollraths schakt, Grängesbergs gruvor 1890-talet.
  • Dagbrottet ca 1895.
    Dagbrottet ca 1895.
  • Gruvarbetare i Grängesbergs gruvor vid sekelskiftet 1900.
    Gruvarbetare i Grängesbergs gruvor vid sekelskiftet 1900.
  • Arbetarbostäder vid Källfallet, Grängesberg omkring 1900.
    Arbetarbostäder vid Källfallet, Grängesberg omkring 1900.
  • Välkomman och Skärningen ca 1900
    Välkomman och Skärningen ca 1900
  • Karl Johans gruvstuga i Grängesberg omkring 1910.
    Karl Johans gruvstuga i Grängesberg omkring 1910.
  • Vy över Grängesberg år 1895.
    Vy över Grängesberg år 1895.
  • Stora Hagen omkring år 1900.
    Stora Hagen omkring år 1900.

Bostadsområden

Stora Hagen, juli 2013.
Källfallet, juli 2014.
  • Stora Hagen (arbetarbostäder från slutet av 1800-talet med museilägenhet)
  • Källfallet (arbetarbostäder från slutet av 1800-talet)
  • Grotfallet
  • Öraberget
  • Sporrtorp
  • Örntorp
  • Majens
  • Stjälkenstorp
  • Ränngruvfallet
  • Hårdtorp
  • Laxtorp
  • Sotbo
  • Björkås
  • Björktorp
  • Laritstorp
  • Knusselbo (Bergslagsbyn)
  • Lundbergstorp
  • Norrmalm
  • Blåns
  • Gudmundberget
  • Sandudden
  • Hörks hage
  • Lomberget

Näringsliv

Grängesbergs största privata arbetsgivare är Spendrups bryggeri. Bryggeriet köptes 1923 (då var namnet "Grängesbergs bryggeri") av Louis Spendrup, son till Jens Fredrik Oscar. År 1982 bytte "Grängesbergs Bryggeri AB" namn till "Spendrups Bryggeri AB".

År 2003 startade Svenska Filminstitutet ett kulturhistoriskt filmarkiv i Grängesberg. Detta filmarkiv består till stor del av svenska folkets egna filmade minnen och berättelser. För att rädda den svenska smalfilmen startade Filminstitutet på regeringens uppdrag en riksomfattande räddningsaktion, och ett nationellt filmarkiv etablerades i Grängesberg. Filmerna bevaras i klimatkontrollerade utrymmen, som garanterar deras hållbarhet. Sedan den 1 januari 2011 är Kungliga Biblioteket huvudman för Filmarkivet i Grängesberg.

Bankväsende

Bankaktiebolaget Stockholm-Öfre Norrland (senare kallad Norrlandsbanken) öppnade ett kontor i Grängesberg år 1901.[8] Den 1 december 1909 öppnade även Gefle handelsbank ett kontor i Grängesberg.[9] Denna uppgick senare i Norrlandsbanken. På 1910-talet etablerade även Mälareprovinsernas enskilda bank ett kontor i Grängesberg. Norrlandsbanken uppgick i Svenska Handelsbanken och år 1925 överlät även Mälarebanken sitt kontor till denna bank.[10] Grängesberg hade även sparbankskontor tillhörande Länssparbanken Dalarna, senare Swedbank.

Swedbank lade ner kontoret den 23 juni 2016.[11][12] Den 30 april 2021 stängde även Handelsbanken i Grängesberg, som därmed lämnades utan bankkontor.[13]

Sevärdheter

  • Grängesbergs gruvor med Mojsen Gruvcentrum och Maskinhusets konstutställningar, ingår i Ekomuseum Bergslagen.
  • Cassels donation, konserthus uppfört år 1900 på initiativ av den tysk-engelske finansmannen sir Ernest Cassel. Ingår i Ekomuseum Bergslagen.
  • Lokmuseet med cirka 160 järnvägsfordon från 1850- till 1960-talen, ingår i Ekomuseum Bergslagen.
  • Lombergshjulet vid södra infarten till Grängesberg.
  • Motor & nostalgimuseet med bland annat bilar, skogsbruk, radio, foto och film samt några historiska butiker.
  • "Skutborraren" är en stor träskulptur skapad av konstnären och träsnidaren Vilhelm Asplund. Verket invigdes den 24 november 1996 och är placerat på centrala torget vid järnvägsstationen. Den borrande bergsmannen är en symbol för en flerhundraårig gruvepok i Grängesberg.
  • Stora Hagen, bruksgata med gruvarbetarbostäder från 1898 (renoverat 1989-90). Hus nr 22 är museum och ingår i Ekomuseum Bergslagen.

Bilder, Grängesberg och omgivning

Sport

I Grängesberg finns ett bandylag som spelar i division 2 (2020). Grängesberg har ett fotbollslag, IFK Grängesberg som 2020 spelar i division 7 Dalarna. Som bäst har man spelat i division II, åren 1932-34 och 1936-1939. Grängesbergs orienteringsklubb OK Malmia vann tiomilaorienteringen 1965.

Kända personer från Grängesberg

Referenser

  1. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 31 januari 2014.[källa från Wikidata]
  4. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Wahlberg Mats, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI). sid. 92 och 94 (Grangärde och Grängesberg). Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 
  6. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  7. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  8. ^ 1901-1905 Kopparbergs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Kopparbergs län, s. 69
  9. ^ Nytt bankkontor i Grängesberg, Dalpilen, 26 november 1909
  10. ^ Mälarebanken ökar avskrivningar inför bankfusionen, Svenska Dagbladet, 2 februari 1926
  11. ^ Swedbank slog igen i Grängesberg Arkiverad 30 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Avesta Tidning, 23 juni 2016
  12. ^ Har tusentals kunder – men nu stänger Swedbank kontoret i Grängesberg, Dalarnas Tidningar, 15 april 2016
  13. ^ Grängesberg snart utan bankkontor när Handelsbanken slår igen, SVT Dalarna, 9 mars 2021

Externa länkar

Ludvika kommun i Dalarnas län
DistriktLudvika kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
Stationer längs Bergslagsbanan
Huvudlinjen
Frövigrenen

Media som används på denna webbplats

Sweden Dalarna location map.svg
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Location map of Dalarna County in Sweden

Equirectangular projection, N/S stretching 206 %. Geographic limits of the map:

  • N: 62.30° N
  • S: 59.70° N
  • W: 12.00° E
  • E: 16.90° E
Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Grängesberg 1910.jpg
Karl Johnas gruvstuga. Gruvarbetarbarack i Grängesberg omkring 1910.
Grängesbergs klockstapel 02.jpg
Författare/Upphovsman: Calle Eklund/V-wolf, Licens: CC BY-SA 3.0
Klockstapeln till Grängesbergs kyrka
Grängesberg, Källfallet 2014c.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Upprustning av bostadsområdet "Källfallet" i Grängesberg
Grängesberg 1895.jpg
Vy över Grängesberg
Gränges.JPG
Grängesberg centralstation
Grängesberg 1900.jpg
Gruvarbetare vid gruvan i Grängesberg
Grängesbergs old church around year 1890.jpg
Grängesbergs gamla kyrka, och i bakgrunden prästgården. Kyrkan byggdes 1882 och användes fram till 1974 och flyttades 1976 till Orsa. Kyrkan och prästgården kom inom riskområdet för gruvan.
Grängesberg, Gruvmuseet 2014d.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Grängesberg, Gruvmuseet "Mojsen"
Välkomman och Skärningen.jpg
Författare/Upphovsman: Fotograf okänd, Licens: CC0
A1073. Välkomman och Skärningen gruvorna i Grängesberg.
Grängesberg 1890.jpg
Wollraths schakt, Grängebergs gruva 1890-talet
Cassels donation 2010.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
Grängesberg, Lombergshjulet 2014b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Lombergshjulet vid Grängesberg
Grängesberg dagbrott 1895.jpg
Denna fil har laddats upp med Commonist.
Nostalgimuseet 2009a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Entré till Nostalgimuseet i Grängesberg
Grängesberg 1900a.jpg
Arbetarbostäder vid Källfallet, Grängesberg omkring 1900.
Lokmuseet.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
i ArbetSam:s databas.
Grängesberg 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Grängesberg, "Skutborraren" av Vilhelm Asplund
GrangesbergsKyrka.jpg
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
Stora Hagen Grängesberg 1900.jpg
Arbetarbostad i Stora Hagen
Ludvika vapen.svg
Författare/Upphovsman: Marmelad
, Licens: CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]
Grängesberg 2009a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Grängesberg, den nedlagda gruvanläggningen
Grängesberg-StHagen.jpg
Författare/Upphovsman: Taxelson, Licens: CC0
Stora Hagvägen i Grängesberg.