Gotiska

	Gotiska
	Moesogötiska
Språkfamilj	Indoeuropeiska Germanska Östgermanska Gotiska; ; ;
Dialekter	Krimgotiska
Skriftsystem	Gotiska alfabetet
Språkkoder
ISO 639‐2	got
ISO 639‐3	got

Gotiska (i äldre texter razda eller *gutnisko razda), är ett utdött östgermanskt språk som talades av goterna. Det är det enda bevarade språket i den östgermanska grenen av den germanska språkfamiljen.^[1] Grenen innefattar också burgundernas, gepidernas, herulernas, rugiernas, skirernas och vandalernas språk.

De tidigaste spåren av språket

De tidigaste bevarade inskrifterna på (vad som tolkats som) gotiska härrör från 200-talet och är ristade med urgermanska runor. Exempel är Pietroassaringen, funnen i dagens Rumänien.^[2] Språket blev ett skriftspråk i och med biskop Wulfilas bibelöversättning på 300-talet; det är sannolikt att han skapade ett eget gotiskt alfabet, med drag från runraden men framför allt romersk och grekisk skrift, för detta ändamål.^[3]^[4] Bevarade gotiska skrifter som exempelvis Silverbibeln är de äldsta bevarade germanska skrifterna.

Västgotiska

I de iberiska (spanska och portugisiska) områdena talades gotiska kanske fram till den arabiska erövringen av iberiska halvön år 711-720. Spanska och portugisiska språken har åtskilliga ord som hämtats från tiden under västgotiskt styre. I det sydfrankiska området Septimanien (Languedoc), fanns åtminstone ännu i slutet av 700-talet en västgotisk befolkning som hade kännedom om gotiska, dess speciella alfabet och gotiska biblar, även om vi inte säkert kan veta om de fortfarande talade gotiska.

Östgotiska

Östgotiska områden där gotiska talats inkluderar nuvarande Ukraina, Rumänien, Bulgarien, Italien och norra Balkan. Det östgotiska inflytandet avtog i alla dessa områden under tiden efter Theoderiks död och in i medeltiden. Sist fanns goter och gotiskt språk (krimgotiska) kvar på Krim bland krimgoterna, språket finns belagt så sent som på 1560-talet.^[5] I Sydeuropa finns endast gotiska spår kvar i några lånord i de romanska språken.^[6]

Det gotiska alfabetet


a	b	g	d	e	q	z	h	þ	i	k	l	m	n
/a, a:/	/b, β/	/g, ŋ/	/d, ð/	/e, e:/	/kʷ/	/z/	/h/	/θ/	/i, i:/	/k/	/l/	/m/	/n/
1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	20	30	40	50

j	u	p		r	s	t	w	f	x	ƕ, hw	o
/j/	/u, u:/	/p/		/r/	/s/	/t/	/w, y/	/f/	kʰ	/ʍ/	/o, o:/
60	70	80	90	100	200	300	400	500	600	700	800	900

Genom att skriva en punkt eller ett streck över en bokstav kunde den användas för att representera ett tal. Skriften skrevs scriptio continua – utan mellanrum mellan orden. Omkring 3 000 lexem (ord i grundbetydelse) är kända.^[7]

Exempel

Deklination av Personalpronomina i Gotiska:

Numerus	Person	Genus	Nominativ	Ackusativ	Genitiv	Dativ
Singular	1.		ik	mik	meina	mis
	2.		þu	þuk	þeina	þus
	3.	Maskulinum	is	ina	ize	imma
		Femininum	si	ija	izos	izái
		Neutrum	ita	ita	is	imma
Dual	1.		wit	ugkis	*ugkara	ugkis
Dual	2.		*jut	igqis	igqara	igqis
Plural	1.		weis	uns (unsis)	unsara	unsis (uns)
	2.		jus	izwis	izwara	izwis
	3.	Maskulinum	eis	ins	ize	im
		Femininum	ijos	ijos	izo	im
		Neutrum	ija	ija	ize	im

Herrens bön på gotiska

Atta unsar þu in himinam,

weihnai namo þein.

Qimai þiudinassus þeins.

Wairþai wilja þeins,

swe in himinam jah ana airþai.

Hlaif unsarana þana sinteinan gif uns himma daga,

jah aflet uns þatei skulans sijaima,

swaswe jah weis afletam þaim skulam unsaraim.

Jah ni briggais uns in fraistubnjai,

ak lausei uns af þamma ubilin;

unte þeina ist þiudangardi jah mahts jah wulþus in aiwins.

Amen.

𐌰𐍄𐍄𐌰 𐌿𐌽𐍃𐌰𐍂 𐌸𐌿 𐌹𐌽 𐌷𐌹𐌼𐌹𐌽𐌰𐌼:

𐍅𐌴𐌹𐌷𐌽𐌰𐌹 𐌽𐌰𐌼𐍉 𐌸𐌴𐌹𐌽:

𐌵𐌹𐌼𐌰𐌹 𐌸𐌹𐌿𐌳𐌹𐌽𐌰𐍃𐍃𐌿𐍃 𐌸𐌴𐌹𐌽𐍃:

𐍅𐌰𐌹𐍂𐌸𐌰𐌹 𐍅𐌹𐌻𐌾𐌰 𐌸𐌴𐌹𐌽𐍃:

𐍃𐍅𐌴 𐌹𐌽 𐌷𐌹𐌼𐌹𐌽𐌰 𐌾𐌰𐌷 𐌰𐌽𐌰 𐌰𐌹𐍂𐌸𐌰𐌹.

𐌷𐌻𐌰𐌹𐍆 𐌿𐌽𐍃𐌰𐍂𐌰𐌽𐌰 𐌸𐌰𐌽𐌰 𐍃𐌹𐌽𐍄𐌴𐌹𐌽𐌰𐌽 𐌲𐌹𐍆 𐌿𐌽𐍃 𐌷𐌹𐌼𐌼𐌰 𐌳𐌰𐌲𐌰:

𐌾𐌰𐌷 𐌰𐍆𐌻𐌴𐍄 𐌿𐌽𐍃 𐌸𐌰𐍄𐌴𐌹 𐍃𐌺𐌿𐌻𐌰𐌽𐍃 𐍃𐌹𐌾𐌰𐌹𐌼𐌰:

𐍃𐍅𐌰𐍃𐍅𐌴 𐌾𐌰𐌷 𐍅𐌴𐌹𐍃 𐌰𐍆𐌻𐌴𐍄𐌰𐌼 𐌸𐌰𐌹𐌼 𐍃𐌺𐌿𐌻𐌰𐌼 𐌿𐌽𐍃𐌰𐍂𐌰𐌹𐌼.

𐌾𐌰𐌷 𐌽𐌹 𐌱𐍂𐌹𐌾𐌾𐌰𐌹𐍃 𐌿𐌽𐍃 𐌹𐌽 𐍆𐍂𐌰𐌹𐍃𐍄𐌿𐌱𐌽𐌾𐌰𐌹:

𐌰𐌺 𐌻𐌰𐌿𐍃𐌴𐌹 𐌿𐌽𐍃 𐌰𐍆 𐌸𐌰𐌼𐌼𐌰 𐌿𐌱𐌹𐌻𐌹𐌽;

𐌿𐌽𐍄𐌴 𐌸𐌴𐌹𐌽𐌰 𐌹𐍃𐍄 𐌸𐌹𐌿𐌳𐌰𐌽𐌲𐌰𐍂𐌳𐌹 𐌾𐌰𐌷 𐌼𐌰𐌷𐍄𐍃 𐌾𐌰𐌷 𐍅𐌿𐌻𐌸𐌿𐍃 𐌹𐌽 𐌰𐌹𐍅𐌹𐌽𐍃.

𐌰𐌼𐌴𐌽.

Fonetiken i exemplet

ai (𐌰𐌹) uttalas /aɪ/, ömsom /e/.
ei (𐌴𐌹) uttalas /iː/.
au (𐌰𐌿) uttalas /aʊ/, ömsom /ʊ/.
q (𐌵) uttalas /kʷ/.
gg (𐌲𐌲) i "briggais" uttalas /ŋg/
þ (𐌸) är det tonlösa 'läspljudet' /θ/.
h (𐌷) uttalas oftast /χ/ när det står före en konsonant, men /h/ när det står ensamt i början av ord.

Släktskap med nordiska språk

Det har påvisats av en del språkforskare (bland andra Elias Wessén och Dietrich Hoffman) att det finns en särskilt nära släktskap mellan gotiska och de nordiska språken, i synnerhet gutniskan på Gotland med vilken den delade vissa intressanta egenheter.^[8] Den internationella uppfattningen är att gotiskan inte stod närmare urnordiskan än andra germanska språk.^[9]

Substantiven kunde böjas i två numerus: singularis och pluralis, men i fem kasus: nominativ, ackusativ, dativ, genitiv och vokativ.^[10] Adjektiven böjs efter genus, numerus och kasus. Pronomina böjs efter genus, numerus och kasus. Verb har pluralis, men även en dualform förutom singularis, samt separata former för tredje person singularis och pluralis imperativ. Verbet var oböjligt i passiv form presens.

Litteratur

Den litteratur som finns på gotiska är mycket begränsad; Codex argenteus, Codices Ambrosiani (finns flera), Codex Taurinensis (bara fyra blad), Codex Carolinus, Codex Gissensis, Gotica Veronensia (homilier), Codex Vindobonensis och vissa mindre textstycken skrivna som delar av andra texter.

Böcker som behandlar gotiska är bland annat:

Wikander, Ola: I döda språks sällskap - en bok om väldigt gamla språk. (ISBN 91-46-21333-3)
Wessén, Elias, Nordiska folkstammar och folknamn, Fv 1969.

Gotiska. Grammatik, text och ordförklaringar, Patrik Svensson med Torbjörn Nilsson. Lund: Studentlitteratur, 1997.

Källor

^ Wikander, Ola (2006). I döda språks sällskap: en bok om väldigt gamla språk. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 216. Libris 10025043. ISBN 91-46-21333-3 (inb.)
^ Murdoch, Brian (2004) (på engelska). Early Germanic literature and culture. Camden House. sid. 127. ISBN 157113199X. http://books.google.se/books?id=PHqzR1XoV0QC&pg=PA127&dq=Ring+of+Pietroassa+Romania&hl=sv&ei=BnjOTtGtHfPE4gTRzPB7&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=3&ved=0CEIQ6AEwAg#v=onepage&q=Ring%20of%20Pietroassa%20Romania&f=false
^ Holm, Gösta. ”Gotiska”. ne.se. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/gotiska. Läst 20 mars 2011. ”Det gotiska alfabetet byggdes sannolikt upp av biskop Wulfila på 300-talet, i huvudsak på grundval av det grekiska alfabetet men med vissa inslag från det latinska alfabetet och från runraden.”
^ Wikander, Ola (2006). I döda språks sällskap: en bok om väldigt gamla språk. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 219. Libris 10025043. ISBN 91-46-21333-3 (inb.)
^ Holm, Gösta. ”Gotiska”. ne.se. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/gotiska. Läst 20 mars 2011. ”Denna krimgotiska är oss bekant genom flamländaren O.G. Busbecqs uppteckning på 1560-talet av bl.a. ett 70-tal ord.”
^ Wikander, Ola (2006). I döda språks sällskap: en bok om väldigt gamla språk. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 218. Libris 10025043. ISBN 91-46-21333-3 (inb.)
^ Se Fausto Cercignani, The elaboration of the Gothic alphabet and orthography, in Indogermanische Forschungen, 93, 1988, 168-185.
^ Wessén, Elias, Nordiska folkstammar och folknamn, Fv 1969
^ Michael Barnes (2003). ”Languages and ethnic groups”. The Cambridge History of Scandinavia. sid. s. 98. ISBN 0-521-47299-7
^ Wikander, Ola (2006). I döda språks sällskap: en bok om väldigt gamla språk. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 223. Libris 10025043. ISBN 91-46-21333-3 (inb.)

https://web.archive.org/web/20111118060144/http://www.ub.uu.se/Global/Kulturarvsmaterial/Handskrifter/Gotiska%20spr%C3%A5ket.pdf "Det Gotiska Språket" av Magnús Snædal

Externa länkar

Wikipedia

Wikipedia har en upplaga på Gotiska.

[1] Wikander, Ola (2006). I döda språks sällskap: en bok om väldigt gamla språk. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 216. Libris 10025043. ISBN 91-46-21333-3 (inb.)

[2] Murdoch, Brian (2004) (på engelska). Early Germanic literature and culture. Camden House. sid. 127. ISBN 157113199X. http://books.google.se/books?id=PHqzR1XoV0QC&pg=PA127&dq=Ring+of+Pietroassa+Romania&hl=sv&ei=BnjOTtGtHfPE4gTRzPB7&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=3&ved=0CEIQ6AEwAg#v=onepage&q=Ring%20of%20Pietroassa%20Romania&f=false

[3] Holm, Gösta. ”Gotiska”. ne.se. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/gotiska. Läst 20 mars 2011. ”Det gotiska alfabetet byggdes sannolikt upp av biskop Wulfila på 300-talet, i huvudsak på grundval av det grekiska alfabetet men med vissa inslag från det latinska alfabetet och från runraden.”

[4] Wikander, Ola (2006). I döda språks sällskap: en bok om väldigt gamla språk. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 219. Libris 10025043. ISBN 91-46-21333-3 (inb.)

[5] Holm, Gösta. ”Gotiska”. ne.se. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/gotiska. Läst 20 mars 2011. ”Denna krimgotiska är oss bekant genom flamländaren O.G. Busbecqs uppteckning på 1560-talet av bl.a. ett 70-tal ord.”

[6] Wikander, Ola (2006). I döda språks sällskap: en bok om väldigt gamla språk. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 218. Libris 10025043. ISBN 91-46-21333-3 (inb.)

[7] Se Fausto Cercignani, The elaboration of the Gothic alphabet and orthography, in Indogermanische Forschungen, 93, 1988, 168-185.

[8] Wessén, Elias, Nordiska folkstammar och folknamn, Fv 1969

[Cambridge_History-9] Michael Barnes (2003). ”Languages and ethnic groups”. The Cambridge History of Scandinavia. sid. s. 98. ISBN 0-521-47299-7

[10] Wikander, Ola (2006). I döda språks sällskap: en bok om väldigt gamla språk. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 223. Libris 10025043. ISBN 91-46-21333-3 (inb.)

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

Navigation

Navigering

Temaportaler