Carlo Goldoni
Carlo Goldoni | |
Född | Carlo Goldoni 25 februari 1707[1][2][3] Venedig[4][5][6] |
---|---|
Död | 6 februari 1793[7][8][6] (85 år) Paris[4][6] |
Andra namn | Polisseno Fegejo[9] |
Medborgare i | Republiken Venedig Frankrike |
Utbildad vid | Universitetet i Modena och Reggio Emilia Universitetet i Padua Universitetet i Pavia |
Sysselsättning | Dramatiker[10][11], översättare, diktarjurist, poet[11], manusförfattare, författare[10][11][12], librettist[6], regissör[11] |
Gift med | Nicoletta Connio Nicoletta Connio (g. 1736–)[13] |
Redigera Wikidata |
Carlo Goldoni, född 25 februari 1707 i Venedig, död 6 februari 1793 i Paris, var en venetiansk pjäsförfattare.
Biografi
Goldoni började 1723 studera juridik i Pavia, men relegerades på grund av satiren Il colosso. Han tog sin examen 1731 vid universitetet i Padua och arbetade därefter som advokat i Venedig och Pisa.
Redan på 1730-talet engagerades han som författare vid en teater i Venedig, där han sedan under många år åtnjöt stor popularitet. I pjäsen Il teatro comico opponerade han sig mot improvisationen, ett grunddrag i det traditionsrika maskspelet. Detta väckte ett växande motstånd och 1762 flyttade han till Paris, där han försåg italienska teatern med pjäser, av vilka han skrev flera på franska.
Goldoni kallas ofta "Italiens Molière" och är till skillnad från i Norden erkänd och hyllad i Italien och Sydeuropa. Han var produktiv med uppemot 250 kända verk (varav omkring 150 komedier). Några av de mest kända och spelade är "Gruffet i Chiozza", "Sommarnöjet" och "Två Herrars Tjänare". Han anses generellt vara den som utvecklade det italienska folkdramat (Commedia dell'arte) med dess fasta typer (Harlekin/Arlecchino, Pantalone, Il Dottore, Il Capitano, Pajazzo, Colombine, Pulchinella, Brighella, In amorati, Zanni med flera) och improviserade dialog mot den teater vi är mer vana vid idag, med en större rollvariation och framför allt skriven dialog.
Verk (urval)
- Il servitore di due padroni 1745
- Pamela nubile 1750
- På svenska
- Sommarnöjet: en trilogi (La villeggiatura); scenbearbetning Giorgio Strehler, 1968
- Värdshusvärdinnan (La locandiera); översättning: Göran O. Eriksson, 1992
Källor
Tryckta källor
- Bra Böckers lexikon, 1975
Noter
- ^ Carlo Goldoni, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Carlo Goldoni, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, Carlo Goldoni, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Гольдони Карло”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Goldoni, Karl, vol. 5, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 253.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] arkiv Storico Ricordi, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Movie Database, läst: 11 oktober 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Dizionario Biografico degli Italiani, 1960, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ OPAC SBN, läst: 1 februari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] BeWeB, läst: 12 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Istituto dell'Enciclopedia Italiana, Enciclopedia on line.[källa från Wikidata]
Externa länkar
- Wikisource har originalverk som rör Carlo Goldoni.
- Carlo Goldoni i Libris
- Goldoni, Carlo i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Författare/Upphovsman: Didier Descouens, Licens: CC BY-SA 4.0