Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Gnosjö av de tidigare kommunerna Gnosjö, Källeryd, Kävsjö och Åsenhöga samt en del av Kulltorp.
Gnosjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Gnosjö landskommun. [7]
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Värnamo domsaga för att från 2005 ingå i Jönköpings domsaga.[8]
Geografi
Topografi och hydrografi
Den norra delen av Gnosjö kommun präglas av kuperad terräng med småkullig morän och sjöar i sänkorna. I södra delen är landskapet flackare med sandiga jordar och utsträckta myrområden. Den västra gränsen vid Nissans dalgång uppvisar avsättningar av isälvsmaterial i form av åsar, deltan och terrasser. Flygsandsdyner finns i anslutning till dessa avsättningar, särskilt nordöst om sjön Flaten. Större delen av kommunen är täckt av mager barrskog på grund av det sura gnejsberggrundsunderlaget. Dalgångarna, särskilt runt Flaten och Storåns dalgång, innehåller finkorniga sediment och i vissa fall lera, där de odlade områdena i kommunen ligger.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Gnosjö kommun
Hela riket
Bebyggelse (4,9 %)
Skog (67,4 %)
Öppen myrmark (9,5 %)
Jordbruksmark (5,6 %)
Övrig mark (12,7 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
Store Mosse nationalpark i sydöstra Gnosjö är Sveriges största sammanhängande myrområde söder om Lappland, med Kävsjön som en framstående fågelsjö mitt i området, etablerad 1982.[9]
Gnosjö har en lång tradition av industriell företagsamhet, som sträcker sig tillbaka till 1600-talet och präglas av den så kallade "Gnosjöandan". I dag huserar omkring 250 tillverkningsföretag i kommunen, varav de flesta har färre än 25 anställda. Huvuddelen av industrin är koncentrerad inom metall- och träindustrisektorerna. Moderniseringen av industristrukturen har drivits framåt genom etablering av lokala investmentbolag samt Gnosjöandans Kunskapscentrum. Imponerande nog sysselsätter tillverkningsindustrin hela 55 procent av den förvärvsarbetande befolkningen, vilket är tre gånger mer än genomsnittet för hela landet.[9]
Blasonering: I grönt fält två bjälkvis ställda genomgående strängar mellan fem vattenhjul, ordnade två, två och ett, allt av silver.
Vapnet med de fem hjulen utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet och antogs av Gnosjö landskommun år 1954, men fastställdes aldrig av Kungl. Maj:t. Antalet syftar på de fem socknar, som 1952 bildade landskommunen och själva hjulen på småindustri. 1976 lät kommunen registrera vapnet i PRV.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris7766806. ISBN 91-87784-05-X
Circle frame.svg A transparent circle on a light-colored background (hex color code#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.