Glykosylerat hemoglobin

Glykosylerat (eller glykerat[1]) hemoglobin (hemoglobin A1c, HbA1c , Hb1c , HgA1c eller HbA1c) är en form av hemoglobin som primärt används som ett mått på koncentrationen av glukos i blodplasman över längre tidsperioder. Det bildas icke-enzymatiskt genom exponering för glukos.

Testning för HbA1c sker vid nefropati och retinopati främst i samband med diabetes. Då HbA1c används som diagnoskriterium för diabetes indikerar HbA1c ≥ 6,5 % (≥ 48 mmol/mol) att sjukdomen föreligger[1][2].

Inom modern diabetesvård kontrollerar man HbA1c-värdena rutinmässigt för att få ett mått på hur blodsockernivåerna legat de senaste cirka 6-8 veckorna, detta används sedan för att utvärdera behandlingen[3]. Täta kontroller av HbA1c har visat sig ge förbättrad kontroll på sjukdomen[4], dock har det debatterats rörande en ensidig strävan efter låga värden.[5].

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] 1962-, Mulder, Hindrik, (2017). Diabetes mellitus : ett metabolt perspektiv (3 uppl). Studentlitteratur AB. ISBN 9789144116709. OCLC 1016195733. https://www.worldcat.org/oclc/1016195733 
  2. ^ ”Blodprov: HbA1c”. 1177 Vårdguiden. 10 oktober 2018. https://www.1177.se/Vastmanland/behandling--hjalpmedel/undersokningar-och-provtagning/provtagning-och-matningar/blodprov/blodprov-hba1c/. Läst 22 december 2021. 
  3. ^ Fors, Peter. ”Vad är ett bra HbA1c?”. Diabeteshandboken.se. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140808192718/http://www.diabeteshandboken.se/inneh%C3%A5ll/10.-vad-%C3%A4r-ett-bra-hba1c-13754543. Läst 28 augusti 2014. 
  4. ^ Larsen ML, Hørder M, Mogensen EF (23 januari 1990). ”Effect of long-term monitoring of glycosylated hemoglobin levels in insulin-dependent diabetes mellitus”. N. Engl. J. Med. "323" (15): ss. 1021-5. PMID 2215560. 
  5. ^ Johnny Ludvigsson (7 maj 2013). ”Är HbA1c 40 mmol/mol tecken på god diabetesvård?”. Läkartidningen "19–20/2013". http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2013/05/Ar-HbA1c-40-mmolmol-tecken--pa-god-diabetesvard-/.