Gliese 784

Gliese 784
Telescopium IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKikaren
Rektascension20t 13m 53,396 s[1]
Deklination-45° 09′ 50,47 ″[1]
Skenbar magnitud ()+7,96[2]
Stjärntyp
SpektraltypM0 V[2]
B–V+1,45[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-33,5 ± 0,5[1] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +778,331[1] mas/år
Dek.: -159,939[1] mas/år
Parallax ()162,2171 ± 0,0225[1]
Avstånd20,106 ± 0,003  (6,1646 ± 0,0009 pc)
Absolut magnitud ()+9,01[3]
Detaljer
Massa0,58[4] M
Radie0,58[5] R
Luminositet0,06[5] L
Temperatur3 754 ± 92[6] K
Metallicitet-0,07 ± 0,06[6]
Vinkelhastighet1,0[2] km/s
Ålder0,85 ± 0,4[7] miljarder år
Andra beteckningar
LHS 3531, CD-45 13677, CPD-45 9899, GJ 784, HD 191849, HIC 99701, HIP 99701, IRAS 20103-4518, 2MASS J20135335-4509506, NLTT 48880, NSV 25053, PLX 4794, PPM 325963, 1RXS J201352.2-451005, SAO 230110, TYC 8392-2673-1, UCAC3 90-413875, UCAC4 225-185571, USNO-B1.0 0448-00768195, uvby98 100191849, Gaia DR2 6673000841376349696, Gaia DR3 6673000841376349696[8][9]

Gliese 784 är en ensam stjärna[7] i norra delen av stjärnbilden Kikaren. Den har en skenbar magnitud av ca 7,96[2] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 162,2 mas,[4] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 20,1 ljusår (ca 6,2 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -34 km/s.[1] Stjärnan är en av de hundra närmaste stjärnorna från solsystemet. Den beräknas komma så nära som 11,4 ljusår om ca 121 700 år.[10] Stjärnan katalogiserades första gången när den år 1900 infördes i Cordoba Durchmusterung (CD) av John M. Thome med beteckningen CD -45 13677.[11]

Egenskaper

Gliese 784 är en röd dvärgstjärna i huvudserien av spektralklass M0 V.[2] Den är mycket yngre än solen med en ålder av mindre än en miljard år, men verkar trots detta ha en långsam rotation med en period av ca 48 dygn.[12] Den har en massa som är ca 0,58[3] solmassa, en radie som är ca 0,58[3] solradie och har ca 0,06 gånger solens utstrålning av energi[5] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 3 800 K.[6]

Planetsystem

I juni 2019 rapporterades en tänkbar exoplanet i omloppsbana kring Gliese 784.[13] Sedan 2020 misstänks stjärnan vara omgiven av en kall stoftskiva, men signalen kan även komma från en extern bakgrundskälla.[14]

Gliese 784 solsystem[13]
PlanetMassaHalv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
ExcentricitetInklination
Radie
b (obekräftad)9,4 ± 4,1 M🜨0,059 ± 0,0066,6592 +0,0033−0,00380,05 +0,23−0,05--

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Gliese 784, 16 november 2022.

Noter

  1. ^ [a b c d e f g] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d e f] Torres, C. A. O.; et al. (December 2006). "Search for associations containing young stars (SACY). I. Sample and searching method". Astronomy and Astrophysics. 460 (3): 695–708. arXiv:astro-ph/0609258. Bibcode:2006A&A...460..695T. doi:10.1051/0004-6361:20065602. S2CID 16080025.
  3. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015. S2CID 119257644.
  4. ^ [a b] "The One Hundred Nearest Star Systems". RECONS. Research Consortium On Nearby Stars. January 1, 2012.
  5. ^ [a b c] Gáspár, András; et al. (2016). "The Correlation between Metallicity and Debris Disk Mass". The Astrophysical Journal. 826 (2): 171. arXiv:1604.07403. Bibcode:2016ApJ...826..171G. doi:10.3847/0004-637X/826/2/171. S2CID 119241004.
  6. ^ [a b c] Hojjatpanah, S.; et al. (2019). "Catalog for the ESPRESSO blind radial velocity exoplanet survey". Astronomy & Astrophysics. 629: A80. arXiv:1908.04627. Bibcode:2019A&A...629A..80H. doi:10.1051/0004-6361/201834729. S2CID 199552090.
  7. ^ [a b] Brems, Stefan S.; et al. (2019), "Radial-velocity jitter of stars as a function of observational timescale and stellar age", Astronomy & Astrophysics, 632: A37, arXiv:1910.10389, Bibcode:2019A&A...632A..37B, doi:10.1051/0004-6361/201935520, S2CID 204838030
  8. ^ Gliese 784 (unistra.fr). Hämtad 2023-01-28.
  9. ^ "HD 191849". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2021-11-22.
  10. ^ Bailer-Jones, C.A.L.; et al. (2018). "New stellar encounters discovered in the second Gaia data release". Astronomy & Astrophysics. 616: A37. arXiv:1805.07581. Bibcode:2018A&A...616A..37B. doi:10.1051/0004-6361/201833456. S2CID 56269929.
  11. ^ Thome, J. M. (1900). "Cordoba Durchmusterung declination -42 to -52". Resultados del Observatorio Nacional Argentino. 18: 1–502. Bibcode:1900RNAO...18....1T. (See also 1900RNAO...18....1., 1900RNAO...18.....T). Page 206 (CD-45 13677)
  12. ^ Byrne, P. B.; Doyle, J. G. (January 1989). "Activity in late-type dwarfs. III. Chromospheric and transition region line fluxes for two dM stars". Astronomy and Astrophysics. 208: 159–165. Bibcode:1989A&A...208..159B.
  13. ^ [a b] Tuomi, M.; et al. (2019-06-11). "Frequency of planets orbiting M dwarfs in the Solar neighbourhood". arXiv:1906.04644v1 [astro-ph.EP].
  14. ^ Tanner, Angelle; et al. (2020), "Herschel Observations of Disks around Late-type Stars", Publications of the Astronomical Society of the Pacific, 132 (1014): 084401, arXiv:2004.12597, Bibcode:2020PASP..132h4401T, doi:10.1088/1538-3873/ab895f, S2CID 216553868

Media som används på denna webbplats

Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
Telescopium IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Telescopium chart