Glaucomys sabrinus

Glaucomys sabrinus
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljEkorrar
Sciuridae
SläkteAmerikanska flygekorrar
Glaucomys
ArtGlaucomys sabrinus
Vetenskapligt namn
§ Glaucomys sabrinus
Auktor(Shaw, 1801)
Utbredning
(c) The author of the work
and the IUCN Red List spatial data, CC BY-SA 4.0
Utbredningsområde[1]
Synonymer
Sciurus sabrinus Shaw, 1801[2][3][4]
Hitta fler artiklar om djur med

Glaucomys sabrinus[2][3][5][6][7] är en däggdjursart som först beskrevs av Shaw 1801. Glaucomys sabrinus ingår i släktet amerikanska flygekorrar, och familjen ekorrar.[8][9] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Utseende

Arten når en absolut längd (inklusive svans) av 27,5 till 34 cm och en vikt av 75 till 140 g. Svansen är ungefär 20 % kortare än huvudet och bålen tillsammans. Pälsens hår har på ovansidan en brunaktig färg och vita spetsar, undersidan är ljusare. Även flygmembranen är täckt med päls. Flygekorrens svans är avplattad, täckt med hår och avrundad vid slutet. Arten har stora svarta ögon för bättre syn på natten. Tandformeln är I 1/1 C 0/0 P 2/1 M 3/3, alltså 22 tänder.[10]

Utbredning och habitat

Denna flygekorre förekommer i Nordamerika söder om tundran. Utbredningsområdet sträcker sig från Kanada och Alaska i norr till Kalifornien i syd. Några populationer lever i avskilda områden utan kontakt till huvudbeståndet. Habitatet utgörs av barrskogar och blandskogar samt av mindre trädansamlingar.[1]

Ekologi

Individerna vilar i trädens håligheter, i självbyggda bon av blad och kvistar eller i jordhålor. I sällsynta fall används fågelholkar.[1] Bon som byggs av kvistar och blad placeras i ett träd 1 till 18 meter över marken. Dessutom fodras boet med upphittade fjädrar och egna hår.[10] Hos arten förekommer familjegrupper som delar samma bo, särskilt under vintern. Beroende på utbredning och årstid är gruppens revir 3 till 35 hektar stort. Glaucomys sabrinus äter främst svampar och lav. Dessutom ingår andra växtdelar som frukter, nötter, frön och unga växtskott samt insekter i födan.[1]

Glaucomys sabrinus kan sväva 3 till 45 meter från träd till träd eller ner till marken. Svansen används för att styra "flyget".[11]

Arten är aktiv på natten och den håller ingen vinterdvala. Födan hittas ofta på marken. Parningen sker under våren eller sommaren. Honan är 37 till 42 dagar dräktig och sedan föds 2 till 6 ungar, vanligen 4 eller 5. Ungarna får cirka två månader di och de blir könsmogna efter 6 till 12 månader.[1] Nyfödda ungar väger 5 till 6 gram och de är i början helt beroende av modern. De är blinda, örats hörselgång är stängd och deras tår är sammanklistrade. Ungarna kan flytta isär tårna efter 6 dagar och ögonen öppnas efter 31 dagar.[10]

Underarter

Arten delas enligt Catalogue of Life in i följande underarter:[8]

  • G. s. sabrinus
  • G. s. coloratus
  • G. s. fuscus
  • G. s. griseifrons
  • G. s. californicus

Wilson & Reeder (2005) listar ytterligare 20 underarter.[3]

Bildgalleri

Källor

  1. ^ [a b c d e f g] Linzey, A.V. & NatureServe (Hammerson, G.) 2008 Glaucomys sabrinus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 12 januari 2015.
  2. ^ [a b] (1996) , database, NODC Taxonomic Code
  3. ^ [a b c] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Glaucomys sabrinus
  4. ^ Hall, E. Raymond (1981) , The Mammals of North America, vols. I and II, 2nd ed.
  5. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
  6. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  7. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
  8. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/glaucomys+sabrinus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  9. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  10. ^ [a b c] Malamuth & Mulheisen (2 september 2011). ”Northern flying squirrel” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Glaucomys_sabrinus/. Läst 7 oktober 2015. 
  11. ^ R. Edwards (2 september 2011). ”Northern flying squirrel”. ARKive. Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220233318/http://www.arkive.org/northern-flying-squirrel/glaucomys-sabrinus/. Läst 7 oktober 2015. 

Externa länkar

Katalogdata
​ • Arkive: glaucomys-sabrinus, northern-flying-squirrel/glaucomys-sabrinus​​​​ • EoL: 347430​ • GBIF: 2437331​​​ • Inaturalist: 46266​ • ITIS: 180169​ • IUCN: 39553​ • NCBI: 45482​ • Fossilworks: 46654​​​ • MSW: 12400302​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​

Media som används på denna webbplats

Flying Squirrel.jpg
Författare/Upphovsman: Steve Ryan, Licens: CC BY-SA 2.0
Flying Squirrel
Flying squirrel in a tree.jpg
(c) Angie spuc at the English Wikipedia, CC BY-SA 3.0
author: A. Freeman. Northern flying squirrel (Glaucomys sabrinus) in the USA
Northern flying squirrel Glaucomys sabrinus distribution map.png
(c) The author of the work
and the IUCN Red List spatial data, CC BY-SA 4.0
Geographical distribution of the Northern Flying Squirrel Glaucomys sabrinus.
The map was created using the Generic Mapping Tools, GMT, version 5.1.1.
Northern Flying Squirrel.JPG
Författare/Upphovsman: PJTurgeon, Licens: CC BY-SA 3.0
Northern Flying Squirrel picture took in Northern Ontario, just above Lake Superior.
Glaucomys sabrinus.jpg
Dean Winchester (Glaucomys sabrinus)