Glasögonkajman

Glasögonkajman
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
UnderklassDiapsider
Diapsida
InfraklassHärskarödlor
Archosauria
ÖverordningCrurotarsi
OrdningKrokodildjur
Crocodilia
FamiljAlligatorer och kajmaner
Alligatoridae
SläkteKajmaner
Caiman
ArtGlasögonkajman
C. crocodilus
Vetenskapligt namn
§ Caiman crocodilus
AuktorLinnaeus, 1758
Utbredning
Synonymer
Caiman crocodylus Lehr 2002[2]
Alligator sclerops Duméril & Bibron 1836[3]
Crocodilus sclerops Schneider 1801[4]
Caiman sclerops Schneider 1801[4]
Lacerta crocodilus Linnaeus 1758[5]
Hitta fler artiklar om djur med

Glasögonkajman (Caiman crocodilus) är en kajman som lever vid floder i Sydamerika och Latinamerika.

Utseende

Glasögonkajmanen blir maximal 3 meter lång och hanarna blir generellt större än honorna. Hanar blir vanligen 2 meter och honor 1,3-2 meter långa. Arten har fått sitt namn av på grund av de benklaffar som finns runt båda ögonen och liknar glasögon. Dessa specifika benbildningar förstärker kraniet när den griper och sliter i sitt byte. Liksom några andra kajmaner men i motsats till alligatorerna har arten en ganska bred nos. Ungar är före könsmognaden gulaktiga med glest fördelade mörka fläckar. Vuxna exemplar är mer grönaktiga med otydliga fläckar. Allmänt förekommer en större variation av kroppsfärgen inom arten och några individer byter färg under vuxenlivet. Tidigare räknades även pantanalkajman som underart till glasögonkajman.[6]

Utbredning

Utbredningsområdet sträcker sig från södra Mexiko till centrala Brasilien, Ecuador och östra Peru. Kanske når arten norra Bolivia. Den lever i låglandet och i bergstrakter upp till 1000 meter över havet. Glasögonkajman lever i vattenansamlingar som floder, mindre vattendrag, insjöar och träskmarker. Den besöker även angränsande områden som översvämmas och som liknar marskland.[1]

Ekologi

Glasögonkajman jagar sina byten i och intill vattnet. Unga individer har främst insekter, kräftdjur och snäckor som föda. Full utvecklade äter likaså ryggradslösa djur men de är inte huvudfödan. Vuxna glasögonkajmaner har även fiskar, groddjur, små kräldjur, fåglar och vanligen små däggdjur som föda. Särskilt stora exemplar kan ha unga hjortdjur eller unga svin som byte. Vid brist på föda förekommer dessutom kannibalism på mindre artfränder. För att fånga fiskar använder arten ibland den egna kroppen som barriär mellan strandlinjen och det öppna vattnet. Ett annat sätt för glasögonkajmanen att komma över torra tider med matbrist är att gräva sig ner i gyttjan och hålla sommardvala (estivation).[6]

Parningen sker vanligen i maj och sedan lägger honan 20 till 40 ägg. Innan byggs boet som är ett upphöjt ställe av växtdelar och jord. Efter cirka 90 dagar kläcks äggen med viss variation så att ungarna har bästa tillgången till födan. Honan bevakar boet tills ungarna kläcks. Trots allt stjäls flera ägg av rovlevande djur eller de förstörs vid högvatten. Är temperaturen under de 90 dagarna låg uppstår främst honor och vid höga temperaturer främst hanar.[6]

När en unge har problem att öppna ägget hjälper modern till. Ungarna flyttas till vattnet och bevakas sedan av modern. Hos glasögonkajman förekommer även uppfostringsgrupper där en hona bevakar ungar från olika par. Vid fara för torka kan dessa grupper vandra till en större vattenansamling under ledning av den enda honan. Efter cirka 18 månader splittras gruppen och individerna söker efter egna revir. Efter fyra till sju år när honor är 1,2 meter långa och hanar 1,4 meter långa blir individerna könsmogna. Hanar har kort efteråt sällan tillfälle att para sig på grund av konkurrensen med äldre och mer dominanta exemplar.[6]

För kommunikation har arten olika läten som varningsläten när en fiende upptäcks eller läten för att hålla kontakt med närbesläktade individer. Även med hjälp av svansens rörelser förmedlas informationer.[1]

Bevarandestatus

Arten jagas inte lika intensiv som andra krokodiler eller kajmaner som är större. I några regioner övertog arten reviret som innan tillhörde den svarta kajmanen. Glasögonkajman blev införd i bland annat Florida, Kuba och Puerto Rico och dessa populationer ökar. I några delar av det ursprungliga utbredningsområdet fångas individer för köttets skull. Under 1980-talet funderades över skyddsåtgärder för arten men sedan fick glasögonkajmanen åter ett stabilt bestånd. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Underarter

Arten delas in i följande underarter:[7][8]

  • C. c. fuscus
  • C. c. apaporiensis
  • C. c. chiapasius
  • C. c. crocodilus

Källor

  1. ^ [a b c d] Balaguera-Reina, S.A. & Velasco, A. 2016 Caiman crocodilus . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 15 juli 2020.
  2. ^ Lehr, E. (2002) Amphibien und Reptilien in Peru., Natur und Tier-Verlag (Münster), 208 pp.
  3. ^ Duméril, A.M. C. and G. Bibron. (1836) Erpetologie Générale ou Histoire Naturelle Complete des Reptiles. Vol.3., Libr. Encyclopédique Roret, Paris, 528 pp.
  4. ^ [a b] Schneider, JOHANN GOTTLOB (1801) Historiae Amphibiorum naturalis et literariae. Fasciculus secundus continens Crocodilos, Scincos, Chamaesauras, Boas. Pseudoboas, Elapes, Angues. Amphisbaenas et Caecilias., Frommani, Jena. 364 pp.
  5. ^ Linnaeus, C. (1758) Systema naturæ per regna tria naturæ, secundum classes, ordines, genera, species, cum characteribus, differentiis, synonymis, locis. Tomus I. Editio decima, reformata., Laurentii Salvii, Holmiæ. 10th Edition: 824 pp.
  6. ^ [a b c d] R. Edwards (2009). ”Spectacled caiman”. ARKive. Arkiverad från originalet den 15 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200715171320/http://sarkive.com/reptiles/caiman-crocodilus/. Läst 15 juli 2020. 
  7. ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (22 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/caiman+crocodilus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  8. ^ Caiman crocodilus i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 15 juli 2020.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Spectacled Caiman.JPG
Författare/Upphovsman: Robert Lawton, Licens: CC BY-SA 2.5
Spectacled caiman in the St. Louis Zoo, Missouri, United States.
Caiman crocodylus Distribution.png
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0