Glasögonbambusångare

	Glasögonbambusångare; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Lövsångare; Phylloscopidae
Släkte	Seicercus
Art	Glasögonbambusångare; S. affinis
Vetenskapligt namn
	§ Phylloscopus intermedius
Auktor	(Hodgson, 1854)
Utbredning
Synonymer
	Seicercus affinis

Glasögonbambusångare^[2] (Phylloscopus intermedius) är en fågel i familjen lövsångare inom ordningen tättingar.^[3] Den förekommer i bergsskogar i Asien. Beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende och läten

Glasögonbambusångaren är en liten (11–12 cm) lövsångare med vit ögonring. På huvudet syns grå hjässa och grått ögonbrynsstreck samt ett tydligt längsgående svart hjässband. Nedre delen av örontäckarna är karakteristiskt gröna och tygeln samt hakan är båda gula. Sången består av korta (1–1,9 sekunder långa) strofer med varierade klara visslingar.^[4]^[5]

Utbredning och systematik

Glasögonbambusångare förekommer i bergstrakter i Asien. Den delas in i två underarter med följande utbredning:^[3]

Phylloscopus intermedius zosterops (syn. affinis, inklusive ocularis) – Nepal, nordöstra Indien, norra Myanmar, sydvästra Kina, norra Laos och Sydvietnam
Phylloscopus intermedius intermedius – bergstrakter i sydöstra Kina (nordvästra Fujian), flyttar vintertid till sydvästra Kina och Indokina

Släktestillhörighet

Bambusångarna placeras traditionellt i släktet Seicercus. DNA-studier^[6] visar dock att arterna i Seicercus inte är varandras närmaste släktingar, där vissa arter istället står närmare arter i Phylloscopus. Olika auktoriteter hanterar detta på olika vis. De flesta expanderar numera Phylloscopus till att omfatta hela familjen lövsångare^[3]^[7], vilket är den hållning som följs här. Andra flyttar ett antal Phylloscopus-arter till ett expanderat Seicercus^[8].

När glasögonbambusångaren flyttas till Phylloscopus skapas en namnkonflikt med alpsångaren (Phylloscopus affinis). Den har därför tilldelats ett nytt vetenskapligt artnamn, intermedius.

Familjetillhörighet

Lövsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.^[9] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Phylloscopidae. Lövsångarnas närmaste släktingar är familjerna cettior (Cettiidae), stjärtmesar (Aegithalidae) samt den nyligen urskilda afrikanska familjen hylior (Hyliidae).

Levnadssätt

Glasögonbambusångaren är lokalt vanlig i tät städsegrön skog eller tallskog i bergstrakter upp till 2400 meters höjd. Vintertid ses den på lägre nivåer i blandskog och bambu. Födan består av insekter som den fångar i undervegetationen, ofta genom små utfall. Häckningsbiologin är relativt dåligt känd. Fågeln häckar mellan april och juni i Himalaya och i Kina ses sjungande hanar mestadels mellan mitten av april och början av juni.^[5]^[10]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt vanlig.^[10]

Referenser

^ [a b c] Birdlife International 2016 Phylloscopus intermedius . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2023-2. Läst 1 januari 2024.
^ BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b c] Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ [a b] Alström, P. (2019). White-spectacled Warbler (Phylloscopus intermedius). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58911 31 maj 2019).
^ Per Alström, et al. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141–152. doi:10.1016/j.ympev.2018.03.031.
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
^ [a b] Baker, K. 1997. Warblers of Europe, Asia and North Africa. Princeton University Press, Princeton.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör glasögonbambusångare.
Bilder & media
Wikispecies har information om Phylloscopus intermedius.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2016 Phylloscopus intermedius . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2023-2. Läst 1 januari 2024.

[BLS-2] BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b c] Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26

[Indian-4] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[hbw-5] [a b] Alström, P. (2019). White-spectacled Warbler (Phylloscopus intermedius). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58911 31 maj 2019).

[6] Per Alström, et al. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141–152. doi:10.1016/j.ympev.2018.03.031.

[IOC-7] Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.

[H&M-8] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[9] Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.

[baker-10] [a b] Baker, K. 1997. Warblers of Europe, Asia and North Africa. Princeton University Press, Princeton.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

Navigation

Navigering

Temaportaler