Giuseppe Marchi

Gipsutsmyckningar i Gamla slottskyrkan i Slottet Tre kronor avbildade i Suecia antiqua et hodierna, tryckt i Stockholm 1702. Gravör är Johannes van den Aveelen (1655-1722).

Giuseppe Marchi var en italiensk stuckatör verksam i Sverige i slutet av 1600-talet. Han arbetade bland annat i Slottskapellet 1695 och på Drottningholms slott 1701.

Slottskyrkan i Stockholms slott

Marchi anlitades 1695 som stuckatör i Slottskyrkan i Stockholms slott, där han utförde arbeten efter Nicodemus Tessins ritningar. Bland annat utförde han 17 gipslövsutsmyckningar som placerades under fönstren samt en liknande ornering på läkaren samt under stålspegeln i koret. Dessa arbeten är avbildade i Sueciagravyrerna och de visar Gamla slottskyrkan i Slottet Tre kronor 1695 med en vy från koret mot ingången. Tillsammans med stuckatören Carlo Carove utförde han en rad akantusrankor som pryder fönsterväggarna. Den stora plafonden i Stockholms slottskyrka hade målats av Johan Sylvius 1693-1695 och den förstördes vid Slottskyrkans brand 1697.[1]

Rikssalen på Drottningholms slott

Dekoreringen med rankmotiv i taket i Rikssalen i Drottningholms slott.

Giuseppe Marchi var verksam vid Drottningholms slottsbygge 1701-1702. På Drottningholms slott utförde han takstuckaturer i övervåningens södra del och använde samma stilform och rankmotiv som vid Slottet Tre Kronor, då han dekorerade taket i rikssalen på Drottningholms slott, där han är mästare till stuckaturerna i taket. Drottningholms slott är till största delen en byggnad från senare delen av 1600-talet, ritad av Nicodemus Tessin den äldre (1615-1681). När Nicodemus Tessin den yngre (1654-1728) tog över efter sin far ville han dekorera Drottningholms slott efter mönster från Versailles. Ursprungligen skapades Rikssalen på Drottningholm av Nicodemus Tessin den yngre och har takmålningar av Johan Sylvius, som avled 1695. Takmålningarna fullbordades efter Sylvius död av Evrard Chauveau 1699. Redan 1692 hade några andra italienska stuckatörer, Giovanni Carove och Carlo Carove, utfört stuckarbeten i bland annat södra drabantsalen på Drottningholm.[1]

Stora salen i Stora Ängby

Stuckaturtaket i Stora salen i Stora Ängby slott.

I övervåningen i Stora salenStora Ängby slott i Norra Ängby i Bromma utanför Stockholm gjorde Giuseppe Marchi stuckaturen år 1704 i stucktaket. Marchi dekorerade även i andra rum i Stora Ängby. Han fick dekorationsuppdraget av dåvarande ägaren Baltzar Ehrenstolpe, som hade köpt slottet 1692 av riksrådet greve Johan Gabriel Stenbock, eftersom han tidigare hade arbetat i Slottskyrkan och i Rikssalen på Drottningholms slott. Utsmyckningen i taket i Stora salen är besläktad med taket i Johan Gabriel Stenbocks palats, Stenbockska palatset, på Riddarholmen i Stockholm.[2][1]

Salsta slott

Takstuckaturerna i Riddarsalen i Salsta slott.

Salsta slott i Lena socken norr om Uppsala i Uppland utförde Giuseppe Marchi takstuckaturer i Riddarsalen och i Bielkeska brudgemaket för greve Nils Bielke den yngre. Övervåningen på Salsta blev färdig först omkring år 1700. I Riddarsalen på Salsta slott finns den ursprungliga gyllenläderstapeten i mörkt rött och guld med inslag av textilludd ännu kvar. På övervåningen finns spetsbågiga valvkappor och takstuckaturerna av Giuseppe Marchi. På Salsta slott utförde Marchi även takstuckaturer för greve Nils Bielke i det Bielkeska brudgemaket. Dessa stuckaturer överensstämmer med motsvarigheterna i Karl XI:s galleriStockholms slott, där rummets innertak är försett med takmålningar och skulpterad dekor av Jacques Foucquet den yngre och René Chauveau. Liksom i Rikssalen på Drottningholms slott är förebilden till takstuckaturen i Salsta slott den berömda spegelsalen i slottet i Versailles.[3]

Tryckta källor

  • Svenskt konstnärslexikon del IV sid 82, Allhems Förlag, Malmö. LIBRIS-ID:8390296
  • Svenska konstnärer, Biografisk handbok, Väbo förlag, 1987, sid 347, ISBN 91-87504-00-6

Noter

  1. ^ [a b c] Gösta Selling, Säterier och gamla gårdar i Stockholmstrakten, Bonniers, 1977, sidan 261. ISBN 91-0-039434-3
  2. ^ Nils Ringstedt, Byar, gårdar och säterier i Bromma, Bromma Hembygdsförenings skrift nr 5, Instant Book, 2015, sidan 126. ISBN 978-91-86939-61-8
  3. ^ Fredric Bedoire, Svenska slott och herrgårdar, en historisk reseguide, Albert Bonniers Förlag, 2006, sidan 307. ISBN 91-0-010577-5

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Salsta slott, riddarsalen, stuckaturer av Giuseppe Marchi, 1897.jpg
Salsta slott, Riddarsalen eller Stora salen i övervåningen, inredd vid början av 1700-talet med stuckarbeten i taket av Giuseppe Marchi. Ryttarporträtten visar Nils Bielke den yngres (1644-1716) svärfar Gustaf Horn (1592-1657). Giuseppe Marchi var en italiensk stuckatör, som var verksam i Sverige i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Övervåningen blev färdig först omkring år 1700. Salen har högt placerade fönster. I Riddarsalen finns den ursprungliga gyllenläderstapeten i mörkt rött och guld med inslag av textilludd och spetsbågiga valvkappor kvar. Takstuckaturerna stämmer nära överens med motsvarigheterna i Karl XI:s galleri på Stockholms slott och förebilden finns i Versailles.
Stora Ängby 1958.jpg
Stora Ängby, salen. Den italienske stuckatören Giuseppe Marchi gjorde stuckaturen i Stora salen i Stora Ängby slott år 1704. Utsmyckningen i taket är besläktad med taket i Johan Gabriel Stenbocks palats på Riddarholmen. Giuseppe Marchi hade även arbetat i Slottskapellet och på Drottningholms slott 1701.
Drottningholms slott rikssalen 2011.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Drottningholms slott, Rikssalen. Åren 1701-1702 dekorerade den italienske stuckatören Giuseppe Marchi i Rikssalen på Drottningholms slott. Giuseppe Marchi var verksam i Sverige i slutet av 1600-talet och i början av 1700-talet. I Rikssalen på Drottningholms slott dekorerade han med ornering/utsmyckning och han utförde akantusrankor som pryder fönsterväggarna.
Rikssalen på Drottningholm skapades ursprungligen av Nicodemus Tessin d.y. och har takmålningar av Johan Sylvius som fullbordades efter dennes död av Evrard Chauveau 1699.
Suecia 1-020 ; Slottskyrkan.jpg
Titel

Delineatio Templi et magnificentia et mira operis elegantia conspicui, Anno 1694 a Potentissimo Rege Carolo XI, sumtu insigni, in Holmensi Arce adornati

Titel i översättning

Avbildning av den praktfulla och vackert utsmyckade kyrkan i Stockholms slott, inredd med mycken bekostnad år 1694 av den stormäktige konungen Karl XI