Gideälven
| Gideälven | |
| Gideälv | |
| Skogsälv | |
 Gångbron över Gideälvens utlopp mellan Dombäcksön (på andra sidan) och Gideåbacka varv | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Lappland, Ångermanland |
| Län | Västerbotten, Västernorrland |
| Kommun | Bjurholm, Vilhelmina, Åsele, Örnsköldsvik |
| Bifloder | |
| - höger | Flärkån, Hemlingsån |
| Källa | Stöttingfjället |
| Mynning | Bottenhavet |
| - läge | Husum |
| - höjdläge | 0 m ö.h. |
| - koordinater | 63°19′53″N 19°07′51″Ö / 63.3313°N 19.1307°Ö |
| Längd | 225 km |
| Flodbäcken | 3 430 km² |
| Vattenföring | |
| - medel | 39,3 m³/s |
| - maximum | 339 m³/s |
| - minimum | 8,21 m³/s |
| Geonames | 2712184 |
Gideälven (även Gideälv, Gideån och Gigån[1]) är en skogsälv i mellersta Norrland med en längd på 225[1] kilometer.
År 1987 slutförde SMHI en översyn av Sveriges namn på vattendrag och ändrade då bland annat stavningen på huvudavrinningsområde nummer 34 från Gideälv till Gideälven.[2]
Beskrivning
Gideälven har sina källor väster om Hacksjö på Stöttingfjället i Vilhelmina kommun. Den rinner genom Åsele och Örnsköldsviks kommuner innan den mynnar i Degerfjärden (även kallad Husumfjärden) i Bottenhavet vid Husum, mellan byarna Dombäck och Gideåbacka. Älvens avrinningsområde omfattar 3 430 km². De största biflödena är Flärkån, Hemlingsån och Orgån.
Vid Gideälven i Örnsköldsviks kommun finns tätorterna Gideå och Björna. I Åsele kommun ligger Fredrika intill Viskasjön inte långt från älven.
Omkring Bodumsjön och Gissjön i Gideälvens nedre del finns jordbruksbygd, men i övrigt rinner älven till stor del genom skogsmark.[3]
Naturvärden
Biflödet Hemlingsån är naturreservat och Natura 2000-område.
Gideälven mellan Björna och Stennäs kraftverk är klassad som riksintresse för naturvård.[4] Lax kunde förr vandra upp till Björnafallet, men kraftverksutbyggnaderna vid Gideåbacka och Gideå bruk orsakade redan i början av 1900-talet vandringshinder som skadade beståndet.[3]
Geovetenskapliga värden finns i form av den asymmetriska älvdalen nedströms Björna, formad av inlandsisens erosion, meanderloppet mellan Flärkån och Nyliden samt det stora isälvsdeltat Lockstafältet.[3] Detta isälvsdelta ligger vid högsta kustlinjen.[5]
Flottning
Flottning har bedrivits på Gideälven sedan Husums sågverk anlades i den näraliggande Husån 1787. Tidigt avverkades timmer på bland annat Lockstamon väster om Studsviken. Till en början fanns inga dammar utan man fick helt förlita sig på naturliga högvattenflöden, varför det kunde ta upp till åtta år att slutföra transporten ned till kusten. Från Gideälvens mynning drogs timret sedan upp i Husån till Husums sågverk.[6]
Sedan James Dickson & Co övertagit Husums sågverk 1846 genomfördes vissa strömrensningar. Planer fanns också på att bygga en kanal från Gideälven över Lakamark till Husån för att förenkla transporten till sågverket. Detta avslogs dock efter klagomål från markägarna. Under åren 1865–1870 skedde omfattande arbeten för att bygga ut Gideälven till flottled från Lappmarken och nedåt. År 1879 bildades Gideå-Husums älvars flottningsförening med kontor vid Gideå bruk. Samma år anlades ett timmersorteringsverk i Gideåbacka vid älvens mynning. I Gideälvens bäckar och biflöden utfördes fortsatta strömrensningar från 1880-talet och framåt. År 1905 tillkom en maskin för flottläggning i Gideåbacka för att virket skulle kunna bogseras till längre bort belägna sågverk.[6]
År 1874 flottades 191 284 stockar på Gideälven. Efter sekelskiftet 1900 ökade flottningen kraftigt och översteg 1905 en miljon stockar. År 1923 flottades över två miljoner stockar, ett antal som därefter låg tämligen konstant. Enstaka år kunde dock flottningen överstiga tre miljoner stockar. Flottningen i Gideälven upphörde 1960.[6]
Kraftverk
Från mynningen och uppåt är Gideälven utbyggd med följande kraftstationer:
- Gideåbacka kraftverk anlades 1916–1918 av Mo och Domsjö AB för att försörja Husums sulfatfabrik med energi. För att säkra vattentillgången reglerades Bodumsjön och Gissjön.[7] [8] År 1995 ersattes det gamla kraftverket av ett nytt med en normalårsproduktion på 77 GWh, ägt av Statkraft.[9]
- Gidböle kraftverk anlades 1995 och har en normalårsproduktion på 69 GWh. Det ägs av Statkraft.[9]
- Gideå bruks kraftverk anlades 1913–1914 av Mo och Domsjö AB för att försörja Hörnefors sulfitfabrik med energi.[7] [8]
- Gammelby kraftverk i Hemling anlades 1993 och har en normalårsproduktion på 11 GWh. Det ersatte en mindre anläggning från 1919. Kraftverket ägs av Statkraft.[9]
- Stennäs kraftverk anlades 1989 och har en normalårsproduktion på 30 GWh. Det ägs av Statkraft[9] och ligger i Bjurholms kommun[10].
Vattenföringen till kraftverken i Gideälven regleras av Skinnmuddselets magasin väster om Fredrika som tillkom 1989. Ovanför magasinet är Gideälven outbyggd.
Referenser
- ^ [a b] "Gideälven". NE.se. Läst 23 maj 2013.
- ^ Ehlert, Kurt (1987). De svenska huvudvattendragens namn och mynningspunkter. SMHI. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:smhi:diva-2469. Läst 17 oktober 2021
- ^ [a b c] Utredningen rörande vattenkraftutbyggnad i södra Norrland och norra Svealand (1976). Vattenkraft och miljö. 3, Betänkande. Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1976:28. Stockholm: LiberFörlag/Allmänna förl. Libris 116672. ISBN 91-38-02863-8
- ^ ”Riksintressen för naturvård”. Länsstyrelsen Västerbotten. Arkiverad från originalet den 7 december 2010. https://web.archive.org/web/20101207061342/http://www2.lansstyrelsen.se/vasterbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/Publikationer/2001/Riksintressen%20f%C3%B6r%20naturv%C3%A5rd%20del1.pdf. Läst 17 september 2013.
- ^ Högsta kustlinjen Highcoastkvarken.org
- ^ [a b c] Lundström, Otto; Lundström Ester (1966). Bygden kring Gideälven och Husån: samlingar till Grundsunda, Gideå och Björna socknars beskrivningar. Husum: Grundsunda hembygdsförening. sid. 155–160. Libris 897536
- ^ [a b] Wik, Harald (1942). Några data om Mo och Domsjö koncernen.. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 1268222
- ^ [a b] Lundström, Otto; Lundström Ester (1966). Bygden kring Gideälven och Husån: samlingar till Grundsunda, Gideå och Björna socknars beskrivningar. Husum: Grundsunda hembygdsförening. sid. 167. Libris 897536
- ^ [a b c d e f] ”Gideälven Moälven Nätraån”. Statkraft. Arkiverad från originalet den 11 december 2013. https://web.archive.org/web/20131211111653/http://www.statkraft.se/images/Statkraft_Gide_Mo_Natra_111005_orig_tcm11-17985.pdf. Läst 17 september 2013.
- ^ Stennäs vattenkraftverk Arkiverad 31 oktober 2020 hämtat från the Wayback Machine. Statkraft
Vidare läsning
- Sjöberg, Göran (1975). Gideälven. Moälven. Nätraån: inventering av landskapsbild, naturvärden och förutsättningar för rörligt friluftsliv längs tre skogsälvar i Örnsköldsviks kommun. Länsstyrelsen, Västernorrlands län, 0280-1140 ; 1975:15. Härnösand. Libris 404093
- Johansson, Uno (1976). Björna genom tiderna (2., utök. uppl.). [Björna]: [Björna sockens hembygdsfören. (distr.)]. Libris 640901
- Sjöberg, Göran; Johansson Mats (1985). Naturinventering av mellersta Gideälven. Länsstyrelsen, Västernorrlands län, 0280-1140 ; 1985:3. Härnösand: Länsstyr. Libris 527484
- Söderlind, Annika (2000). Lämningar av stenålderskaraktär längs Gideälven och Husån: en studie av lösfynd och boplatser. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för arkeologi och samiska studier. Libris 14558979
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Skogsfrun, Licens: CC BY-SA 3.0
Gideälvens utlopp med gångbron mellan Dombäcksön (på andra sidan) och Gideåbacka varv.
Författare/Upphovsman: Skogsfrun, Licens: CC BY-SA 3.0
Gideåbacka kraftstation i Gideälven, byggd 1919 för att försörja Husums sulfatfabrik med energi. Kraftstationen har senare byggts ut till en större anläggning.
Författare/Upphovsman: Skogsfrun, Licens: CC BY-SA 4.0
Skinnmuddselets regleringsmagasin i Gideälven. Fotot är taget från väg 92, mot söder.