Gibberhonungsskvätta
| Gibberhonungsskvätta Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Honungsfåglar Meliphagidae |
| Släkte | Ashbyia |
| Art | Gibberhonungsskvätta A. lovensis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ashbyia lovensis | |
| Auktor | (Ashby, 1911) |
| Synonymer | |
| Stensydskvätta | |
Gibberhonungsskvätta[2] (Ashbyia lovensis) är en fågel i familjen honungsfåglar inom ordningen tättingar.[3]
Utseende och läte
Gibberhonungsskvättan är en bjärt färgad tätting med upprätt hållning. Ovansidan är gråbrun, undersidan gul. Ansiktet är gult med ljust öga. I flykten syns att ryggen har samma ton som vingar och stjärt (liknande gul honungsskvätta har gult på övre stjärttäckarna).
Utbredning och systematik
Fågeln förekommer på steniga slätter i centrala Australien.[3] Den placeras som enda art i släktet Ashbyia och behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Familjetillhörighet
Honungsskvättorna i släktena Ashbyia och Epthianura urskildes tidigare i en egen familj, Epthianuridae. Flera genetiska studier visar dock att de är en del av honungsfåglarna i Meliphagidae.[4][5][6][7]
Levnadssätt
Gibberhonungsskvättan är en marklevande fågel som hittas i torra steniga slätter.
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och tros öka i antal.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]
Noter
- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Ashbyia lovensis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Barker, F.K. (2014). Mitogenomic data resolve basal relationships among passeriform and passeridan birds. Molecular Phylogenetics and Evolution 79: 313–324.
- ^ Driskell, A.C. & Christidis, L. (2004). Phylogeny and evolution of the Australo-Papuan honeyeaters (Passeriformes, Meliphagidae). Molecular Phylogenetics and Evolution 31(3): 943–960.
- ^ Driskell, A., Christidis, L., Gill, B.J., Boles, W.E., Barker, F.K. & Longmore, N.W. (2007). A new endemic family of New Zealand passerine birds: adding heat to a biodiversity hotspot. Australian Journal of Zoology 55(2): 73–78.
- ^ Joseph, L., Toon, A., Nyári, Á.S., Longmore, N.W., Rowe, K.M.C., Haryoko, T., Trueman, J. & Gardner, J.L. (2014). A new synthesis of the molecular systematics and biogeography of honeyeaters (Passeriformes: Meliphagidae) highlights biogeographical and ecological complexity of a spectacular avian radiation. Zoologica Scripta 43(3): 235–248.
Externa länkar
Wikispecies har information om Ashbyia lovensis.
Wikimedia Commons har media som rör Ashbyia lovensis.- Läten på xeno-canto.org
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Ron Knight from Seaford, East Sussex, United Kingdom, Licens: CC BY 2.0
Birdsville Track, South Australia