Ghatsnattskärra

	Ghatsnattskärra; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Nattskärrfåglar; Caprimulgiformes
Familj	Nattskärror; Caprimulgidae
Släkte	Caprimulgus
Art	Ghatsnattskärra; C. atripennis
Vetenskapligt namn
	§ Caprimulgus atripennis
Auktor	Jerdon, 1845
Utbredning
Synonymer
	Jerdonnattskärra

Ghatsnattskärra^[2] (Caprimulgus atripennis) är en asiatisk fågel i familjen nattskärror.^[3] Den förekommer endast i Indien och Sri Lanka. Arten är uppkallad efter ornitologen Thomas Jerdon. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Utseende och läte

Ghatsnattskärra är en medelstor nattskärra med en kroppslängd på 25,5–27 cm. Den är varmare i färgerna och kraftigare tecknad än djungelnattskärran (C. indicus). Kännetecken är ett rostfärgat band över nacken och övre delen av manteln, tydliga beigefärgade kanter på skapularerna och beigefärgade spetsar på de svartkärnade täckarna. Lätet består av fylliga, darrande toner som upprepas 13–20 gånger per minut, i engelsk litteratur återgivna som "ch-wo-wo" eller "ow-r-r-r-r".^[4]^[5]

Utbredning och systematik

Ghatsnattskärra delas in i två underarter med följande utbredning:^[3]

Caprimulgus atripennis atripennis – förekommer på södra Indiska halvön (Västra Ghats och östra Ghats)
Caprimulgus atripennis aequabilis – förekommer i Sri Lanka

Levnadssätt

Ghatsnattskärra hittas i olika typer av skog, men även i kaffeplantage och i lummiga stadsnära områden. På Sri Lanka hittas den även i jordbruksbygd och buskmarker med inslag av träd och skogslundar. Arten påträffas från havsnivån upp till 2000 meters höjd. Liksom andra nattskärror livnär den sig på insekter som den fångar i flykten, framför allt skalbaggar, nattfjärilar och termiter.^[6]

Häckning

Häckningsbiologin är dåligt känd. Den har noterats häcka mellan mars och juli i Indien och i Sri Lanka februari–maj och augusti–september. Ghatsnattskärran bygger inget bo utan lägger sina två ägg direkt på marken, vanligen intill eller under en buske. Båda könen hjälps åt med att ruva äggen.^[6]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och det finns inga tecken på vare sig några substantiella hot eller att populationen minskar.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).^[1]

Namn

Fågelns svenska namn hedrar Thomas Jerdon som beskrev ett stort antal fågelarter i Indien, bland annat denna art. Det vetenskapliga namnet atripennis betyder "svartvingad".^[7]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2016 Caprimulgus atripennis . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 januari 2021.
^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – februari 2023”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 22 februari 2023.
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ Cleere, N. (2019). Jerdon's Nightjar (Caprimulgus atripennis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/55218 24 oktober 2019).
^ [a b] Cleere, N. (2020). Jerdon's Nightjar (Caprimulgus atripennis), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.jernig1.01
^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör ghatsnattskärra.
Bilder & media
Wikispecies har information om Caprimulgus atripennis.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2016 Caprimulgus atripennis . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 januari 2021.

[BLS-2] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – februari 2023”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 22 februari 2023.

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

[Indian-4] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[hbw-5] Cleere, N. (2019). Jerdon's Nightjar (Caprimulgus atripennis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/55218 24 oktober 2019).

[BOW-6] [a b] Cleere, N. (2020). Jerdon's Nightjar (Caprimulgus atripennis), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.jernig1.01

[7] James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler