Gertrud Fridh

Gertrud Fridh
Gertrud Fridh, 1964.
Gertrud Fridh, 1964.
FöddGertrud Fridh
26 november 1921
Göteborg, Sverige
Död11 oktober 1984 (62 år)
Stockholm, Sverige
Andra namnGertrud Fridh-Wilkner
Aktiva år1942–1978
MakeArne Wilkner
(1947–1984; hennes död)
BarnPierre Wilkner
IMDb SFDb

Gertrud Fridh, född 26 november 1921 i Göteborg, död 11 oktober 1984 i Stockholm, var en svensk skådespelare.[1]

Biografi

Fridh gick vid Nya elementars flickskola. Fadern motsatte sig hennes planer på att bli skådespelare och hon arbetade en kort tid på kontor. Hon gick senare emot faderns vilja och studerade på elevskolan vid Göteborgs stadsteater 1941–1943. Under studietiden hade hon flera roller, den första 1942 .

Efter studierna engagerades hon vid Göteborgs stadsteater och fick sitt genombrott 1944 i Tobaksvägen. Hon blev kvar i Göteborg till och med 1949 och flyttade därefter till Stockholm och Intima teatern.[1] 1952–1954 var hon vid Malmö stadsteater[2].

1954–1957 var hon engagerad hon av Sture Lagerwall till Alléteatern[1] där hon hösten 1955 gjorde Chérie i William Inges Älska mej, flicka!, som samtidigt gjorde succé på Broadway under originaltiteln Bus Stop. Året efter blev den film i USA med Marilyn Monroe som Chérie. I uppsättningen på Alléteatern medverkade bland andra Torsten Lilliecrona, Gösta Prüzelius och en av Sveriges främsta komedienner Marianne Löfgren.

1957–1958 åter vid Malmö stadsteater.[2] Hon blev fast engagerad vid Dramaten från 1958 till sin pension 1977.[1]

Fridh var tjänstledig från nationalscenen spelåret 1963–1964 för rollen som Maggi Jack i musikalen Teenagerlove på Oscarsteatern där hon spelade med Lars Ekborg, Jarl Kulle, Jessie Flaws, Gösta Krantz och Margit Carlqvist.

Vid återkomsten till Dramaten hösten 1964 gav teaterchefen Ingmar Bergman henne den roll som kanske blev hennes främsta: Hedda Gabler i Ibsens pjäs med samma namn. I ensemblen fanns Ingvar Kjellson, Jane Friedmann och Georg Årlin med flera. Föreställningen låg på Dramatens repertoar till och med våren 1968 och gästspelade även på Svenska Teatern i Helsingfors, Hebbel Theater i Berlin och på Aldwych Theatre i London.

Utöver teatern var Fridh verksam som skådespelare på TV och film. Hon debuterade 1942 i Gustaf Molanders Rid i natt!. 1947 spelade hon en prostituerad kvinna i Ingmar Bergmans Skepp till Indialand. Samarbetet med Bergman fortsatte i bland annat Smultronstället (1957), där hon spelade Isak Borgs hustru Karin, Ansiktet (1958) där hon gjorde rollen som Ottilia Egerman och Djävulens öga (1960) där hon spelade Renata. 1962 gestaltade hon en modeaktris i TV-serien Halsduken. Hon gjorde sin sista filmroll i novellfilmen Kärlek genom ett fönster, i regi av Agneta Elers-Jarleman, som visades på TV1 1978.[3] Fridh medverkar även i en svartvit filmskolefilm i Smärtgränsen 1983.[1]

Fridh bodde under sina sista år i Marbella i Spanien och avled 1984. Hon var från 1947 gift med tandläkare Arne Wilkner (1911–1997) [4][5] och är mor till skådespelaren Pierre Wilkner.[1] Gertrud Fridh är begravd på Skogskyrkogården söder om Stockholm.[6][7]

Filmografi

Hela truppen från För att inte tala om alla dessa kvinnor 1964. Stående fr.v.: Allan Edwall, Georg Funkquist, Ingmar Bergman och Jarl Kulle.
Sittande fr.v.: Karin Kavli, Bibi Andersson, Harriet Andersson, Gertrud Fridh, Barbro Hiort af Ornäs, Eva Dahlbeck och Mona Malm.

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1947ValborgDagen slutar tidigt
Ingmar Bergman		Ingmar BergmanGöteborgs stadsteater[8]
Patricia CarleonMagi
Gilbert Keith Chesterton		Ingmar BergmanGöteborgs stadsteater[9]
KerstiMig till skräck
Ingmar Bergman		Ingmar BergmanGöteborgs stadsteater[10]
1948EvaTjuvarnas bal
Jean Anouilh		Ingmar BergmanGöteborgs stadsteater[11]
1949ThérèseEn vildfågel
Jean Anouilh		Ingmar BergmanGöteborgs stadsteater[12]
1950MedeaMedea
Jean Anouilh		Ingmar BergmanIntiman[13]
Polly PeachumTolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill		Ingmar BergmanIntiman[14]
1951Drömflickan
Elmer Rice		Hasse EkmanIntiman[15]
Ta hand om Amelie
Georges Feydeau		Hjördis PettersonIntiman[16]
1952Ett dockhem
Henrik Ibsen		Lars-Levi LæstadiusMalmö stadsteater
1953Som ni behagar
William Shakespeare		Lars-Levi LæstadiusMalmö stadsteater
Patty
F. Hugh Herbert		Knut StrömMalmö stadsteater
Måsen
Anton Tjechov		Lars-Levi LæstadiusMalmö stadsteater
StyvdotternSex roller söka en författare
Luigi Pirandello		Ingmar BergmanMalmö stadsteater[17]
1954NoraEtt dockhem
Henrik Ibsen		Harry Roeck-HansenBlancheteatern[18]
FlickanFlickan ovanpå
George Axelrod		Sam BesekowAlléteatern[19]
1955AngéliqueI afton kl. 8: George Dandin (George Dandin ou le Mari confondu)
Molière		Sam BesekowAlléteatern[20]
DamenI afton kl. 8: Ödets man (The Man of Destiny)
George Bernard Shaw		Isa Quensel
Lavinia FeatherwaysI afton kl. 8: Familjealbumet (Family Album)
Noël Coward		Sam Besekow
CherieÄlska mig, flicka
William Inge		Per-Axel BrannerAlléteatern[21]
1957Christine PenmarkOnt blod (The Bad Seed)
Maxwell Anderson		Per-Axel BrannerAlléteatern[22]
Fröken Rosita eller Blommornas språk
Federico Garcia Lorca		Frank SundströmMalmö stadsteater
CélimèneMisantropen
Molière		Ingmar BergmanMalmö stadsteater[23]
1960DamenTill Damaskus, del I
August Strindberg		Olof MolanderDramaten
1961Constance, Arthurs morKung John (The Life and Death of King John)
William Shakespeare		Alf SjöbergDramaten
XeniaKattorna
Walentin Chorell		Mimi PollakDramaten
GummanStolarna (Les Chaises)
Eugène Ionesco		Alf SjöbergDramaten
1963Maggi JackTeenagerlove
Ernst Bruun Olsen och Finn Savery		Ernst Bruun OlsenOscarsteatern[24]
1964Hedda GablerHedda Gabler
Henrik Ibsen		Ingmar BergmanDramaten[25]
1966MedverkandeI afton improviserar vi
Luigi Pirandello		Mimi PollakDramaten

Priser och utmärkelser

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] ”Gertrud Fridh”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=61302&iv=OVERVIEW&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dGertrud+Fridh%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 3 januari 2014. 
  2. ^ [a b] ”Gertrud Fridh”. Malmö stadsteater. Arkiverad från originalet den 3 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140103145137/http://www.malmostadsteater.se/om_malmo_stadsteater/vilka_ar_vi/ensemble/1980/. Läst 3 januari 2014. 
  3. ^ Dagens Nyheter, 13 februari 1978 sid. 41
  4. ^ Vigselnotis i Svenska Dagbladet, 4 maj 1947, sid. 8
  5. ^ Dödsannons i Svenska Dagbladet, 25 juni 1997, sid. 21
  6. ^ Göran Åstrand: Här vilar berömda svenskar (Ordalaget Bokförlag 1999) sid.154
  7. ^ SvenskaGravar
  8. ^ ”Dagen slutar tidigt”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/dagen-slutar-tidigt. Läst 16 oktober 2015. 
  9. ^ ”Magi”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/magi. Läst 16 oktober 2015. 
  10. ^ ”Mig till skräck”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/mig-till-skräck. Läst 16 oktober 2015. 
  11. ^ ”Tjuvarnas bal”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tjuvarnas-bal. Läst 16 oktober 2015. 
  12. ^ ”En vildfågel”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-vildfågel. Läst 17 oktober 2015. 
  13. ^ ”En skugga/Medea”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-skuggamedea. Läst 17 oktober 2015. 
  14. ^ ”Tolvskillingsoperan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tolvskillingsoperan. Läst 15 oktober 2015. 
  15. ^ ”Intiman Teatern”. Leopolds Antikvariat. Arkiverad från originalet den 27 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160127030451/http://www.abm.se/leopolds/Teatrar.Intiman.Stockholm.html. Läst 22 januari 2016. 
  16. ^ Ebbe Linde (6 oktober 1951). ”Feydeau på Intiman”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1951-10-06/270/8. Läst 6 mars 2016. 
  17. ^ ”Sex roller söka en författare”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sex-roller-söka-en-författare. Läst 15 oktober 2015. 
  18. ^ ”Ett dockhem”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18881&pos=158. Läst 24 april 2016. 
  19. ^ Ebbe Linde (28 augusti 1954). ”Flickan ovanpå”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-08-28/232/12. Läst 18 januari 2016. 
  20. ^ ”Ett handtag åt enaktaren”. Dagens Nyheter: s. 18. 2 januari 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-01-02/1/18. Läst 20 januari 2016. 
  21. ^ ”Cowboykärlek på Allé”. Dagens Nyheter: s. 12. 26 augusti 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-08-26/230/12. Läst 20 januari 2016. 
  22. ^ Ebbe Linde (6 april 1957). ”'Ont blod' på Alléteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-04-06/95/14. Läst 27 december 2021. 
  23. ^ ”Misantropen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/misantropen. Läst 17 oktober 2015. 
  24. ^ Folke Hähnel (22 september 1963). ”Pop-Kulle besegrade publiken: Sofistikerat och fräckt i Lars Forssells tolkning”. Dagens Nyheter: s. 24. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1963-09-22/258/24. Läst 31 augusti 2015. 
  25. ^ ”Hedda Gabler”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/hedda-gabler. Läst 20 oktober 2015. 

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

För att inte tala om alla dessa kvinnor 1964.jpg
Skådespelare och regissör för den svenska långfilmen "För att inte tala om alla dessa kvinnor".
Stående fr.v.: Allan Edwall, Georg Funkquist, Ingmar Bergman, Jarl Kulle.
Sittande fr.v.: Karin Kavli, Bibi Andersson, Harriet Andersson, Gertrud Fridh, Barbro Hiort af Ornäs, Eva Dahlbeck och Mona Malm.