German Masters 2012
| German Masters | |
| Turneringsinformation | |
|---|---|
| Typ | Rankingturnering |
| Rankingpoäng | 5000 |
| Tidpunkt | 1–5 februari 2012 |
| Arena | Tempodrom |
| Plats | Berlin |
| Land | Tyskland |
| Prispengar | 280 000 EUR |
| Till segraren | 50 000 EUR |
| Regerande mästare |  Mark Williams |
| Högsta break | 130 (Stephen Maguire) |
| Vinnare | |
| Vinnare | Ronnie O'Sullivan |
| Finalist |  Stephen Maguire |
← 2011 2013 → | |
German Masters 2012 (PartyPoker.net German Masters) var en rankingturnering i snooker som spelades mellan 1 och 5 februari 2012 i Tempodrom i Berlin, Tyskland.
Ronnie O'Sullivan vann sin 23:e rankingtitel efter att ha slagit Stephen Maguire i finalen med 9–7. Det var O'Sullivans första rankingtitel sedan Shanghai Masters 2009.
Händelser i samband med turneringen
- Stephen Hendry missar en rankingturnering för första gången på 15 år, efter att ha förlorat i kvalet mot James Wattana[1].
- Mike Dunn gjorde ett maximumbreak i en kvalmatch mot Kurt Maflin. Det var det 79:e officiella maximumbreaket, och Dunns första i karriären[2].
- John Higgins förlorade i andra omgången mot Stephen Maguire med 0–5. Det var första gången på 16 år som Higgins inte vann ett enda frame i en match i en rankingturnering[3].
- Ronnie O'Sullivan låg under med 0–4 i sin match i första omgången mot Andrew Higginson men vände och vann med 5–4, och gick därefter vidare och vann turneringen.
Kval
Kvalet till turneringen spelades 22 – november 2011 i Sheffield, England. I kvalet deltog 82 av de 83 spelare på Main Touren som inte var rankade bland topp-16, och därmed inte kvalificerade för huvudturneringen. Igor Figueiredo deltog inte i kvalet. Kvalet hade något annorlunda upplägg jämfört med de flesta andra rankingturneringar; i den första omgången (förutom två förkvalmatcher) möttes spelarna rankade 65–96 och spelarna rankade 33–64. De 32 vinnarna spelade mot varandra i en andra omgång, och i den tredje kvalomgången mötte de 16 segrarna spelarna rankade 17–32. De 16 vinnarna i dessa matcher kvalificerade sig för huvudturneringen. Kvalet avgjordes alltså i 3 omgångar istället för 4[4].
Wildcard-omgång
De åtta lägst rankade av spelarna som kvalificerade sig för turneringen spelade en extra wild card-omgång mot åtta wild cards. Se Wildcard-omgång i huvudturneringen nedan.
Huvudturnering
Final
| Final: Bäst av 17 frames. Domare: Michaela Tabb Tempodrome, Berlin, Tyskland, 5 februari 2012 | ||
| Ronnie O'Sullivan | 9 – 7 | Stephen Maguire |
| Session 1: 111–26 (111), 0–130 (130), 8–106 (106), 5–132 (128), 58–73, 63–8, 20–69, 75–24 Session 2: 0–115, 96–40, 78–0, 68–59, 94–37, 75–31, 43–75, 66–41 | ||
| 111 | Högsta break | 130 |
| 1 | Centuries | 3 |
| 6 | 50+ breaks | 7 |
Källor
Referenser
Externa länkar
| |||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Flag of England. Saint George's cross (a red cross on a white background), used as the Flag of England, the Italian city of Genoa and various other places.
.svg)
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
.svg)
Ulster Banner is a heraldic banner taken from the former coat of arms of Northern Ireland. It was used by the Northern Ireland government in 1953-1973 with Edwardian crown since coronation of Queen Elizabeth II, based earlier design with Tudor Crown from 1924. Otherwise known as the Ulster Flag, Red Hand of Ulster Flag, Red Hand Flag.
.svg){kind=link}
Ulster Banner is a heraldic banner taken from the former coat of arms of Northern Ireland. It was used by the Northern Ireland government in 1953-1973 with Edwardian crown since coronation of Queen Elizabeth II, based earlier design with Tudor Crown from 1924. Otherwise known as the Ulster Flag, Red Hand of Ulster Flag, Red Hand Flag.