German Masters 2011
| German Masters | |
| Turneringsinformation | |
|---|---|
| Typ | Rankingturnering |
| Rankingpoäng | 5000 |
| Tidpunkt | 2–6 februari 2011 |
| Arena | Berlin Tempodrom |
| Plats | Berlin |
| Land | Tyskland |
| Prispengar | 280 000 EUR |
| Till segraren | 50 000 EUR |
| Regerande mästare |  John Parrott |
| Högsta break | 143 (John Higgins) |
| Vinnare | |
| Vinnare |  Mark Williams |
| Finalist | Mark Selby |
← 1998 2012 → | |
German Masters 2011 var en nyupplaga av den professionella rankingturneringen German Masters i snooker (senast spelad 1998) och spelades 2–6 februari 2011 i Berlin Tempodrom i Berlin, Tyskland. Det var första gången på 14 år som Tyskland var värd för en rankingturnering i snooker.[1]
Mark Williams vann sin 18:e rankingtitel efter att ha besegrat Mark Selby med 9–7 i finalen.
Format
Liksom i de flesta andra rankingturneringar deltog 32 spelare i huvudturneringen, 16 direktkvalificerade och 16 kvalspelare. De 8 lägst rankade kvalificerade spelarna mötte 8 europeiska wild cards. Till skillnad från övriga rankingturneringar avgjordes huvudturneringen under endast fyra dagar, torsdag-söndag (wild card-matcherna spelades på onsdagen). Detta möjliggjordes tack vare att fem spelbord användes inne i Tempodrom-arenan: ett huvudbord i mitten som TV-sändes och fyra omgivande bord. Publiken kunde därmed följa alla matcher samtidigt. Under de två första dagarna genomfördes omgång 1 och 2, därefter avgjordes både kvartsfinaler och semifinaler under lördagen följt av final på söndagen.
Händelser i samband med turneringen
- Ronnie O'Sullivan lämnade återbud till turneringen samma dag som den startade. Därmed fick Dominic Dale en gratisplats i andra omgången.[2]
- Världsettan John Higgins vann sin match i första omgången mot Robert Milkins, men fick kort därefter meddelande om att hans fars hälsa kraftigt försämrats. Higgins lämnade då turneringen för att åka hem till Skottland och lämnade därmed walk over i sin match i andra omgången mot Marco Fu. Higgins far avled senare under dagen.[3][4]
- Mark Williams gjorde karriärens 250:e century i sin match i andra omgången mot landsmannen Dominic Dale.[5]
Kval
Kvalet spelades mellan den 14 och 17 december 2010 i Sheffield, England. Kvalet hade något annorlunda upplägg mot brukligt: i den första omgången möttes spelarna rankade 65–96 och spelarna rankade 33–64. De 32 vinnarna spelade mot varandra i en andra omgång, och i den tredje kvalomgången mötte de 16 segrarna spelarna rankade 17–32. De 16 vinnarna i dessa matcher kvalificerade sig för huvudturneringen. Kvalet avgjordes alltså i 3 omgångar istället för 4[6].
Wildcardomgång
De åtta spelarna med lägst ranking som tog sig vidare från kvalet spelade mot åtta wildcards i en extra Wildcardomgång, se huvudturneringen nedan.
Huvudturnering
Final
| Final: Bäst av 17 frames. Domare: Jan Verhaas Tempodrome, Berlin, Tyskland, 6 februari 2011 | ||
| Mark Selby | 7 – 9 | Mark Williams |
| Session 1: 92–0, 0–84, 0–108 (108), 99–1, 0–81, 71–0, 42–87, 0–105 (105) Session 2: 46–71, 54–41, 0–121, 70–27, 83–7, 70–45, 49–86, 0–83 | ||
| 82 | Högsta break | 108 |
| 0 | Centuries | 2 |
| 3 | 50+ breaks | 6 |
Referenser
Externa länkar
| ||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Flag of England. Saint George's cross (a red cross on a white background), used as the Flag of England, the Italian city of Genoa and various other places.
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
.svg)
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
.svg)
Ulster Banner is a heraldic banner taken from the former coat of arms of Northern Ireland. It was used by the Northern Ireland government in 1953-1973 with Edwardian crown since coronation of Queen Elizabeth II, based earlier design with Tudor Crown from 1924. Otherwise known as the Ulster Flag, Red Hand of Ulster Flag, Red Hand Flag.
.svg){kind=link}
Ulster Banner is a heraldic banner taken from the former coat of arms of Northern Ireland. It was used by the Northern Ireland government in 1953-1973 with Edwardian crown since coronation of Queen Elizabeth II, based earlier design with Tudor Crown from 1924. Otherwise known as the Ulster Flag, Red Hand of Ulster Flag, Red Hand Flag.