Gerhard Herzberg

Gerhard Herzberg
Född	25 december 1904[1][2][3] Hamburg[4]
Död	3 mars 1999[1][2][3] (94 år) Ottawa[5], Kanada
Medborgare i	Kanada, Tyskland och Nazityskland
Utbildad vid	Göttingens universitet Darmstadts tekniska universitet Gelehrtenschule des Johanneums
Sysselsättning	kemist, fysiker, universitetslärare
Befattning
Carleton Universitys kansler (1973–1980)[6]
Arbetsgivare	Darmstadts tekniska universitet Göttingens universitet National Research Council University of Saskatchewan Universitetet i Bristol Cornell University University of Chicago Yerkesobservatoriet
Maka	Luise Hedwig Herzberg
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society (1951) Henry Marshall Tory-medaljen (1953)[7] Centenary Prize från Royal Society of Chemistry (1958) Bakerföreläsningen (1960) Frederic Ives-medaljen (1964)[8] Willard Gibbs-priset (1969)[9] Faraday Lectureship Prize (1970) Nobelpriset i kemi (1971)[10][11] Linus Pauling Award (1971)[12] Royal Medal (1971) Chemical Institute of Canada Medal (1972) Hedersdoktor vid Lavaluniversitetet (1979)[13] Earle K. Plyler-priset för molekylär spektroskopi (1985)[14] Fellow of the Royal Society of Canada Medlem av American Physical Society Companion av Kanadaorden Royal Society Bakerian Medal
Redigera Wikidata

Gerhard Herzberg,^[15] född 25 december 1904 i Hamburg, Tyskland, död 3 mars 1999 i Ottawa, Ontario, Kanada, var en tysk-kanadensisk kemist och fysiker verksam som forskare i Ottawa, Kanada.

År 1971 erhöll han Nobelpriset i kemi främst för sina undersökningar av de fria radikalerna.^[16] Han invaldes 1981 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Herzberg var son till Albin H. Herzberg och Ella Biber.^[17]Han hade en äldre bror, Walter, som föddes i januari 1904.^[18] Herzberg började förskolan sent, efter att ha varit sjuk i mässling.^[19] Gerhard och hans familj var ateister och höll detta faktum dolt.^[18] Hans far dog 1914, vid 43 års ålder, efter att ha lidit av ödem och komplikationer på grund av ett tidigare hjärtfel. Herzberg utexaminerades från förskolan kort efter sin fars död.^[20]

Inledningsvis övervägde Herzberg en karriär inom astronomi, men hans ansökan till Hamburg Observatory återvände och rådde honom att inte fortsätta en karriär inom området utan privat ekonomiskt stöd.^[21] Efter att ha avslutat gymnasiet vid Gelehrtenschule des Johanneums fortsatte Herzberg sin utbildning vid Darmstadt University of Technology med hjälp av ett privat stipendium^[21][22][23] och tog teknologie doktorsexamen under handledning av Hans Rau 1928.^[21]

Herzbergs huvudsakliga arbete rörde sig inom atom- och molekylär spektroskopi. Han är välkänd för att använda dessa tekniker som bestämmer strukturerna hos diatomiska och polyatomiska molekyler, inklusive fria radikaler som är svåra att undersöka på något annat sätt, och för kemisk analys av astronomiska objekt.

Hans karriär inom vetenskapligt arbete kan sammanfattas med

• 1928–1930 Postdoktoralt arbete vid University of Göttingen och Bristol University under James Franck, Max Born, John Lennard-Jones
• 1930 Darmstadt Tekniska högskola: Privatdozent (föreläsare) och senior assistent i fysik
• 1935 Gästprofessor, University of Saskatchewan (Saskatoon, Kanada)
• 1936–1945 Professor i fysik, University of Saskatchewan
• 1939 Ledamot av Royal Society of Canada
• 1945–1948 Professor i spektroskopi, Yerkes Observatory, University of Chicago (Chicago, USA)
• 1948 Direktör för avdelningen för ren fysik, Kanadas nationella forskningsråd
• 1951 Ledamot av Royal Society of London^[24]
• 1957–1963 Vice ordförande för Internationella unionen för ren och tillämpad fysik
• 1956–1957 Ordförande för Canadian Association of Physicists
• 1960 ger Bakerianföreläsning vid Royal Society of London^[24]
• 1966–1967 Ordförande för Royal Society of Canada
• 1968 Medlem av Kanadensiska Orden^[24]
• 1968 George Fisher Baker gästföreläsare i kemi vid Cornell University (Ithaca, USA)
• 1969 Tilldelad Willard Gibbs-priset
• 1969 Status som framstående forskare vid den rekombinerade avdelningen för fysik, vid National Research Council of Canada
• 1970 Föreläsare av Chemical Society of London, mottar Faraday-medaljen
• 1971 Nobelpriset i kemi "för hans bidrag till kunskapen om molekylers elektroniska struktur och geometri, särskilt fria radikaler"^[25][24]
• 1971 Royal Medal från Royal Society of London^[24]
• 1973-1980 Kansler vid Carleton University (Ottawa, Ontario, Kanada)
• 1981 Grundande medlem av Världskulturrådet.^[26]
• 1992 Insvuren i drottningens riksråd för Kanada^[24]

Herzberg författade några klassiska verk inom spektroskopi, bland annat Atomic Spectra och Atomic Structure och det encyklopediska fyravolymsarbetet: Molecular Spectra and Molecular Structure, som ofta kallas spektroskopins bibel.^[18] De tre volymerna om molekylärt spektra och molekylär struktur återutgavs av Krieger 1989, inklusive omfattande nya fotnoter av Herzberg. Volym IV i serien, "Constants of diatomic molecules" är ett rent referensverk, ett kompendium om kända spektroskopiska konstanter (och därmed en bibliografi av molekylär spektroskopi) av diatomiska molekyler fram till 1978.

• Atomic Spectra and Atomic Structure. (Dover Books, New York, 2010, ISBN 0-486-60115-3)
• The spectra and structures of simple free radicals: An introduction to molecular spectroscopy. (Dover Books, New York, 1971, ISBN 0-486-65821-X).
• Molecular Spectra and Molecular Structure: I. Spectra of Diatomic Molecules. (Krieger, 1989, ISBN 0-89464-268-5)
• Molecular Spectra and Molecular Structure: II. Infrared and Raman Spectra of Polyatomic Molecules. (Krieger, 1989, ISBN 0-89464-269-3)
• Molecular Spectra and Molecular Structure: III. Electronic Spectra and Electronic Structure of Polyatomic Molecules. (Krieger, 1989, ISBN 0-89464-270-7)
• Molecular Spectra and Molecular Structure IV. Constants of Diatomic Molecules, K. P. Huber and G. Herzberg, (Van nostrand Reinhold company, New York, 1979, ISBN 0-442-23394-9).

• Fellow of the Royal Society, 15 mars 1951
• Henry Marshall Tory-medaljen, 1953^[7]
• Centenary Prize från Royal Society of Chemistry, 1958
• Bakerföreläsningen, 1960
• Frederic Ives-medaljen, 1964^[8]
• Willard Gibbs-priset, 1969^[9]
• Faraday Lectureship Prize, 1970
• Nobelpriset i kemi, 1971^[10][11]
• Linus Pauling Award, 1971^[12]
• Royal Medal, 1971
• Chemical Institute of Canada Medal, 1972
• Hedersdoktor vid Lavaluniversitetet, 1979^[13]
• Earle K. Plyler-priset för molekylär spektroskopi, 1985^[14]
• Fellow of the Royal Society of Canada
• Medlem av American Physical Society
•  Companion av Kanadaorden
• Royal Society Bakerian Medal

[Redigera Wikidata]

Herzbergs viktigaste utmärkelse var Nobelpriset i kemi 1971^[16] och under presentationstalet noterades det att Herzberg vid tidpunkten för utmärkelsen "allmänt ansågs vara världens främsta molekylärspektroskopist".^[27]

Herzberg hedrades med medlemskap eller stipendier av ett mycket stort antal vetenskapliga sällskap, fick många utmärkelser och hedersbetygelser i olika länder. NSERC Gerhard Herzberg Canada Gold Medal for Science and Engineering, Kanadas högsta forskningspris, inrättades till hans ära år 2000. Canadian Association of Physicists har också ett årligt pris som fått namn till hans ära. Herzbergs institut för astrofysik är uppkallat efter honom. Han blev medlem av International Academy of Quantum Molecular Science. Asteroiden 3316 Herzberg är uppkallad efter honom. 1964 tilldelades han Frederic Ives-medaljen av OSA. Vid Carleton University finns en byggnad som tillhör fysik- och matematik-/statistikavdelningarna uppkallad efter honom, Herzberg Laboratories. Herzberg valdes till ledamot av Royal Society (FRS) 1951.^[15][28]

Huvudbyggnaden på John Abbott College i Montreal är uppkallad efter honom. Carleton University döpte Herzberg Laboratories byggnad efter honom. En offentlig park i College Park-området i Saskatoon bär också hans namn.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Gerhard Herzberg, 20 november 2021.

• Bra Böckers lexikon, 1975
• Stoicheff, Boris (2002). Gerhard Herzberg : an illustrious life in science. Ottawa: NRC Press. ISBN 9780660187570 

• Devorkin, David H. (2000). ”Obituary: Gerhard Herzberg, 1904-1999”. Bulletin of the American Astronomical Society 32 (4): sid. 1669–1670. Bibcode: 2000BAAS...32.1669D. 
• Herschbach, Dudley (22 April 1999). ”Obituary: Gerhard Herzberg (1904-99)”. Nature 398 (6729): sid. 670. doi:10.1038/19436. Bibcode: 1999Natur.398..670H. 

• Wikimedia Commons har media som rör Gerhard Herzberg.
  Bilder & media
• Nobelprize.org, Nobelpriset i kemi 1971
• Nobelprize.org, Gerhard Herzberg - biografi
• Science.ca profile
• Canadian Science and Technology Museum Hall of Fame
• Encyclopædia Britannica entry

Nobelpristagare i kemi 1901–1925 van ’t Hoff (1901) · Fischer (1902) · Arrhenius (1903) · Ramsay (1904) · von Baeyer (1905) · Moissan (1906) · Buchner (1907) · Rutherford (1908) · Ostwald (1909) · Wallach (1910) · Curie (1911) · Grignard, Sabatier (1912) · Werner (1913) · Richards (1914) · Willstätter (1915) · Inga priser udelades 1916–1917. · Haber (1918) · Inget pris utdelades 1919. · Nernst (1920) · Soddy (1921) · Aston (1922) · Pregl (1923) · Inget pris utdelades 1924. · Zsigmondy (1925) 1926–1950 Svedberg (1926) · Wieland (1927) · Windaus (1928) · Harden, von Euler-Chelpin (1929) · Fischer (1930) · Bosch, Bergius (1931) · Langmuir (1932) · Inget pris utdelades 1933. · Urey (1934) · Joliot, Joliot-Curie (1935) · Debye (1936) · Haworth, Karrer (1937) · Kuhn (1938) · Butenandt, Ruzicka (1939) · Inga priser udelades 1940–1942. · de Hevesy (1943) · Hahn (1944) · Virtanen (1945) · Sumner, Northrop, Stanley (1946) · Robinson (1947) · Tiselius (1948) · Giauque (1949) · Diels, Alder (1950) 1951–1975 McMillan, Seaborg (1951) · Martin, Synge (1952) · Staudinger (1953) · Pauling (1954) · du Vigneaud (1955) · Hinshelwood, Semjonov (1956) · Todd (1957) · Sanger (1958) · Heyrovsky (1959) · Libby (1960) · Calvin (1961) · Perutz, Kendrew (1962) · Ziegler, Natta (1963) · Hodgkin (1964) · Woodward (1965) · Mulliken (1966) · Eigen, Norrish, Porter (1967) · Onsager (1968) · Barton, Hassel (1969) · Leloir (1970) · Herzberg (1971) · Anfinsen, Moore, Stein (1972) · Fischer, Wilkinson (1973) · Flory (1974) · Cornforth, Prelog (1975) 1976–2000 Lipscomb (1976) · Prigogine (1977) · Mitchell (1978) · Brown, Wittig (1979) · Berg, Gilbert, Sanger (1980) · Fukui, Hoffmann (1981) · Klug (1982) · Taube (1983) · Merrifield (1984) · Hauptman, Karle (1985) · Herschbach, Lee, Polanyi (1986) · Cram, Lehn, Pedersen (1987) · Deisenhofer, Huber, Michel (1988) · Altman, Cech (1989) · Corey (1990) · Ernst (1991) · Marcus (1992) · Mullis, Smith (1993) · Olah (1994) · Crutzen, Molina, Rowland (1995) · Curl, Kroto, Smalley (1996) · Boyer, Walker, Skou (1997) · Kohn, Pople (1998) · Zewali (1999) · Heeger, MacDiarmid, Shirakawa (2000) Från 2001 Knowles, Noyori, Sharpless (2001) · Fenn, Tanaka, Wüthrich (2002) · Agre, MacKinnon (2003) · Ciechanover, Hershko, Rose (2004) · Chauvin, Grubbs, Schrock (2005) · Kornberg (2006) · Ertl (2007) · Shimomura, Chalfie, Tsien (2008) · Ramakrishnan, Steitz, Yonath (2009) · Heck, Negishi, Suzuki (2010) · Shechtman (2011) · Kobilka, Lefkowitz (2012) · Karplus, Levitt, Wershel (2013) · Betzig, Hell, Moerner (2014) · Lindahl, Modrich, Sancar (2015) · Sauvage, Stoddart, Feringa (2016) · Dubochet, Frank, Henderson (2017) · Arnold, Smith, Winter (2018) · Goodenough, Whittingham, Yoshino (2019) · Charpentier, Doudna (2020) · List, MacMillan (2021) · Bertozzi, Meldal, Sharpless (2022) · Brus, Bawendi, Ekimov (2023) · Baker, Hassabis, Jumper (2024)