Gerardus Mercator
Gerardus Mercator | |
Kopparstick av Frans Hogenberg (1574). | |
Lokalt namn | Gerhard de Kremer |
---|---|
Född | Gérard de Crémère 5 mars 1512 Rupelmonde, Flandern |
Död | 2 december 1594 (82 år) Duisburg |
Begravd | Church of Our Saviour[1] kartor |
Vistelseort | Duisburg (1555–94) |
Nationalitet | Nederländsk |
Medborgare i | Habsburgska Nederländerna |
Utbildad vid | Leuvens gamla universitet, [2] Det gemensamma livets bröder, [2] |
Sysselsättning | Kartograf |
Befattning | |
Kosmograf, Hertugdømmet Kleve (1564–)[2] | |
Arbetsgivare | Leuvens gamla universitet (1534–1552)[2] |
Känd för | Mercators projektion |
Noterbara verk | Mercators projektion |
Gift med | Barbara Schellekens (g. 1536–1585, döden)[2] Gertrude Vierlings (g. 1589–1594, döden)[3] |
Barn | Arnold Mercator (f. 1537) Bartholomäus Mercator (f. 1540) Rumold Mercator (f. 1545) |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Gerardus Mercator (eg. Gerhard de Kremer;[4] namnet Kremer betyder "handlare", vilket på latin blir Mercator), född 5 mars 1512, död 2 december 1594, var en nederländsk kartograf. Mercator har gett namn åt Mercator-projektionen, en projektion som han också tog fram. Den är en vinkelkorrekt (men inte ytkorrekt) projektion vilket ger stor användbarhet som sjökort. Hans kartsamling med avbildningen av titanen Atlas gav upphov till beteckning på en kartbok.[5]
Mercator intar en framskjuten plats i geografins och kartografins historia. I sin syn på jordmagnetismen stod han långt före sin tid och inom kartografin var han banbrytande. Han var 1500-talets mest betydande kartograf[4].
Biografi
Födelse och uppväxt
Mercator föddes som Gérard de Crémère i den flamländska staden Rupelmonde (i dagens Belgien), av föräldrar från Gangelt i hertigdömet Jülich. "Mercator" är den latiniserade formen av hans namn. Det betyder "köpman". Efter hans fars död år 1526 utbildades Mercator i 's-Hertogenbosch av bland andra den kände humanisten Macropedius.
Mercator inskrevs 1530 vid Universitetet i Leuven, där han bland annat studerade matematik och filosofi.[4] Han mottog en mastergrad två år senare.[6] Mercator började snart främst ägna sig åt tillverkning av vetenskapliga instrument, jord- och himmelsglober samt åt kartritning och kartors utförande i kopparstick. Trots Mercators rykte som kartograf, kom hans huvudsakliga inkomstkälla från hans hantverksskickligt tillverkade matematiska instrument. I Leuven arbetade han med Gemma Frisius och Gaspar Myrica 1535 till 1536 med att konstruera en jordglob. Mercators roll i projektet var i första hand som skicklig gravör i mässing, inte som kartograf. Mercators första kartografiska verk var en karta över Palestina från 1537[4].
De viktigaste av hans arbeten från denna tid var följande:
- en världskarta i Stab-Werners projektion (1538)
- en skrift, där han framhåller företrädet hos den latinska bokstavsskriften gentemot den dittills brukliga frakturskriften (1540)
- en karta över Flandern i skalan 1:166 000, en av de äldsta topografiska kartorna (1540)
- en jordglob, där för första gången namnet Amerika hänförs till hela världsdelen (1541)
Flytt till Duisburg
Till följd av främst konfessionella skäl anklagades Mercator år 1544 för kätteri. Anledningen var Mercators protestantiska sympatier och misstankar angående hans återkommande resor. Han hölls därefter flera månader i häkte. Efter ryktet att ett nytt universitet skulle inrättas i Duisburg flyttade han dit år 1552[4][6]. Regenten där, hertigen av Jülich och Kleve, utnämnde honom till "kosmograf". I Duisburg utvecklade han en omfattande geografisk och kartografisk verksamhet intill sin död. Han skapade ett kartografiskt institut, rikt försett med böcker, som gjorde det möjligt för honom att avfatta sina för den tiden förvånansvärt korrekta kartor. Två skäl till kartornas kvalitet var Mercators vetenskapliga ansats och hans kritiska granskning av källorna. Kartorna tecknades, graverades och trycktes av honom själv.
De mest berömda av dessa kartor är en karta över Europa (1554), ett klassiskt mönster för sammanställning av olikartat kartmaterial. Dessutom producerades 1569[4] Nova et aucta orbis terræ descriptio ad usum navigantium emendate accommodata, hans berömda världskarta i fyra blad. Denna utfördes i den projektion som framför andra bär hans namn, och kartan är det första sjökortet med utdraget gradnät.
Begreppet atlas och senare år
Mercator myntade ordet atlas för att beskriva en samling av kartor.[4] Han uppmuntrade även Abraham Ortelius i att sammanställa den första moderna världsatlasen -Theatrum Orbis Terrarum- år 1570. Mercator skapade även en egen atlas i ett antal delar, varav den första publicerades år 1578. En utgör en oöverträffad reproduktion av Klaudios Ptolemaios karta i 27 blad, utförd i kopparstick jämte latinsk text (1578); Atlas sive cosmographia meditationes de fabrica mundi et fabricata figura Kartor över Frankrike, Tyskland och Nederländerna tillkom år 1585 och över i Balkan och Grekland år 1588.
Mercator utarbetade en teknik för att producera jordglober - himmelska såväl som markbundna - genom metoder för relativ massproduktion. Vid den tiden var globtillverkning mycket mödosam eftersom de producerades med hjälp av gravyr på en sfär av trä eller förgylld mässing. Mercator skapade gjutna jordglober av papier-maché på en träram och klippte dem längs med ekvatorn. När de väl monterats samman täcktes globerna med gesso, en vit blandning av bland annat tunn gips. Mercator graverade och tryckte därefter uppsättningar av världens kartor på tolv avsmalnande kilar, med böjda kanter som minskade mot polerna. Dessa tolv kilar skars ut och tillämpades på jordklotet. Cirkulärt graverade lock avslutade globen vid polerna. Därefter handmålades globen med akvarellfärg och de monterades i en träställning med kalibrerade mässingsringar som horisontringar. Tjugo-två sådana Mercator- jordglober har bevarats.
Efter flytten till Duisburg lämnade Mercator aldrig staden. Han dog där 1594 som en respekterad och förmögen medborgare. Han är begravd i stadens största kyrka, Saint Salvatorus. År 1595 utgavs en postum samling med landkartor över hela världen, med titeln Atlas. Dessa kartor publicerades av Mercators son Rumold Mercator.[6]
Familj
1536 gifte sig Mercator med Barbara Schellekens. Året därpå födde hon parets första barn, sonen Arnold och totalt fick de sex barn (tre pojkar och tre flickor). Alla tre sönerna kom att bli kartografer även de, och Rumold (yngst, ca 1541–1600) var faderns representant i England och såg till att 1595 ge ut den första kompletta utgåvan av Mercators världsatlas.[6]
Eftermäle och betydelse
Utställningar av hans verk kan ses i Mercators skattkammare, som ligger i Duisburg. Fler utställningar om Mercators liv och verk finns på Mercatormuseet i Sint-Niklaas i Belgien.
Nedslagskratern Mercator på månen och asteroiden 4798 Mercator är uppkallade efter honom.[7][8]
Mercators projektion
Mercator-projektionen är en vinkelkorrekt projektion som uppfanns av Mercator. Projektionen bevarar riktningar korrekt. I projektionen - som växer mot polerna - är skeppets kurslinje, loxodromen, rätlinjig liksom meridianer och paralleller, vilka skär varandra vinkelrätt. Kartbilden är därmed vinkelriktig eller konturriktig.
Den är mycket vanlig, exempelvis på världskartor. Eftersom en kompasskurs mellan två punkter på kartor av detta slag bildar en rät linje används de ofta för sjökort. Metoden för projektionen kan beskrivas på följande sätt: Om en cylinder antas omsluta en sfär avbildas en punkt på sfären på cylinderytan (kartan) där sfärens förlängda radie (den radie som svarar mot punkten på sfären) skär cylinderytan. Mercators projektion är alltså en cylinderprojektion.
Utvecklandet av Mercators projektion representerade ett betydelsefullt genombrott i 1500-talets kartografi. Projektionen var dock långt före sin tid, eftersom de rådande navigerings- och lantmäteriteknikerna ännu inte var kompatibla med dess användande för navigering.
Verk
Glober
- Medarbetare för Gemma Frisius jordglob
- En jordglob från 1541 med 41 cm diameter och loxodromer
- En himmelsglob från 1541 med 41 cm diameter
Kartor
- Amplissima Terrae Sanctae descriptio ad utriusque Testamenti intelligentiam en väggkarta över De heliga landen i sex blad från 1537.
- En väggkarta över Flandern i nio blad från 1540.
- En världskarta i hjärtformad projektion över de norra och södra halvkloten.
Från Duisburg-perioden är endast fyra väggkartor kända:
- Europæ descriptio, en väggkarta över Europa från 1554 i 15 blad (159 × 132 cm). Med uppkomsten av denna karta hade i stort sett den föråldrade, ptolemaiska världsbilden åtgärdats helt. Relationerna mellan de europeiska länderna visas för första gången på rätt sätt. Under ett sekel utgjorde Mercators karta standardkartan över Europa. Kartan reviderades 1572.
- En karta över Lothringen år 1563-1564.
- Anglia, Scotia et Hibernia nova descriptio, en väggkarta över de brittiska öarna i åtta blad från 1564.
- Nova et aucta orbis terræ descriptio ad usum navigantium emendate accomodata, 1569, en stor världskarta i 21 blad med en total storlek på 134×212 cm. Denna sista kartan kan med rätta kallas Mercators mästerverk. Det är den första kartan i världen som använder en vinkelriktig projektion.
Galleri
- Jordglob (1541), på uppdrag av Nicolas Perrenot de Granvelle
- Världskartan från 1569
- Afrika (1595)
- Arktis (1595)
- Nederländerna (publicerad ca 1606)
- Osmanska riket (1606)
- Sydamerika (1606)
- Arktis (1606)
- Zeeland (publicerad ca 1613)
- Krim och omgivande områden (1613)
- Jamaica (1631)
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Mercator, Gerardus, 1904–1926.
- ^ Find a Grave, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
- ^ s. 90, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Wennström, Hans-Fredrik: Gerardus Mercator i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 7 juni 2015.
- ^ Henrikson, Alf (1958). Antikens historier. Stockholm: Bonniers. sid. 220. ISBN 91-0-046026-5
- ^ [a b c d e] Monmonier, Mark (2004): "Rhumb Lines and Map Wars". uchicago.edu. Läst 18 juni 2015. (engelska)
- ^ ”Mercator on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/3873. Läst 2 september 2023.
- ^ ”Minor Planet Center 4798 Mercator” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4798. Läst 2 september 2023.
Vidare läsning
- Crane, Nicholas (2003). Mercator: the man who mapped the planet, London: Phoenix. ISBN 075381692X
- Andrew Taylor (2004). The World of Gerard Mercator: The Mapmaker Who Revolutionized Geography, New York: Frank R Walker Co. ISBN 978-0-8027-1377-3
Externa länkar
Om Mercator
- Gerardus Mercator 1512–1594 – biografi över Gerardus Mercator
- Mercator ville fånga världen – biografi på svenska från Tvärsnitt, vetenskapsrådet
Verk
- Turning the Pages - Mercators Atlas i Flash-format – från British Library
- Mercator Globes Online Exhibit – från Harvard Map Collection
- Mercator's Atlas
Utställningar
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Der Kartograf und Globenhersteller Gerhard Mercator im Alter von 62 Jahren; Kupferstich von Frans Hogenberg. Translation of the text from the Octavo edition Great thanks are owed to the Pelusian (ie Ptolemaic) charts, and great thanks to you, Mercator, for having at last surpassed that ancient labor, and for having shown new stretches of the earth and sea, and the great, all-containing heavens. By J. Vivian. Gerardus Mercator of Rupelmonde at the age of 62—Frans Hogen-burg made this portrait out of affection for him. 1574.
America meridionalis size: 35,8 x 49,5 cm
Signature of Gerardus Mercator (1512–1594) from Narrative and Critical History of America, Volume 4, 1883, page 371
Europa ad magnae Europae ... photoshopped
Map of the Netherlands; title: Belgii inferioris descriptio emendata cum circumiacentium regionum confinijs; size 37 x 46,5 cm
This is the second edition of Gerard Mercator's map of the North Pole or Arctic, one of the great cartographer's most interesting and important maps. Mercator's Arctic projection has its roots in his magnificent 1569 wall map of the world in which Mercator first introduces his revolutionary projection. As regards the Arctic, the difficulty with the Mercator Projection is that to accurately depict the Polar Regions, his map would have to be infinitely tall. Mercator compensated for this by included a polar projection, very similar to the map shown here, in the lower-left hand corner of his great map. This may rightly be considered to be the world's first specific map of the north pole. Mercator later reissued this map in an expanded format for his 1595 atlas. Following a number of important expeditions to the Arctic in subsequent 10 years, Mercator's successor Jodocus Hondius reissued the original 1595 map with a number of revolutionary and highly significant changes. Our survey of this map must naturally being with the North Pole itself which Mercator envisions as a large black rock, the Rupes Nigra , surrounded by a great whirlpool into which four powerful rapid rivers flow. These rivers divide a massive continent sized landmass into four distinct islands or countries. When the English polymath John Dee wrote to Mercator asking about his sources for this map, Mercator returned the following letter which survives in his own hand: In the midst of the four countries is a Whirl-pool, into which there empty these four indrawing Seas which divide the North. And the water rushes round and descends into the Earth just as if one were pouring it through a filter funnel. It is four degrees wide on every side of the Pole, that is to say eight degrees altogether. Except that right under the Pole there lies a bare Rock in the midst of the Sea. Its circumference is almost 33 French miles, and it is all of magnetic Stone (…) This is word for word everything that I copied out of this author years ago. The author that Mercator refers to is generally believed be Jocobus Cnoyen van Herzogenbusch who is himself referencing an enigmatic lost work, the Inventio Fortunata. Little is known of the Inventio Fortunata (Fortunate Discoveries) save that it was composed in the 14th century and was a well known resource for cartographers of the 15th and 16th centuries. The author of this work is a figure of considerable mystery and arguments have been made that he is Nicholas of Lynn, Thomas Kingsbury, or Hugh of Ireland. The work tells of a Minorite monk from Oxford who traveled extensively in northern lands, including Iceland, Greenland, Norway, and possibly even Labrador. The Inventio Fortunata also itself references a far older and similarly lost work, the Gestae Arthuri , which adds a new chapter to the legend of King Author, citing that his warriors conquered Iceland, Greenland, the Faroes, and parts of Norway. Regardless of the attribution of Mercator's sources, the idea of the Arctic being divided into four lands surrounding a black magnetic rock was, even in the 16th century, not new. Variants on the magnetic rock them, the Rupes Nigra , can be found in such esteemed references such as the texts of Ptolemy, which identifies sever such. The presence of such a magnetic mountain at the extreme north may have seemed a natural connection for scholars attempting to explain the wonders of the compass. Curiously, though referencing the Inventio Fortunata with regard to the presence of the Rupes Nigra at the Arctic Pole, Mercator does not ascribe to it any magnetic property.
Författare/Upphovsman: HOBOPOCC, Licens: CC BY-SA 3.0
Decorative coloured copper engraving map by Mercator,
French edition, 1613-16 A.D.
Map of the Black Sea - Crimea - Ukraine - Russia "Taurica Chersonesus. Nostra aetate Pruccopsca et Gazara dictur."
Cartographer Gerard Mercator (1512-1594) Mercator was a Flemish cartographer. He was born in Rupelmonde in East Flanders in the Holy Roman Empire of the German Nation to parents from Gangelt in the Duchy of Jülich (modern Germany). Since 1552 he lived in Duisburg. He is remembered for the Mercator.
Size Leaf app.: 45.8 x 54.2 cm
Map app.: 31.0 x 39.8 cmFörfattare/Upphovsman: J. Hondius, misattributed to Gerardus Mercator, Licens: CC BY 3.0
"Iaponia", map of Japan by J. Hondius from an original by A. Ortellius, misattributed to Gerardus Mercator.
Författare/Upphovsman: Paul Hermans, Licens: CC BY-SA 3.0
World Globe by Gerardus Mercator - made in 1541 in Leuven (Louvain) Belgium - globe in the Mercator museum in Sint-Niklaas Belgium - own work by Paul Hermans -
Map of the Turkish Empire, from the Mercator "Atlas" Published by Jodocus Hondius Amsterdam, 1606
Fragment showing Jamaica from a map of Cuba (with inset plan of Havana), Puerto Rico, Jamaica, Hispaniola and S Margarita Island (off the coast of Venezuela) in the first Cloppenburgh edition of the large-format Mercator-Hondius Atlas Minor, published in Amsterdam, 1630.
Map of the Dutch provence 'Zeeland' title: Zelandia Comitatus; size: 34 x 48 cm
Carta do Mundo de Mercator (1569)
- Title
Africa : ex magna orbis terre descriptione Gerardi Mercatoris desumpta; studio & industria G.M. Iuniori
- Description
Mercator's 1595 map of the Arctic. Mercator, Gerhard, 1512-1594.
"Septentrionalium Terrarum descriptio" [1595]. First state, from his posthumously published atlas, Atlantis pars altera.Mercator: Septentrionalium Terrarum descriptio. A map of the North Pole.
Mercator 1569 world map composite of all 18 sheets
Planisphere made by Rumold Mercator, 1587