George Chrystal
| George Chrystal | |
 | |
| Född | 8 mars 1851[1][2] Oldmeldrum[2], Storbritannien |
|---|---|
| Död | 3 november 1911[1][2] (60 år) Edinburgh[2] |
| Begravd | Foveran Parish Church[3] kartor |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | Aberdeens universitet Peterhouse Universitetet i Cambridge[4] |
| Sysselsättning | Matematiker[2], universitetslärare[2] |
| Befattning | |
| Regius Professor of Mathematics (1877–1879) | |
| Arbetsgivare | Saint Andrews-universitetet Edinburghs universitet |
| Barn | George Chrystal (f. 1880) |
| Utmärkelser | |
| Smith's Prize (1875) Keithmedaljen (1879) Royal Medal (1911) Medlem av Royal Society of Edinburgh | |
| Redigera Wikidata | |
George Chrystal, född 8 mars 1851 i Old Meldrum, Skottland, död 3 november 1911 i Edinburgh, var en skotsk matematiker och elev till James Clerk Maxwell.[5] Han utnämndes till innehavare av Regius-professuren i matematik vid University of St. Andrews 1877, och flyttade 1879 till professuren i matematik vid University of Edinburgh. Han är framför allt ihågkommen för sina böcker om algebra och hans studier av seicher (vågmönster i stora inre vattendrag) som gav honom en guldmedalj från Royal Society of London som bekräftades strax efter hans död.[6]
Biografi
Chrystal var son till Margaret (född Burr) och William Chrystal, en rik bonde och spannmålshandlare.[7]
Han utbildades vid Aberdeen Grammar School och University of Aberdeen. År 1872 flyttade han för att studera under James Clerk Maxwell vid Peterhouse, Cambridge. Han tog examen Second Wrangler 1875, tillsammans med William Burnside, och valdes till stipendiat av Corpus Christi.[8]
Chrystal gifte sig 1879 med Margaret Anne Balfour (1851-1903), som dog före honom. De hade fyra söner och två döttrar.
Senare i livet var han bosatt på 5 Belgrave Crescent i västra Edinburgh.[9] Han blev sjuk 1909 och sjukdomen förvärrades tidigt 1911, vilket ledde till att universitetet beviljade honom tjänstledighet från april samma år. En arbetsfri sommar förbättrade honom dock inte[10] och han dog den 3 november 1911[11] i sitt hem i Edinburgh.
Karriär och vetenskapligt arbete
Chrystal utnämndes till Regius Chair of Mathematics vid University of St Andrews 1877 och sedan 1879 till professor i matematik vid University of Edinburgh. År 1911 tilldelades han Royal Medal av Royal Society för sina undersökningar av ytsvängningar av skotska sjöar.[12] Han bidrog till utarbetandet av Universities (Scotland) Act 1889 och var en av grundarna av Edinburgh Mathematical Society.
Chrystal valdes till stipendiat i Royal Society of Edinburgh 1880, hans förslagsställare var James Clerk Maxwell. Han tilldelades Sällskapets Keithmedalj 1879-1881 och deras Gunning Victoria Jubilee Prize för perioden 1904-1908. Han var vice ordförande i sällskapet 1895–1901 och generalsekreterare 1901–1911,[7] och krediteras för att ha initierat föreningens flytt från the Mound till George Street.[13][14]
Bibliografi i urval
- Chrystal, George (May 1999). Algebra: An Elementary Text-Book for the Higher Classes of Secondary Schools and for Colleges. (Volumes I & II) (7). American Mathematical Society. ISBN 978-0-8218-1931-9. (Out of copyright: 1900 and subsequent editions are available in reprint or online.)
- Three articles within the 1911 edition of Encyclopædia Britannica: Pascal, Blaise; Perpetual Motion; and Riemann, Georg Friedrich Bernhard.
Utmärkelser och hedersbetygelser
- Smith's Prize, 1875
- Keithmedaljen, 1879
- Royal Medal, 1911
- Medlem av Royal Society of Edinburgh
Han utnämndes till hedersdoktor vid University of Aberdeen 1887 och University of Glasgow 1911.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, George Chrystal, 6 juni 2022.
Noter
- ^ [a b] SNAC, George Chrystal, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 3 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
- ^ Knott, C. G. (9 Nov 1911). ”obit. Prof. George Chrystal”. Nature 88 (2193): sid. 47–49. doi:.
- ^ ”Chrystal biography”. www-history.mcs.st-and.ac.uk. http://www-history.mcs.st-and.ac.uk/Biographies/Chrystal.html.
- ^ [a b] C D Waterston (July 2006). ”Former Fellows of The Royal Society of Edinburgh, 1783–2002: Part 1 (A–J)”. Former Fellows of The Royal Society of Edinburgh, 1783–2002: Part 1 (A–J). Royal Society of Edinburgh. https://www.royalsoced.org.uk/cms/files/fellows/biographical_index/fells_indexp1.pdf. Arkiverad 24 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130124115814/http://www.royalsoced.org.uk/cms/files/fellows/biographical_index/fells_indexp1.pdf. Läst 24 juni 2022.
- ^ "Chrystal, George (CHRL871G)". A Cambridge Alumni Database. University of Cambridge.
- ^ Edinburgh and Leith Post Office Directory 1890-1
- ^ Obituary of George Chrystal: The Scotsman, 4 November 1911
- ^ ”Home - Archives Hub”. Home - Archives Hub. http://archiveshub.ac.uk/data/gb237-coll-172.pdf.
- ^ Chisholm, Hugh, ed. (1922). "Chrystal, George" . Encyclopædia Britannica (12th ed.). London & New York: The Encyclopædia Britannica Company.
- ^ Obituary of George Chrystal:The Times, 4 November 1911
- ^ ”Chrystal and the RSE”. Chrystal and the RSE. http://www-history.mcs.st-and.ac.uk/HistTopics/Chrystal_RSE.html.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör George Chrystal.- Algebra: An Elementary Text-Book for the Higher Classes of Secondary Schools and for Colleges. Volume I, Volume II
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Författare/Upphovsman: Stephencdickson, Licens: CC BY-SA 4.0
5 Belgrave Crescent, Edinburgh