Georg Woitzig

Georg Woitzig
Född
Schlesien
Död1706
Stockholm
Medborgare iSverige
SysselsättningMusiker, klavikordbyggare[1], orgelbyggare[1]
Redigera Wikidata

Georg Woitzig, även Göran Woitsius, född i Schlesien, Tyskland, död 1706 i Stockholm, var en orgelbyggare och instrumentmakare. Utförde för det mesta ombyggnationer och reparationer. Woytzig tillhörde den nordtyska traditionen inom klavikordbyggeri.

Woitzig var en orgelbyggare och instrumentmakare från Liegnitz i Schlesien, död cirka 1700 i Stockholm, hade från omkring 1680 en verkstad i Stockholm, Sverige. Hans största arbete var ombyggnationen av orgeln i Stockholms Storkyrka åren 1690–1698.

Woitzigs sigill bestod av tre orgelpipor.

Biografi

Woitzig var orgelbyggare och klaverbyggare i Stockholm. Han hade tyskt ursprung och var från omkring 1680 verksam i mellersta Sverige. Han utförde mest reparationer men tros också ha byggt egna orgelverk.

Instrument

Orglar

Byggda orglar av Woitzig.

ÅrUrsprunglig kyrkaStiftBildManualerPedalStämmorBevarad orgel/fasadÖvrigt
1696Sankt Olofs kyrkaPositivet skänktes till kyrkan av handelsmannen Jacob Stegler.[2] Orgeln reparerades 1700 av orgelbyggaren Niclas Bruce.[3] Orgeln reparerades 1701 av orgelbyggaren Niclas Groth.[4]
1697Jäders kyrkaVästerås8Nej/JaOrgeln utökades 1744 av Daniel Stråhle till 10 stämmor. Orgeln flyttades 1866 till Stenkvista kyrka och sattes upp där av Anders Petter Halld'n, Munktorp. En ny orgel byggdes 1904 av E A Setterquist & Son, Örebro. Woitzig fasad finns bevarad i Stenkvista kyrka.[5]

Reparationer och ombyggnationer

Dessa orglar är ombyggda eller renoverade av Woitzig.

ÅrUrsprunglig kyrkaStiftBildManualerPedalStämmorBevarad orgel/fasadÖvrigt
1681Uppsala domkyrkaUppsala2Självständig23Nej/NejWoitzig reparerade orgeln 1681. Orgeln var byggd 1637–1638 av Anders Bruse, Linköping. Orgeln förstördes vid kyrkans brand 1702.[6]
1683Maria Magdalena kyrkaSträngnäsReparation.
1684Säters kyrka, DalarnaVästeråsWoitzig reparerade orgeln 1684.[7]
1685Hedemora kyrkaVästeråsWoitzig flyttade bak orgeln i kyrkan 1685.[7]
1690–1698Stockholms StorkyrkaUppsala3Självständig45 (12+12+9+11)1690 inventeras orgeln av organist i kyrkan Lüdert Dijkman och domkyrkoorganisten i Uppsala, Christian Zellinger. Orgeln anses vara gammal och förfallen och orgelbyggare tillkallas. I juni 1690 har orgelbyggaren Woitzig gjort ett förslag på ombyggnation och reparation av orgeln för 8129 daler kopparmynt. Förslaget börjar 1690 och 1692 börjar man att utöka bygget flera gånger. 1696 stals 143 pipor från orgeln. Arbetet var färdigt 1698 och orgeln provades den 20 maj av organisterna Reinhold de Croll och Martin Decker den yngre. Den nya ombyggnationen av orgel gjorde att orgel fick 45 stämmor jämte tidigare 51 (30 av de tidigare stämmorna återanvändes). Nya manualklaviatur, väderlådor, speltraktur och registertraktur sattes in. Orgelns bröstverk flyttas upp som öververk. Pedaltornen flyttades åt sidan och fick ny dekor av Caspar Schröder. Woitzig fick 400 daler kopparmynt extra för allt arbete.[källa behövs] Ryggpositivet såldes 1787 till Bälinge kyrka och en ny orgel byggdes 1796 av Olof Schwan, Stockholm.[5]
1693Sankt Jacobs kyrkaUppsalaWoitzig reparerade orgeln 1693.[7]
1695–1697Jäders kyrkaSträngnäs
1699Tyska kyrkan, StockholmUppsala
1700Heliga Trefaldighets kyrka, ArbogaVästeråsWoitzig reparerade orgeln 1700.[7]

Klavikord

ÅrBildOmfångKlaverstämpelKortalOktavbreddVågbalkBakre tangentstyrningÅdringÖvrigt
1688C-c3-21651Fena av mässingPar./30Den är 118,2 cm lång och 34,1 cm bred. Den finns på Scenkonstmuseet i Stockholm. Signatur: George Woytzig me fecit 1688.

Cembalo

  • En cembalo finns på Musikmuseet i Stockholm.

Medarbetare

  • 1693–1703 - Elias Wittig, orgelbyggargesäll.
  • Nils Joensson Grotte, orgelbyggargesäll och lärling under 6 år.


Litteratur och källor

  • Einar Erici: Orgelinventarium, Kyrkomusikernas riksförbund (1964)
  • Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
  • Svenskt Klavikordbygge 1720–1820. Stockholm: Eva Helenius-Öberg. 1986. sid. 92, 106-107, 113, 115-117, 120, 124, 139, 159-160, 194, 276-277. Libris 8347701 
  • Stockholm orgelstaden. Stockholm: Dag W. Edholm. 1997. sid. 21, 24-25, 77, 192, 214, 258. Libris 7411906 

Noter

  1. ^ [a b] läs online, www.klaverenshus.se, läst: 7 augusti 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ Riksarkivet. Adolf Fredriks kyrkoarkiv, Räkenskaper för kyrka. Huvudserie t.o.m. 1932, SE/SSA/0001/L I a/19 (1696), bild-id: C0053949_00023, s. 17, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0053949_00023#?c=&m=&s=&cv=22&xywh=-25%2C-500%2C5940%2C5234.
  3. ^ Riksarkivet. Adolf Fredriks kyrkoarkiv, Räkenskaper för kyrka. Huvudserie t.o.m. 1932, SE/SSA/0001/L I a/23 (1700), bild-id: C0053953_00010, s. 4, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0053953_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=693%2C-96%2C5610%2C4943.
  4. ^ Riksarkivet. Adolf Fredriks kyrkoarkiv, Räkenskaper för kyrka. Huvudserie t.o.m. 1932, SE/SSA/0001/L I a/24 (1701), bild-id: C0053954_00009, s. 2, 4, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0053954_00009#?c=&m=&s=&cv=8&xywh=726%2C-59%2C5610%2C4943.
  5. ^ [a b] Dag Edholm, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:III, Strängnäs stift; Stockholms stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  6. ^ Jan Håkan Åberg, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1990:II, Uppsala stift. Svenska kyrkan i utlandet. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  7. ^ [a b c d] Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 180, 201, 213, 226, 240, 249. Libris 2413220