Georg Rheticus
| Georg Rheticus | |
| Född | Georg Joachim Iserin 16 februari 1514[1] Feldkirch[2], Österrike |
|---|---|
| Död | 4 december 1574[1] (60 år) Košice[3] |
| Medborgare i | Tysk-romerska riket |
| Utbildad vid | Universitetet i Wittenberg Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg[4] |
| Sysselsättning | Matematiker, läkare, universitetslärare, kartograf, astronom, astrolog |
| Arbetsgivare | Leipzigs universitet Universitetet i Wittenberg |
| Redigera Wikidata | |
Georg Joachim Rheticus, österrikisk matematiker och astronom, (1514-1576), den förste som spred information om Copernicus' heliocentriska teori (d.v.s. teorin att Jorden går runt solen). Detta skedde genom skriften Narratio prima ("Första rapporten"), som utgavs 1540, tre år innan Copernicus själv publicerade ett verk om teorin.
Rheticus besökte Copernicus 1539-1541 i Frauenberg (nuvarande Frombork) i Polen och kan ha övertalat den åldrade mästaren att utge sin De revolutionibus orbium coelestium ("Om himlakropparnas kretslopp"). Enligt legenden skall Copernicus ha fått det första tryckta exemplaret på sin dödsbädd i maj 1543. Rheticus har fått månkratern Rhaeticus uppkallad efter sig. Den namngavs 1935 av International Astronomical Union.[5]
Referenser
Noter
- ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
- ^ ”Rhaeticus on Moon" alt. "Rhaeticus” (på engelska). International Astronomical Union. Uppdaterat 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/5013. Läst 2 maj 2019.
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Title page of the "Canon doctrinae triangulorum" by Rheticus, Imp. Wolfgang Gunter Leipzig 1551, first publication of six-function trigonometric tables (sine, cosine, tangent, secant, cosecant, cotangent)