Geologisk tidsskala

Geokronologi
EonEraPeriodMiljoner
år sedan
Fanero-
zoikum		KenozoikumKvartär2,6–0,0
Neogen23–2,6
Paleogen66–23
MesozoikumKrita145–66
Jura201–145
Trias252–201
PaleozoikumPerm299–252
Karbon359–299
Devon419–359
Silur444–419
Ordovicium485–444
Kambrium541–485
Protero-
zoikum		 Neo-
proterozoikum		Ediacara635–541
Kryogenium720–635
Tonium1000–720
Meso-
proterozoikum		Stenium1200–1000
Ectasium1400–1200
Kalymmium1600–1400
Paleo-
proterozoikum		Staterium1800–1600
Orosirium2050–1800
Ryacium2300–2050
Siderium2500–2300
ArkeikumNeoarkeikum2800–2500
Mesoarkeikum3200–2800
Paleoarkeikum3600–3200
Eoarkeikum4000–3600
Hadeikum4600–4000
Jorden bildastidigare
Se även Geologisk tidsskala.

En geologisk tidsskala är en sammanställning av den tid som har förflutit sedan jorden skapades fram tills idag. Tiden är indelad i namngivna perioder som är definierade av arbetsgrupper inom Internationella stratigrafiska kommissionen, en internationell kommission som lyder under International Union of Geological Sciences (IUGS).[1] IUGS är partner med den del inom Unesco som håller på med geologiska frågor. Definitionen av dessa tidsenheter görs med hjälp av olika metoder, såsom biostratigrafi och radiometriska dateringsmetoder inom geokronologin, där man kan få fram absoluta åldrar på olika bergarter.

De tidigaste försöken att indela jordens historia resulterade i ett system av fyra perioder: Primär, sekundär, tertiär och kvartär. De två första av dessa begrepp har sedan länge försvunnit ur geologin och ersatts av erorna paleozoikum och mesozoikum. Tertiär levde kvar under hela 1900-talet, men är nu ersatt av paleogen och neogen. Endast kvartär-tiden kvarstår som period i den nuvarande officiella uppdelning från Internationella stratigrafiska kommissionen som en kvarlevande rest av det tidiga systemet.[2][3]

Under 1800-talet utarbetade engelska geologer en mer vetenskaplig indelning av eonen fanerozoikum (de senaste 541 miljoner åren) i perioder baserat på rik förekomst av olika typer av fossil i olika lagerföljder. Denna indelning kvarstår till i dag, förutom ovan nämnda uppdelning av tertiär i två perioder. Trots att indelningen främst är baserad på europeisk geologi har den fått global tillämpning. En regional variant har dock kvarstått i och med att karbon-tidens lagerföljder i Nordamerika utgörs av två mycket distinkta marina lagerföljder, vilket gjort att amerikanska geologer traditionellt istället för karbon använt två perioder, mississippi och pennsylvania. Internationella stratigrafiska kommissionen betraktar dessa två som subperioder av karbon.[1][3]

Successivt har de tolv perioderna under fanerozoikum indelats in en mer finskalig uppdelning bestående av epoker och åldrar. Internationella stratigrafiska kommissionen har idag namngivit 37 epoker och 95 åldrar. Gränserna mellan dessa är i allmänhet definierade av globala referenspunkter (GSSP) i geologiska lagerföljder.[3]

Tiden före fanerozoikums första period, kambrium, har varit svårare att indela på grund av frånvaron av fossil från liv med skelett och skal. Dessa 88 procent av jordens historia var därför länge oindelad och gick under beteckningen prekambrium, dvs. tiden före kambrium. Internationella stratigrafiska kommissionen betraktar idag prekambrium som en supereon, vilken uppdelas i tre eoner (hadeikum, arkeikum och proterozoikum) som således föregår eonen fanerozoikum. En viss uppdelning av dessa tre eoner i eror och perioder har gjorts på senare år, men gränserna mellan dessa är i allmänhet inte baserad på fossil utan på radiometrisk datering. Enda undantaget är övergången mellan prekambriums två sista perioder, kryogenium och ediacara, som är definierad av en global referenspunkt (GSSP) i en lagerföljd.[3]

Hierarkiskt system

Geologins hierarkiska system
enligt Internationella stratigrafiska kommissionen[4]
Lagerföljder inom
kronostratigrafi [5]		Tidsintervall inom
geokronologi		Ändelser för
svenska namn		ExempelAntal namngivna
Supereon-Prekambrium1 supereon
EonotemEon-ikumArkeikum4 eoner
EratemEra-ikumKenozoikum10 eror
SystemPeriod-ogen, -ium, -Neogen, Kambrium, Jura22 perioder
SerieEpok-ocen, -Eocen, Wenlock37 epoker
EtageÅlder-Flo, Sandby95 åldrar
KronozonKron-Inga officiella

Standardiserad uppdelning
Lagerföljder inom
kronostratigrafi		Tidsintervall inom
geokronologi		ExempelKommentar
ÖvreYngreÖvre jura = Yngre juraNya sedimentlager hamnar överst
MellerstaMellerstaMellersta jura
UndreÄldreUndre jura = Äldre juraDe äldsta sedimenten ligger underst

Detaljerad tidsskala

Tabellen nedan visar den geologiska indelningen av jordens historia i fem nivåer, från fyra eoner längst i kolumnen på vänster sida, till 102 åldrar längst till höger. Internationella stratigrafiska kommissionen har i sina officiella tabeller även med en supereon, prekambrium, bestående av de tre äldsta eonerna, men för överskådlighetens skull är detta inte medtaget i tabellen nedan. De officiella tabellerna gör för karbon-tiden också en distinktion mellan subperioderna mississippi och pennsylvania och epok-indelning av dessa, men denna extra nivå är av intresse främst inom amerikansk geologi och visas inte i tabellen nedan.[3]

Geokronologi
Eon

(Eonotem)

Era

(Eratem)

Period

(System)

Epok

(Serie)

Ålder

(Etage)

Miljoner

år sedan

nu
FanerozoikumKenozoikumKvartärHolocenMeghalaya0,004–0,000
Northgrip0,008–0,004
Greenland0,012–0,008
PleistocenÖvre pleistocen0,129–0,012
Chiba0,774–0,129
Calabria1,80–0,774
Gela2,58–1,80
NeogenPliocenPiacenza3,6–2,6
Zancle5,3–3,6
MiocenMessina7,2–5,3
Tortona11,6–7,2
Serravalle13,8–11,6
Langhe16,0–13,8
Burdigala20,4–16,0
Aquitaine23,0–20,4
PaleogenOligocenChatt28–23
Rupel34–28
EocenPriabona38–34
Barton41–38
Lutetia48–41
Ypres56–48
PaleocenThanet59–56
Själland62–59
Dan66–62
MesozoikumKritaYngre kritaMaastricht72–66
Campan84–72
Santon86–84
Coniac90–86
Turon94–90
Cenoman100–94
Äldre kritaAlba113–100
Apt125–113
Barreme129–125
Hauterive133–129
Valangin140–133
Berrias145–140
JuraYngre juraTithon152–145
Kimmeridge157–152
Oxford164–157
Mellersta juraCallov166–164
Bathon168–166
Bajoc170–168
Aalen174–170
Äldre juraToarc183–174
Pliensbach191–183
Sinemur199–191
Hettang201–199
TriasYngre triasRät208–201
Nor227–208
Karn237–227
Mellersta triasLadin242–237
Anis247–242
Äldre triasOlenek251–247
Indus252–251
PaleozoikumPermLopingChangxing254–252
Wujiaping259–254
GuadalupeCapitan265–259
Word269–265
Road273–269
CisuralKungur284–273
Artinsk290–284
Sakmara294–290
Assel299–294
KarbonPennsylvaniaGzhel304–299
Kasimov307–304
Moskva315–307
Basjkir323–315
MississippiSerpuchov331–323
Visé347–331
Tournai359–347
DevonYngre devonFamenne372–359
Frasne383–372
Mellersta devonGivet388–383
Eifel393–388
Äldre devonEms408–393
Prag411–408
Lochkov419–411
SilurPridoli423–419
LudlowLudford426–423
Gorsty427–426
WenlockHomer430–427
Sheinwood433–430
LlandoveryTelych438–433
Aeron441–438
Rhuddan444–441
OrdoviciumYngre ordoviciumHirnant445–444
Katy453–445
Sandby458–453
Mellersta ordoviciumDarriwil467–458
Daping470–467
Äldre ordoviciumFlo478–470
Tremadoc485–478
KambriumFurongKambriums etage 10490–485
Jiangshan494–490
Paibi497–494
MiaolingGuzhang500–497
Drum504–500
Wuliu509–504
Kambriums serie 2Kambriums etage 4514–509
Kambriums etage 3521–514
TerreneuveKambriums etage 2529–521
Fortune541–529
ProterozoikumNeo-

proterozoikum

Ediacara635–541
Kryogen720–635
Tonium1000–720
Meso-

proterozoikum

Stenium1200–1000
Ectasium1400–1200
Kalymmium1600–1400
Paleo-

proterozoikum

Statherium1800–1600
Orosirium2050–1800
Rhyacium2300–2050
Siderium2500–2300
ArkeikumNeoarkeikum2800–2500
Mesoarkeikum3200–2800
Paleoarkeikum3600–3200
Eoarkeikum4000–3600
Hadeikum4600–4000
Solsystemet och jorden bildastidigare


Se även

Källor

  • Gradstein et al. 2004. The geological Time scale 2004

Fotnoter

  1. ^ [a b] Åke Johansson (15 april 2015). ”Den geologiska tidsskalan”. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/jordklotetsutveckling/dengeologiskatidsskalan.1383.html. Läst 5 november 2015. 
  2. ^ Maurits Lindström, Jan Lundqvist, Thomas Lundqvist: Sveriges geologi från urtid till nutid, Studentlitteratur, ISBN 91-44-30381-5, sid 126
  3. ^ [a b c d e] Internationella stratigrafiska kommissionens tabell, v2018/08: http://www.stratigraphy.org/ICSchart/ChronostratChart2018-08.pdf
  4. ^ http://www.stratigraphy.org/ICSchart/ChronostratChart2018-08.pdf
  5. ^ http://www.geonord.org/ugs/LitenGeologiskEncyklopedFeb2015.pdf

Externa länkar

Tid
Tidsskalor
Tidmätning
Dateringstekniker
Övrigt
Se även: Internationella måttenhetssystemet · Kalender · Tidsperiod
Jorden
Atmosfär
Troposfären • Stratosfären • Mesosfären • Termosfären • Neutrosfären • Jonosfären • Exosfären • Magnetosfären • Homosfären • Heterosfären
Geografi
Land
Afrika • Antarktis • Asien • Australien • Europa • Nord Amerika • Syd Amerika
Hav
Geologi
Historia
Astronomi
Transit
Månen • Jordens övriga naturliga satelliter
Andra ämnen
Solsystemet

Media som används på denna webbplats

Wooden hourglass 3.jpg
Författare/Upphovsman: User:S Sepp, Licens: CC BY-SA 3.0
Alternative version of image:Wooden hourglass 2.jpg. Wooden hourglass. Total height:25 cm. Wooden disk diameter: 11.5 cm. Running time of the hourglass: 1 hour. Hourglass in other languages: 'timglas' (Swedishrtrttttyo), 'sanduhr' (German), 'sablier' (French), 'reloj de arena' (Spanish), 'zandloper' (Dutch), 'klepsydra' (Polish), 'přesýpací hodiny' (Czech), 'ampulheta' (Portuguese), 'κλεψύδρα' klepsydra (Greek).
The Earth seen from Apollo 17.jpg
"The Blue Marble" is a famous photograph of the Earth taken on December 7, 1972, by the crew of the Apollo 17 spacecraft en route to the Moon at a distance of about 29,400 kilometres (18,300 mi). It shows Africa, Antarctica, and the Arabian Peninsula.