Gendarmeriet i Nazityskland
Gendarmeriet i Nazityskland var en statlig ordningspolis som verkade på landsbygden och i tätorter med mindre än 2 000 invånare. Under andra världskriget planerades att utsträcka gendarmeriets ansvarsområde till alla tätorter med mindre än 5 000 invånare, men det kom bara att genomföras i begränsad utsträckning.[1]
Uppdrag
- Understödja lantrådet (kretslandshövdingen) och de lokala polismyndighetscheferna med polisärenden.
- Upprätthålla allmän ordning och säkerhet.
- Utreda brott (kriminalpolis).[2]
Organisation
Det lokala gendarmeriet
Det lokala gendarmeriet, Gendarmerie des Einzeldienstes, verkade i landsorten och i mindre tätorter.
Organisationsnivå | Organisation | Omfattning |
---|---|---|
Gendarmerie-Einzelpost | Gendarmeripostering | En ensam gendarm på landsbygden. |
Gendarmerie-Gruppenpost | Gendarmerigrupp | En grupp bestod av 3–5 posteringar under en Meister. |
Gendarmerie-Post | Gendarmeristation i en tätort | Vid stationen tjänstgjorde 2–5 gendarmer. En Hauptwachtmeister eller Meister var stationschef. |
Gendarmerie-Abteilung | Gendarmeriavdelning | En avdelning bestod av flera stationer och grupper med omkring 20 gendarmer. Avdelningschef var en Hauptwachtmeister eller Meister . |
Gendarmerie-Kreis | Gendarmeriet i en lantkrets, vari ingick ett flertal landskommuner. | Bestod av minst 40 gendarmer. Gendarmerikretschefen var en Revierleutnant eller Revieroberleutnant, tillika handläggare för polisärenden hos kretspolismyndigheten (lantrådet, det vill säga kretslandshövdingen). |
Gendarmerie-Hauptmannschaft | Gendarmerikaptenskap | Flera gendarmerikretsar under befäl av en Hauptmann eller Major. Bestod av omkring 150 gendarmer. |
Kommando der Gendarmerie | Gendarmerikommando | Omfattade allt gendarmeri i ett län. Chef var en Kommandeur der Gendarmerie, tillika Stabsoffizier der Gendarmerie (SdG) vid den högre polismyndigheten (landshövdingeämbetet/riksståthållarämbetet), med högst överstes grad. |
Motoriserade gendarmeriet
Det motoriserade gendarmeriet organiserades 1937 med uppgift att fungera som trafikpolis på motorvägar och riksvägar.[2] Det hade sitt ursprung i SA-Feldjägerkorps.
Det motoriserade gendarmeriet bestod av plutoner om 1 + 36 gendarmer och kompanier om 3 + 108 gendarmer. Kompanierna kunde även sammanföras till bataljoner. Detta var kasernerade förband underställda respektive Kommandeuer der Gendarmerie. Under andra världskriget insattes det motoriserade gendarmeriet även i de ockuperade områdena.[3] Stora delar av det motoriserade gendarmeriet införlivades också med Wehrmachts fältgendarmeri.[1]
Alpgendarmeriet
Alpgendarmeriet, Hochgebirgs-Gendarmerie, organiserades 1941, som ett särskilt utbildat gendarmeri för alpområdena. Gendarmeriposteringar som var belägna högre än 1 500 meter över havet betecknades som alpina posteringar.[1]
Referenser
- ^ [a b c d] The German Police, Supreme Headquarters Allied Expeditionary Force: Evaluation and Dissemination Section (G-2), 1945, s. 24-27.
- ^ [a b c] Robert Nebinger, Reichspolizeirecht (Leipzig: W. Kohlhammer, Abteilung Schaeffer, 1942), s. 127.
- ^ Gordon Williamson & Gerry Embleton, World War II German Police Units. London 2006, s. 17.
Se även
Media som används på denna webbplats
(c) Bundesarchiv, Bild 121-0158 / CC-BY-SA 3.0
Parata sulla "Unter den Linden" a Berlino, in occasione della visita della delegazione italiana di funzionari di polizia, nel 1936.