Ge'ez (skrift)
Denna artikel innehåller ge'ez. Utan rätt teckenkodning, typsnitt och stöd för komplex textlayout riskerar tecknen att visas felaktigt. Om tecknen visas som fyrkanter eller frågetecken kan du få hjälp här. |
Ge'ez (ግዕዝ, gəʿəz), också kallad etiopisk skrift och eritreansk skrift, är en abugida, ett stavelsebaserat alfabet, som ursprungligen användes för att skriva språket ge'ez – numera det liturgiska språket för den Etiopisk-ortodoxa och den Eritreansk-ortodoxa kyrkan. I dag används skriften för att skriva amhariska och tigrinska i Etiopien och Eritrea, tigre i Eritrea samt en del mindre språk på Afrikas horn. I de nutida grupper där skriften används kallas den allmänt för fidäl (ፊደል), vilket betyder 'skrift eller 'alfabet'. Oromo skrevs tidigare med ge'ez men nu används i regel det latinska alfabetet.
Ge'ezliknande alfabet började växa fram på 700-talet f.Kr. Under kungariket Aksum (cirka 50 – cirka 940) standardiserades ge'ez, som då var det officiella skriftspråket. Till en början var det en ren konsonantskrift och vokaler började att dyka upp först på 300-talet e.Kr.
Tecken för språket ge'ez
Grundtecken
Ge'ez består av 26 grundbokstäver som representerar konsonanter:
ge'ez | ሀ | ለ | ሐ | መ | ሠ | ረ | ሰ | ቀ | በ | ተ | ኀ | ነ | አ |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
translitterering | h | l | ḥ | m | ś | r | s | ḳ | b | t | ḫ | n | ʾ |
ge'ez | ከ | ወ | ዐ | ዘ | የ | ደ | ገ | ጠ | ጰ | ጸ | ፀ | ፈ | ፐ |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
translitterering | k | w | ʿ | z | y | d | g | ṭ | p̣ | ṣ | ṣ́ | f | p |
Stavelsetecken
Ge'ez är en abugida vilket innebär att varje bokstav representerar en konsonant följd av en vokal. Till skillnad från i ett rent syllabiskt skriftsystem är bokstävernas utseende delvis systematiskt i det att de liknar andra bokstäver med samma konsonant eller vokalljud. I ge'ez kan varje konsonant kombineras med någon av sju vokaler: ä, u, i, a, e, ə, o.
För varje konsonantljud i en abugida finns en grundbokstav som representerar en konsonant med en medföljande standardvokal. För ge'ez är det vokalen ä. För andra vokaler modifieras grundbokstaven på ett systematiskt sätt.
I tabellen nedan visar raderna konsonanter i traditionell följd. Kolumnerna visar de sju vokalerna, också i traditionell följd. För vissa bokstäver finns det även en åttonde variant som representerar diftongen -wa samt en nionde som representerar -yä.
För att representera en konsonant utan efterföljande vokal används den sjätte formen (vokalen ə).
ä [ə] | u | i | a | e | ə [ɨ] | o | wa | yä [jə] | ||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Hoy | h | ሀ | ሁ | ሂ | ሃ | ሄ | ህ | ሆ | ||
Läwe | l | ለ | ሉ | ሊ | ላ | ሌ | ል | ሎ | ሏ | |
Ḥäwt | ḥ | ሐ | ሑ | ሒ | ሓ | ሔ | ሕ | ሖ | ሗ | |
May | m | መ | ሙ | ሚ | ማ | ሜ | ም | ሞ | ሟ | ፙ |
Śäwt | ś | ሠ | ሡ | ሢ | ሣ | ሤ | ሥ | ሦ | ሧ | |
Rəʾs | r | ረ | ሩ | ሪ | ራ | ሬ | ር | ሮ | ሯ | ፘ |
Sat | s | ሰ | ሱ | ሲ | ሳ | ሴ | ስ | ሶ | ሷ | |
Ḳaf | ḳ | ቀ | ቁ | ቂ | ቃ | ቄ | ቅ | ቆ | ቋ | |
Bet | b | በ | ቡ | ቢ | ባ | ቤ | ብ | ቦ | ቧ | |
Täwe | t | ተ | ቱ | ቲ | ታ | ቴ | ት | ቶ | ቷ | |
Ḫarm | ḫ | ኀ | ኁ | ኂ | ኃ | ኄ | ኅ | ኆ | ኋ | |
Nähas | n | ነ | ኑ | ኒ | ና | ኔ | ን | ኖ | ኗ | |
ʾÄlf | ʾ | አ | ኡ | ኢ | ኣ | ኤ | እ | ኦ | ኧ |
ä [ə] | o | i | a | e | ə [ɨ] | å | wa | yä [jə] | ||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Kaf | k | ከ | ኩ | ኪ | ካ | ኬ | ክ | ኮ | ኳ | |
Wäwe | w | ወ | ዉ | ዊ | ዋ | ዌ | ው | ዎ | ||
ʿÄyn | ʿ | ዐ | ዑ | ዒ | ዓ | ዔ | ዕ | ዖ | ||
Zäy | z | ዘ | ዙ | ዚ | ዛ | ዜ | ዝ | ዞ | ዟ | |
Yämän | y | የ | ዩ | ዪ | ያ | ዬ | ይ | ዮ | ||
Dänt | d | ደ | ዱ | ዲ | ዳ | ዴ | ድ | ዶ | ዷ | |
Gäml | g | ገ | ጉ | ጊ | ጋ | ጌ | ግ | ጎ | ጓ | |
Ṭäyt | ṭ | ጠ | ጡ | ጢ | ጣ | ጤ | ጥ | ጦ | ጧ | |
P̣äyt | p̣ | ጰ | ጱ | ጲ | ጳ | ጴ | ጵ | ጶ | ጷ | |
Ṣädäy | ṣ | ጸ | ጹ | ጺ | ጻ | ጼ | ጽ | ጾ | ጿ | |
Ṣ́äppä | ṣ́ | ፀ | ፁ | ፂ | ፃ | ፄ | ፅ | ፆ | ||
Äf | f | ፈ | ፉ | ፊ | ፋ | ፌ | ፍ | ፎ | ፏ | ፚ |
Psa | p | ፐ | ፑ | ፒ | ፓ | ፔ | ፕ | ፖ | ፗ |
Labiovelara varianter
Bokstäverna för de velara konsonanterna ḳ, ḫ, k och g kan modifieras för att representera labialiserade varianter.
Grundtecken | ḳ | ḫ | k | g |
---|---|---|---|---|
ቀ | ኀ | ከ | ገ | |
Labialiserad | ḳʷ | ḫʷ | kʷ | gʷ |
ቈ | ኈ | ኰ | ጐ |
Till skillnad från andra konsonanter kan dessa endast kombineras med fem av vokalerna.
ä | i | a | e | ə | |
---|---|---|---|---|---|
ḳʷ | ቈ | ቊ | ቋ | ቌ | ቍ |
ḫʷ | ኈ | ኊ | ኋ | ኌ | ኍ |
ä | i | a | e | ə | |
---|---|---|---|---|---|
kʷ | ኰ | ኲ | ኳ | ኴ | ኵ |
gʷ | ጐ | ጒ | ጓ | ጔ | ጕ |
Modifierade tecken för andra språk
Vissa tecken finns i modifierade former som används i andra språk än ge'ez.
Grundtecken | b | t | d | ṭ |
---|---|---|---|---|
በ | ተ | ደ | ጠ | |
Affrikata | v [v] | č [t͡ʃ] | ǧ [d͡ʒ] | č̣ [t͡ʃʼ] |
ቨ | ቸ | ጀ | ጨ |
Grundtecken | ḳ | k |
---|---|---|
ቀ | ከ | |
Affrikata | ḳʰ [q] | x [x] |
ቐ | ኸ | |
Labialiserad | ḳhw [qʷ] | xʷ [xʷ] |
ቘ | ዀ |
Grundtecken | s | n | z |
---|---|---|---|
ሰ | ነ | ዘ | |
Palataliserad | š [ʃ] | ñ [ɲ] | ž [ʒ] |
ሸ | ኘ | ዠ |
Grundtecken | g | ḫʷ |
---|---|---|
ገ | ኈ | |
Nasalerad | [ŋ] | [ŋʷ] |
ጘ | ⶓ |
Stavelsetecknen visas nedan. Labiovelarerna kan liksom de ovan endast kombineras med fem av vokalerna.
ä | u | i | a | e | ə | o | wa | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
š | ሸ | ሹ | ሺ | ሻ | ሼ | ሽ | ሾ | ሿ |
ḳʰ | ቐ | ቑ | ቒ | ቓ | ቔ | ቕ | ቖ | |
ḳhw | ቘ | ቝ | ቛ | ቜ | ቚ | |||
v | ቨ | ቩ | ቪ | ቫ | ቬ | ቭ | ቮ | ቯ |
č | ቸ | ቹ | ቺ | ቻ | ቼ | ች | ቾ | ቿ |
[ŋʷ] | ⶓ | ⶔ | ⶕ | ⶖ |
ä | u | i | a | e | ə | o | wa | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
ñ | ኘ | ኙ | ኚ | ኛ | ኜ | ኝ | ኞ | ኟ |
x | ኸ | ኹ | ኺ | ኻ | ኼ | ኽ | ኾ | |
xʷ | ዀ | ዂ | ዃ | ዄ | ዅ | |||
ž | ዠ | ዡ | ዢ | ዣ | ዤ | ዥ | ዦ | ዧ |
ǧ | ጀ | ጁ | ጂ | ጃ | ጄ | ጅ | ጆ | ጇ |
[ŋ] | ጘ | ጙ | ጚ | ጛ | ጜ | ጝ | ጞ | ጟ |
č̣ | ጨ | ጩ | ጪ | ጫ | ጬ | ጭ | ጮ | ጯ |
Användning i moderna språk
- Amhariska använder alla grundbokstäver, några av de labiovelara varianterna samt de som markeras nedan.
- Tigrinska använder alla grundbokstäver, de labiovelara varianterna utom ḫʷ samt de som markeras nedan. I Eritrea är några av grundbokstäverna dock på väg att sluta användas.
- Tigre använder alla grundbokstäver utom ś, ḫ och ḍ samt de som markeras nedan. Det använder inga av de labiovelara bokstäverna.
- Blin använder alla grundbokstäver utom ś, ḫ och ḍ, de labiovelara varianterna samt de som markeras nedan.
š | ḳʰ | ḳhw | v | č | [ŋʷ] | ñ | x | xʷ | ž | ǧ | [ŋ] | č̣ | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
ሸ | ቐ | ቘ | ቨ | ቸ | ⶓ | ኘ | ኸ | ዀ | ዠ | ጀ | ጘ | ጨ | |
Amhariska | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ||||
Tigrinja | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ||
Tigre | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | |||||||||
Blin | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ |
Siffror
Talsystemet i ge'ez är inspirerat av den koptiska skriften, med tecken för siffrorna 1 till 9, 10 till 90, samt 100 och 10 000 (100 gånger 100).
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
× 1 | ፩ | ፪ | ፫ | ፬ | ፭ | ፮ | ፯ | ፰ | ፱ |
× 10 | ፲ | ፳ | ፴ | ፵ | ፶ | ፷ | ፸ | ፹ | ፺ |
× 100 | ፻ | ||||||||
× 10.000 | ፼ |
Unicode
Från och med Unicode 3.0 har ge'ez tilldelats kodpunkterna U+1200 – U+137F vilka innehåller bokstäver för att skriva ge'ez, amhariska och tigrinska samt skiljetecken och siffror. I version 4.1 utökades uppsättningen med kodpunkter U+1380 – U+139F och U+2D80 – U+2DDF till att inkludera bokstäver för sabatbeit, me'en och blin samt tonmarkörer.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelska Wikipedia.
Externa länkar
- Ge'ezspråkets historia och skrivsystem. (engelska) (Läst 2014-12-05)
- Omniglots sida om ge'ez. (engelska)
- Unicodes teckentabeller:
- Ethiopic Unicode Fonts – Samling typsnitt för etiopisk skrift
Media som används på denna webbplats
This is an SVG version of Ge'ez spelled out in the Ge'ez alphabet.
Författare/Upphovsman: Петров Эдуард, Licens: CC BY-SA 4.0
Coin 1 matonya (1/100 birr), Ethiopia, 1897, Emperor Menelik II. Copper, weight 5.00 g, diameter 25.2 mm, thickness 1.2 mm. Avers legend: "ደግማዊ ንጉሠ ነገሥት ዘኢትዮጵያ። / lagrange", the legend of reverse: "ሞዓ አንበሳ ዘእምነገደ ይሁዳ", denomination - "የብር መቶወኛ", date - "፲፰፻፹፱" (1889, according to the Ethiopian calendar) . Edge is smooth. The coin was minted at the Paris Mint, with a mintage of 500,000 copies. Engraver Jean Lagrange.
A portion of the Octateuch in Ethiopian, British Library Oriental MS. 480, containing Genesis 29:11-16. This MS. was written in the 15th century, & is part of a library collected by Emperor Theodore at Magdala for an intended church of the Redeemer of the World. It was brought to the U.K. as part of the spoils of the 1868 Expedition to Abyssinia.